{"id":79970,"date":"2021-07-13T03:01:19","date_gmt":"2021-07-13T01:01:19","guid":{"rendered":"https:\/\/blog.bluebeam.com\/se\/?p=79970"},"modified":"2021-10-18T15:15:36","modified_gmt":"2021-10-18T13:15:36","slug":"brutalist-architecture","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blog.bluebeam.com\/se\/brutalist-architecture\/","title":{"rendered":"Den brutalistiska arkitekturen har splittrat betraktarna sedan mitten av 1900-talet"},"content":{"rendered":"\n

Det finns en i varje stad.<\/p>\n\n\n\n

Den d\u00e4r kolossen, som verkar vara st\u00f6pt ur ett enda stycke betong. Det kan vara ett r\u00e5dhus, ett bibliotek eller en n\u00e5gon myndighets kontorsbyggnad \u2013 uppf\u00f6rd under vad som tycks ha varit ett anfall av arkitektonisk galenskap p\u00e5 1950- eller 1960-talet.<\/p>\n\n\n\n

Kritikerna har g\u00e4rna velat likna de enorma betongklumparna vid bunkrar eller f\u00e4ngelser av sovjetisk snitt, och sj\u00e4lva namnet p\u00e5 stilen \u2013 brutalism \u2013 k\u00e4nns passande eftersom det antyder en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande dyster och om\u00e4nsklig inst\u00e4llning till design.<\/p>\n\n\n\n

Men d\u00e4r m\u00e5nga ser fula eller rent av hoppl\u00f6sa byggnader finns det en liten men passionerad grupp av anh\u00e4ngare som ist\u00e4llet ser ikoniska byggnader som f\u00f6rtj\u00e4nar en andra chans \u2013 och en stil som \u00e4r tragiskt missf\u00f6rst\u00e5dd.<\/p>\n\n\n\n

Tack vare den h\u00e4r gruppen arkitekter, liksom en v\u00e4xande oro \u00f6ver milj\u00f6effekterna av ett storskaligt rivnings- och ombyggnadsarbete, har en rad monumentala betongbyggnader fr\u00e5n efterkrigstiden som en g\u00e5ng skulle f\u00f6rpassas till historiens soptunna f\u00e5tt nytt liv.<\/p>\n\n\n\n

Enligt experterna kan detta i sin tur komma att utl\u00f6sa en ny efterfr\u00e5gan p\u00e5 murarentrepren\u00f6rer och andra som kan arbeta med betong, medan st\u00e4dernas beslutsfattare r\u00f6r sig bort fr\u00e5n att riva de brutalistiska byggnaderna och ist\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa utmaningarna med att renovera dem.<\/p>\n\n\n\n

\u201dVi brukar ofta p\u00e5minna folk om att de vackra viktorianska byggnaderna som vi \u00e4lskar en g\u00e5ng betraktades som fruktansv\u00e4rda. M\u00e5nga av dem revs, och vi skulle g\u00e4rna vilja ha dem tillbaka\u201d, s\u00e4ger Greg Galer, ordf\u00f6rande f\u00f6r Boston Preservation Alliance. Brutalistiska byggnader \u201dblir allt mer uppskattade, \u00e4ven om vi ocks\u00e5 ser m\u00e5nga rivningsprojekt\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Missf\u00f6rst\u00e5dda och f\u00f6raktade<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

De stora, brutalistiska betongbyggnaderna f\u00f6rblir impopul\u00e4ra hos stora delar av allm\u00e4nheten. Den h\u00e4r avsmaken d\u00f6k upp redan ganska snart efter att m\u00e5nga av de h\u00e4r banbrytande byggnaderna hade rests vid 1900-talets mitt.<\/p>\n\n\n\n

Men arkitekterna menar att allm\u00e4nhetens ogillande av arkitektstilen \u00e5tminstone till viss del \u00e4r baserad p\u00e5 ett fundamentalt missf\u00f6rst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

Ta bara namnet: brutalism<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Ordet h\u00e4rstammar inte fr\u00e5n n\u00e5gon sorts totalit\u00e4r, storebror-ser-dig-design, utan fr\u00e5n den franska termen f\u00f6r r\u00e5betong: b\u00e9ton brut.<\/p>\n\n\n\n

Beteckningen uppfanns av Le Corbusier<\/a>, den ber\u00f6mde schweiziske arkitekten och stadsplaneraren, som beskrivning av hans arbete med armerad betong.<\/p>\n\n\n\n

Och arkitekterna som ritade de h\u00e4r enorma betongbyggnaderna var allt annat \u00e4n anti-demokratiska i sina motiv och sin drivkraft, s\u00e4ger Mark Pasnik<\/a>, professor i arkitektur p\u00e5 Wentworth Institute of Technology och f\u00f6rfattare till Heroic: Concrete Architecture and the New Boston<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Ta bara Boston City Hall. Stadshuset byggdes 1968, och kan med sina nio praktfulla v\u00e5ningar av betong vara ett av de mest v\u00e4lk\u00e4nda exemplen p\u00e5 brutalism i USA, om inte i hela v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

[RELATERAT: Bygga i Boston: tr\u00e5nga utrymmen, pyttesm\u00e5 byggarbetsplatser och historisk h\u00e4nsyn<\/a>]<\/h4>\n\n\n\n
\n\n\n\n

Men arkitekterna, Kallmann, McKinnell<\/a> och Knowles, ville inte bara g\u00f6ra ett storartat intryck \u2013 de ville ocks\u00e5 skapa en myndighetsbyggnad som var inbjudande och \u00f6ppen f\u00f6r allm\u00e4nheten, som skulle kunna komma in i den p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt, ber\u00e4ttar Mark.<\/p>\n\n\n\n

