N\u00e4r det g\u00e4ller koldioxidkostnader st\u00e5r driften av en byggnad f\u00f6r 72 % av byggnadens totala utsl\u00e4pp under dess livstid. Att designa mer energieffektiva byggnader har d\u00e4rf\u00f6r blivit ett viktigt m\u00e5l f\u00f6r den globala byggbranschen.<\/p>\n\n\n\n
Men d\u00e5 \u00e5terst\u00e5r \u00e4nd\u00e5 28% av utsl\u00e4ppen fr\u00e5n en byggnad, och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som f\u00f6retag som entrepren\u00f6ren Barton Malow investerar i nya s\u00e4tt att g\u00f6ra sj\u00e4lva byggprocessen mer milj\u00f6v\u00e4nlig.<\/p>\n\n\n\n
\u201dSom byggf\u00f6retag efterstr\u00e4var vi att g\u00f6ra v\u00e5ra byggnader koldioxidsn\u00e5la och minska utsl\u00e4ppen p\u00e5 byggarbetsplatsen\u201d, s\u00e4ger Bob Grottenthaler, som sitter i styrelsen f\u00f6r Barton Malows Sustainability Community \u2013 ett initiativ som nyligen startades f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6retagets milj\u00f6avtryck. M\u00e5nga av de initiativ som f\u00f6retaget arbetar med \u00e4r inte s\u00e4rskilt uppseendev\u00e4ckande \u2013 det r\u00f6r sig om sm\u00e5 saker som att \u00e5tervinna mer p\u00e5 byggarbetsplatser och kontor, arbeta pappersl\u00f6st och fasa ut frigolit.<\/p>\n\n\n\n
Men \u00e4ven s\u00e5dana sm\u00e5 anstr\u00e4ngningar kan f\u00e5 stora effekter, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller ett s\u00e5 stort f\u00f6retag som Barton Malow med 2 200 anst\u00e4llda p\u00e5 kontor i 15 delstater \u00f6ver hela USA.<\/p>\n\n\n\n
Framtidens byggbarack<\/h3>\n\n\n\n
I ett byggprojekt investeras massor av energi som inte g\u00e5r direkt till att gr\u00e4va grund eller stapla I-balkar.<\/p>\n\n\n\n
Ett viktigt omr\u00e5de som Barton Malow har identifierat som h\u00e5llbarhetsm\u00e5l \u00e4r den traditionella byggbaracken. Dessa tillf\u00e4lliga byggnader g\u00e5r att hitta p\u00e5 de flesta byggarbetsplatser, men just f\u00f6r att de \u00e4r tillf\u00e4lliga \u00e4r de oftast inte byggda med milj\u00f6m\u00e4ssig h\u00e5llbarhet i \u00e5tanke.<\/p>\n\n\n\n
Quaid Spearing, som \u00e4r Senior Project Engineer p\u00e5 Barton Malow, arbetar med att rita n\u00e5got som han kallar \u201dframtidens byggbarack\u201d. Projektet, som genomf\u00f6rs i samarbete med forskare fr\u00e5n Penn State University, befinner sig \u00e4nnu p\u00e5 ett tidigt stadium, men Quaid ber\u00e4ttar att m\u00e5let \u00e4r att byggbarackerna s\u00e5 sm\u00e5ningom ska bli energineutrala genom anv\u00e4ndning av solpaneler och andra f\u00f6rnybara energik\u00e4llor.<\/p>\n\n\n\n
Barackerna kommer ocks\u00e5 att konstrueras f\u00f6r att vara helt pappersl\u00f6sa, och traditionella ritningar kommer att ers\u00e4ttas av peksk\u00e4rmar som arbetarna anv\u00e4nder f\u00f6r att visa BIM-modeller. Modul\u00e4r \u00e5tervinning och \u00e5teranv\u00e4ndning kommer ocks\u00e5 att vara inbyggt. Barton Malow s\u00f6ker till och med efter lokala samarbeten med andra f\u00f6retag som kan anv\u00e4nda barackerna viss tid, vilket skulle leda till l\u00e4gre kostnader och utsl\u00e4pp per person.<\/p>\n\n\n\n
Inf\u00f6rskaffa lokala material<\/h3>\n\n\n\n
\u00c4ven bortom byggbarackerna \u00e4r lokala samarbeten en viktig del av Barton Malows h\u00e5llbarhetsplan. F\u00f6retaget har \u00e5tagit sig att anv\u00e4nda lokala material d\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen fr\u00e5n transporter till byggarbetsplatsen.<\/p>\n\n\n\n
\u201dVi har f\u00f6rs\u00f6kt att f\u00e5 med oss samarbetspartners p\u00e5 ett tidigare stadium, f\u00f6r att hj\u00e4lpa till med design, f\u00f6r de f\u00f6rst\u00e5r kanske de lokala marknaderna b\u00e4ttre \u00e4n vad en arkitekt skulle g\u00f6ra\u201d, s\u00e4ger Quaid Spearing. \u201dJust nu jobbar jag med ett projekt d\u00e4r arkitekten skulle vilja anv\u00e4nda en s\u00e4rskild sorts tegelsten fr\u00e5n Nebraska. Koldioxidavtrycket f\u00f6r att h\u00e4mta det materialet d\u00e4rifr\u00e5n \u00e4nda till Pennsylvania \u00e4r inte motiverat. S\u00e5 v\u00e5r murare h\u00e5ller p\u00e5 med att rekommendera likv\u00e4rdiga lokala material, som kommer att spara byggherren pengar och i slut\u00e4nden minska v\u00e5ra utsl\u00e4pp.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Exakt hur mycket energi de h\u00e4r initiativen kan komma att spara \u00e4r sv\u00e5rt att ber\u00e4kna, men Bob Grottenthaler s\u00e4ger att det \u00e4r ytterligare ett omr\u00e5de d\u00e4r f\u00f6retaget f\u00f6rs\u00f6ker bli b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\n
Barton Malow har till exempel startat flera initiativ f\u00f6r att sp\u00e5ra exakt hur mycket koldioxid som sl\u00e4pps ut vid olika stadier i byggprocessen. Bob menar att detta exempelvis kan uppn\u00e5s med hj\u00e4lp av sensorer som m\u00e4ter sj\u00e4lva luften eller genom noggrann analys av leveranskedjor och logistik.<\/p>\n\n\n\n
\u201dByggnader m\u00e5ste fr\u00e4mja h\u00e4lsa och v\u00e4lm\u00e5ende f\u00f6r de m\u00e4nniskor som anv\u00e4nder dem\u201d, s\u00e4ger Bob.<\/p>\n\n\n\n
Byggbranschen befinner sig l\u00e5ngt fr\u00e5n de \u00f6nskv\u00e4rda m\u00e5len f\u00f6r milj\u00f6m\u00e4ssig h\u00e5llbarhet, men \u00e4ven sm\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder spelar roll och branschens ledare tycks iallafall t\u00e4nka i r\u00e4tt riktning.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/blog.bluebeam.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2020\/09\/sustainInfographic_Feature.png\")
<\/div>