40 % av alla utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser<\/a> m\u00e5ste branschen agera fort. Projekten m\u00e5ste bli mer h\u00e5llbara n\u00e4r det g\u00e4ller anskaffning och anv\u00e4ndning av material, och i stort sett allt spill m\u00e5ste undvikas.<\/p>\n\n\n\nMed det h\u00e4r i \u00e5tanke har The B1M gjort en kort dokument\u00e4r \u2013 S\u00e5 bygger vi 2030 \u2013 d\u00e4r omfattningen av de utmaningar som byggbranschen st\u00e5r inf\u00f6r beskrivs i detalj. The B1M, som \u00e4r den videokanal f\u00f6r byggbranschen som har flest prenumeranter i v\u00e4rlden, har \u00e4ven bjudit in tre branschexperter till ett virtuellt samtal om hur branschen kan anpassa sig till de f\u00f6r\u00e4ndringar som kr\u00e4vs.<\/p>\n\n\n\n
Fred Mills, som \u00e4r medgrundare och vd f\u00f6r The B1M, inledde diskussionen om innovation och h\u00e5llbarhet.<\/p>\n\n\n\n
M\u00e5ste branschen b\u00f6rja fundera \u00f6ver de h\u00e4r fr\u00e5gorna nu direkt, eller kommer saker och ting att l\u00f6sa sig med tiden?<\/h4>\n\n\n\n
Xavier De Kestelier, Head of Design Technology and Innovation p\u00e5 Hassell Studio<\/strong>: Covid-19 har bevisat att f\u00f6r\u00e4ndringar g\u00e5r att \u00e5stadkomma. M\u00e4nniskor arbetar hemifr\u00e5n p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt. S\u00e5 det g\u00e5r att g\u00f6ra stora f\u00f6r\u00e4ndringar av hur branschen arbetar, och med den inst\u00e4llningen kan vi g\u00f6ra skillnad. Pandemin har visat att vi \u00e4r anpassningsbara, och med tanke p\u00e5 behovet av h\u00e5llbarhet och att ta itu med klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kan vi \u00e5stadkomma vad som helst \u2013 eller hur? Vi m\u00e5ste alla ta en titt p\u00e5 oss sj\u00e4lva, oavsett vilken yrkesroll vi har, och tro p\u00e5 att vi faktiskt kan \u00e5stadkomma en f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n\n\nSarah Jolliffe, Company Energy Manager p\u00e5 BAM Nuttall<\/strong>: Vi har tillg\u00e5ng till vetenskap, b\u00e4ttre data och b\u00e4ttre \u00f6vervakning som hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e4nder runt omkring oss. Tack vare David Attenborough-effekten kan m\u00e4nniskor se vad som h\u00e4nder d\u00e4r ute. De f\u00f6rst\u00e5r vad det \u00e4r vi h\u00e5ller p\u00e5 att g\u00f6ra mot planeten. Om vi inte agerar inom det n\u00e4rmaste \u00e5rtiondet kommer ingen av oss att ha n\u00e5got jobb kvar, och f\u00f6rmodligen inte ens n\u00e5gon existens. Jag vet att jag l\u00e5ter en aning alarmistisk. Men vi \u00e4r inte s\u00e4rskilt bra p\u00e5 att t\u00e4nka l\u00e5ngsiktigt.<\/p>\n\n\n\nJames Chambers, Regional Director UKI+ p\u00e5 Bluebeam:<\/strong> Pandemin har p\u00e5skyndat v\u00e5rt behov av att arbeta smartare, b\u00e4ttre och renare. Vi har tillg\u00e5ng till mer data nu. Vi vet att det kostar 10 % mindre att bygga gr\u00f6nt, att det g\u00e5r att driva en byggnad 8\u201310 % billigare \u00f6ver dess livstid. Siffrorna f\u00f6r koldioxidutsl\u00e4pp \u00e4r alarmerande, liksom statistiken att mellan 13 % och 15 % av materialet p\u00e5 en byggarbetsplats aldrig anv\u00e4nds och g\u00e5r direkt till deponi. Att arbeta mer h\u00e5llbart, gr\u00f6nare, mer medvetet \u2013 det \u00e4r s\u00e5dant som inte l\u00e4ngre bara \u00e4r en trevlig bonus, det \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndighet.<\/p>\n\n\n\nFilmen beskriver m\u00e5nga av de utmaningar som branschen kommer att st\u00e4llas inf\u00f6r under de n\u00e4rmaste tio \u00e5ren. Men vilka av dem tror du \u00e4r viktigast?<\/h4>\n\n\n\n