\u201dAlla de h\u00e4r byggnaderna designades under den era som kallas Great Society \u2013 det stora samh\u00e4llet\u201d, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Trots det dr\u00f6jde det bara n\u00e5gra \u00e5r efter brutalismens kulmen i slutet p\u00e5 1960-talet innan allm\u00e4nheten hade tr\u00f6ttnat p\u00e5 stilen.<\/p>\n\n\n\n

Missuppfattningarna kring brutalismen f\u00f6rst\u00e4rktes snart av det bristande underh\u00e5llet av betongbyggnaderna. Medan \u00e5r och s\u00e5 sm\u00e5ningom decennier passerade b\u00f6rjade de f\u00f6rfalla, med s\u00f6ndervittrade fasader och lager av ingrodd smuts.<\/p>\n\n\n\n

Vid mitten av 00-talet n\u00e5dde det offentliga st\u00f6det f\u00f6r brutalistiska byggnader sin botten.<\/p>\n\n\n\n

2005 valde tittarna p\u00e5 det brittiska tv-programmet Demolition<\/a> ut ett dussin byggnader som de ans\u00e5g borde rivas, och flera av dessa var betongbyggnader fr\u00e5n brutalismens storhetstid.<\/p>\n\n\n\n

Ungef\u00e4r vid samma tid, p\u00e5 andra sidan Atlanten i Boston, f\u00f6reslog den framlidne borgm\u00e4staren Thomas M. Menino<\/a> att man skulle s\u00e4lja stadens brutalistiska ikon City Hall.<\/p>\n\n\n\n

Man antog att en kommersiell utvecklare skulle komma att k\u00f6pa den sedan l\u00e4nge h\u00e5nade och allt mer f\u00f6rfallna betongkolossen och riva den f\u00f6r att ge plats \u00e5t en ny skyskrapa eller n\u00e5got annat kommersiellt projekt.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4ddad undan rivningskulan<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Thomas M. Menino hade hoppats kunna anv\u00e4nda pengarna fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4ljningen av City Hall \u2013 och den v\u00e4rdefulla centrala tomten \u2013 till att bygga ett nytt, modernt kommunpalats (f\u00f6rmodligen med minimalt med betong) vid Bostons strandkant.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 v\u00e4gen till rivningskalaset h\u00e4nde dock n\u00e5got lustigt.<\/p>\n\n\n\n

Mark Pasnik och andra arkitekter trotsade allm\u00e4nhetens f\u00f6rakt f\u00f6r de stora betongbyggnaderna och slog sig ihop f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4dda och renovera Boston City Hall.<\/p>\n\n\n\n

\"Boston
Boston City Hall<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Marks bok Heroic v\u00e4xte fram ur det arbetet. I boken utforskade han Bostons relativt korta men h\u00e4ndelserika f\u00f6r\u00e4lskelse i betong, som gav upphov till City Hall och dussintals andra betongbyggnader i stadens centrum och ingick i ett st\u00f6rre arbete med att \u00e5teruppliva en historisk stad som hade stagnerat i \u00e5rtionden.<\/p>\n\n\n\n

Arkitekternas stora motst\u00e5nd bidrog till att bromsa farten, och sedan kom l\u00e5gkonjunkturen som tvingade stadsf\u00f6rvaltningen att l\u00e4gga f\u00f6rs\u00e4ljningen av City Hall p\u00e5 hyllan p\u00e5 obest\u00e4md tid.<\/p>\n\n\n\n

Marty Walsh<\/a>, utsedd till arbetsmarknadsminister av Biden-administrationen, ersatte Thomas M. Menino som borgm\u00e4stare 2014. Han gav sitt st\u00f6d till f\u00f6rs\u00e4ljningen under sin valkampanj, men bytte inriktning n\u00e4r han hade tilltr\u00e4tt. Den f\u00f6re detta byggarbetaren och fackf\u00f6reningsledaren godk\u00e4nde stora renoveringar av City Hall och det vidstr\u00e4ckta och ganska nakna torget utanf\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Renoveringen bl\u00e5ste nytt liv i den m\u00f6rka kolossen, som hade visat tecken p\u00e5 f\u00f6rfall efter att ha varit relativt f\u00f6rsummad i \u00e5ratal.<\/p>\n\n\n\n

Ett kaf\u00e9 som serverar nicaraguanskt javakaffe flyttade in i Boston City Halls nu starkt upplysta lobby, medan stadsf\u00f6rvaltningen \u00f6ppnade en andra huvudentr\u00e9 till byggnaden som hade varit st\u00e4ngd och i stort sett bortgl\u00f6md i \u00e5ratal.<\/p>\n\n\n\n

\u201dJag ser City Hall i Boston som en f\u00f6reg\u00e5ngare f\u00f6r andra, liknande byggnader\u201d, s\u00e4ger Mark Pasnik.<\/p>\n\n\n\n

I landets andra \u00e4nde, p\u00e5 University of Washingtons campus, demonstrerade samtidigt arkitekter och studenter f\u00f6r att r\u00e4dda More Hall Annex \u2013 en f\u00f6re detta k\u00e4rnreaktor som l\u00e5g i en byggnad i brutalistisk stil fr\u00e5n 1961.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns bara en enda v\u00e5ning ovan mark, inkapslad i betong, och stora f\u00f6nster s\u00e5 att f\u00f6rbipasserande kunde titta ner i anl\u00e4ggningen. Detta var ett f\u00f6rs\u00f6k att visa upp hur s\u00e4ker k\u00e4rnkraften var.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n\t\n\t
\n\t
\n\t \t