Xavier De Kestelier<\/strong>: Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r den viktigaste utmaningen. Vi m\u00e5ste utbilda branschen i hur man anv\u00e4nder andra material, eller material som vi inte anv\u00e4nder s\u00e5 mycket l\u00e4ngre \u2013 till exempel tr\u00e4. Vi m\u00e5ste utbilda oss sj\u00e4lva, och vi m\u00e5ste utbilda kunderna om f\u00f6rdelarna med material som tr\u00e4. Vi beh\u00f6ver samla alla omkring oss och f\u00f6rs\u00e4kra oss om att vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g \u00e5t samma h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\nSarah Jolliffe:<\/strong> Effektiviteten \u00e4r ocks\u00e5 viktig. N\u00e4r det g\u00e4ller tyngre saker, infrastruktur och liknande, \u00e4r processerna sm\u00e4rtsamt l\u00e5ngsamma. N\u00e4r de h\u00e4r projekten \u00e4ntligen blir f\u00e4rdigbyggda kommer de att befinna sig i ett tekniskt d\u00f6dl\u00e4ge. Ett st\u00f6rre projekt hinner inte bli aktivt innan det \u00e4r f\u00f6r\u00e5ldrat. Vi m\u00e5ste titta p\u00e5 moderna byggmetoder, modul\u00e4r konstruktion, bygghastighet, robotteknik och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\nJames Chambers<\/strong>: F\u00f6r mig handlar det om en kombination av h\u00e5llbarhet och effektivitet. Folk pratar om behovet av digitalisering, men f\u00f6retagen spenderar fortfarande i genomsnitt tiotusentals kronor per \u00e5r eller per projekt p\u00e5 att skriva ut tusentals pappersark. H\u00e5llbarhet och effektivitet \u00e4r konkreta saker som h\u00e4nder just nu, framf\u00f6r \u00f6gonen p\u00e5 oss, och de borde ocks\u00e5 p\u00e5verka oss alla.<\/p>\n\n\n\nI filmen fr\u00e5n B1M talar man om att r\u00f6ra sig bort fr\u00e5n konventionella material som st\u00e5l och betong och mot alternativ som tr\u00e4. Beh\u00f6ver vi en s\u00e5dan \u00f6verg\u00e5ng? Spelar det n\u00e5gon roll om vi bara h\u00e5ller oss till det som vi \u00e4r vana vid?<\/h4>\n\n\n\n
James Chambers<\/strong>: Jag tror inte att det handlar om att vi \u201dr\u00f6r oss bort fr\u00e5n betong\u201d. Jag tror att det mer handlar om att vi r\u00f6r oss mot s\u00e4tt att bygga b\u00e4ttre och mer h\u00e5llbart, och med smartare material. Jag \u00e4lskar tr\u00e4, men materialen utvecklas \u00e4ven inom andra omr\u00e5den, till exempel mer por\u00f6s betong som bidrar till att absorbera f\u00f6roreningar. Vi kan nu bevisa hur tr\u00e4konstruktioner, eller anv\u00e4ndning av de h\u00e4r b\u00e4ttre och mer avancerade materialen, ger en st\u00f6rre reell investeringsavkastning och kommer att ha en st\u00f6rre inverkan p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l m\u00e4nniskors liv som p\u00e5 h\u00e5llbarheten. Det handlar bara om att utbilda m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\nXavier De Kestelier<\/strong>: Det handlar ocks\u00e5 om att ta b\u00e4ttre hand om de byggnader vi redan har. Att vara smartare n\u00e4r det g\u00e4ller vilka material vi s\u00e4tter in, och att kunna \u00e5teranv\u00e4nda material fr\u00e5n befintliga byggnader och eftermontera dem.<\/p>\n\n\n\nSarah Jolliffe<\/strong>: Att utbilda branschen \u00e4r det grundl\u00e4ggande. Vissa \u00e4r ovilliga att f\u00f6r\u00e4ndras, men om vi kan se till att kommunicera med m\u00e4nniskor och verkligen anstr\u00e4nga oss f\u00f6r att f\u00e5 ut de h\u00e4r sakerna till dem s\u00e5 kommer det att hj\u00e4lpa. M\u00e4nniskor kan vara v\u00e4ldigt mottagliga f\u00f6r att g\u00f6ra saker p\u00e5 ett annat s\u00e4tt om de f\u00e5r se att det fungerar \u2013 och \u00e4r l\u00f6nsamt, helt krasst. Pengarna \u00e4r n\u00e4mligen alltid elefanten i rummet i den h\u00e4r branschen. Men de m\u00e5ste inte \u00f6verskugga allt. M\u00e4nniskor kan \u00f6vertalas.<\/p>\n\n\n\nXavier De Kestelier<\/strong>: Vi beg\u00e5r ibland ett misstag genom att anv\u00e4nda \u00e4ldre material tillsammans med nyare teknik. Jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5 att 3D-utskrift av betong inte \u00e4r s\u00e5 bra. Betong \u00e4r inte det b\u00e4sta materialet att skriva ut med. Vi beh\u00f6ver titta p\u00e5 andra typer av material f\u00f6r utskrift, eftersom det inte \u00e4r idealiskt. Materialet kan ocks\u00e5 p\u00e5verkas av geografisk plats. P\u00e5 vissa st\u00e4llen i v\u00e4rlden fungerar inte alltid tr\u00e4 i praktiken, d\u00e4r kan andra material fungera b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\nSarah Jolliffe<\/strong>: Det handlar om till\u00e4mpning. Inom infrastruktur ligger mycket av materialet bara i marken, eller s\u00e5 kan det vara en bro. Vi kommer inte att se s\u00e5 m\u00e5nga tr\u00e4broar i samma skala som n\u00e5gra av dem vi bygger. Volym \u00e4r ett problem med betong. Vid utskrift i 3D kan man g\u00f6ra sig av med en stor del av massan, och vara mycket mer sparsam. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan det bli billigare och mer effektivt. P\u00e5 andra st\u00e4llen dyker det upp nya material, exempelvis kompositpolymerer som kan ers\u00e4tta st\u00e5l. Och vem vet vart grafen kommer att ta oss 2030? Vi lever definitivt i en sp\u00e4nnande tid.<\/p>\n\n\n\nFilmen tar upp temat automatisering \u2013 som svar p\u00e5 en str\u00e4van efter effektivitet och en allvarlig kompetensklyfta. Tanken p\u00e5 automatisering \u00e4r ett orosmoment f\u00f6r vissa \u2013 finns det anledning till oro?<\/h4>\n\n\n\n
James Chambers<\/strong>: Vi m\u00e5ste v\u00e4nda blicken utanf\u00f6r v\u00e5r egen bransch f\u00f6r att se hur andra, till exempel inom flyg- och bilindustrin, har anammat robotteknik, automatisk snabbframst\u00e4llning av prototyper, massmontering och s\u00e5 vidare. Men det beh\u00f6vs fortfarande kompetens, och man m\u00e5ste utbilda m\u00e4nniskor p\u00e5 de h\u00e4r omr\u00e5dena. Jag tycker inte att vi ska vara r\u00e4dda f\u00f6r automatisering. Jag tycker att vi ska titta bortom v\u00e5r egen bransch och anamma det som kommer att bli en n\u00f6dv\u00e4ndighet om vi ska kunna hantera de st\u00e4ndigt v\u00e4xande kraven p\u00e5 byggd milj\u00f6.<\/p>\n\n\n\nXavier De Kestelier<\/strong>: Tillverkning utanf\u00f6r byggplatsen \u00e4r n\u00e5got som definitivt kommer att \u00f6ka. P\u00e5 sj\u00e4lva byggarbetsplatsen kommer man visserligen att anv\u00e4nda mer teknik som till exempel dr\u00f6nare, medan robotteknik \u00e4r sv\u00e5rare. En fabrik \u00e4r en kontrollerad milj\u00f6, medan en byggarbetsplats st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndras, och det \u00e4r n\u00e5got som robottekniken inte klarar s\u00e5 bra. Artificiell intelligens kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att automatisera vissa processer, och kan skapa tusentals planritningar f\u00f6r ett bostadshus. Men som arkitekter och designers \u00e4r det v\u00e5r uppgift att komma p\u00e5 id\u00e9erna. Jag hoppas f\u00e5 mer tid att t\u00e4nka och designa, ist\u00e4llet f\u00f6r att bara rita.<\/p>\n\n\n\nSarah Jolliffe<\/strong>: Jag var tidigare murare, och n\u00e4r jag kommer till en skola f\u00f6r att prata om byggande \u00e4r ett av mina viktigaste budskap till eleverna att de ska vara flexibla och inte l\u00e5sa sig vid vissa saker i en tidig \u00e5lder. De jobb som du best\u00e4mmer att du vill ha om fem eller tio \u00e5r kommer inte att existera d\u00e5. Automatiseringen kommer nog inte att g\u00f6ra m\u00e4nniskor arbetsl\u00f6sa, utan snarare leda till att de kan omplaceras och f\u00e5 intressantare uppgifter.<\/p>\n\n\n\nJames Chambers<\/strong>: Ungdomarna som g\u00e5r ur skolan idag \u00e4r digitalt f\u00f6rberedda. De utmaningar som de kommer att m\u00f6ta \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis de utmaningar som vi tror. M\u00e5nga, m\u00e5nga ungdomar som g\u00e5r in i de h\u00e4r branscherna nu \u00e4r redan s\u00e5 mycket b\u00e4ttre digitalt rustade f\u00f6r branschen \u00e4n vad vi var. <\/p>\n\n\n\nVi talar om att byggarbetsplatserna kommer att vara pappersl\u00f6sa \u00e5r 2030. Vilka \u00e4r f\u00f6rdelarna med en pappersl\u00f6s byggarbetsplats? Och om det nu \u00e4r s\u00e5 mycket b\u00e4ttre, varf\u00f6r \u00e4r det inte redan normen?<\/h4>\n\n\n\n
James Chambers<\/strong>: Det handlar \u00e5terigen om att utbilda de m\u00e4nniskor som jobbar p\u00e5 byggarbetsplatsen, de som tror att de m\u00e5ste ha en utskrift och som inte gillar att ta fram en iPad eller surfplatta. Det handlar om att bryta missuppfattningen att de bara kan bygga fr\u00e5n en pappersritning, f\u00f6r att det \u00e4r det enda de har l\u00e4rt sig. Det handlar om att \u00e4ndra den uppfattningen och l\u00e4ra m\u00e4nniskor att man inte beh\u00f6ver en utskriven ritning, f\u00f6r det finns s\u00e5 mycket att tj\u00e4na p\u00e5 det. Man f\u00e5r b\u00e4ttre byggnader. Man f\u00e5r samma tillg\u00e5ng till samma data s\u00e5 att man kan leva med den f\u00e4rdigbyggda tillg\u00e5ngen under n\u00e4sta generation.<\/p>\n\n\n\nSarah Jolliffe<\/strong>: Vi har haft en del projektledare med stark vilja som verkligen har g\u00e5tt loss med det digitala. Samtidigt finns det vissa som m\u00e5ste k\u00e4mpa bara f\u00f6r att f\u00e5 en iPad, f\u00f6r att man tror att det kostar pengar. S\u00e5 det g\u00e4ller att sluta prata om varf\u00f6r en iPad kostar pengar, och ist\u00e4llet prata om vilka besparingar och effektivitetsvinster man kommer att g\u00f6ra. Utmaningen med att \u00e4ndra invanda tankes\u00e4tt finns kvar, och i viss m\u00e5n handlar det om generationsklyftor. Men \u00e5r 2030 kommer det f\u00f6rmodligen att vara normen.<\/p>\n\n\n\n