Klicka h\u00e4r<\/a> f\u00f6r att l\u00e4sa hela artikeln. <\/p>\n\n\n\nAtt m\u00f6ta utmaningarna<\/h3>\n\n\n\n
James Chambers, Regional Director UKI p\u00e5 programvaruf\u00f6retaget Bluebeam, menade att efter att ha lagt s\u00e5 mycket energi och aktivitet p\u00e5 att leverera en byggnad kanske det \u00e4r lite mots\u00e4gelsefullt att sedan kalla den f\u00f6r en nollutsl\u00e4ppsbyggnad.<\/p>\n\n\n\n
\u201dMan beh\u00f6ver fundera noga p\u00e5 vilka metoder man anv\u00e4nder f\u00f6r att uppf\u00f6ra byggnaden, och st\u00e4lla sig fr\u00e5gan vad man har f\u00f6r m\u00e5ls\u00e4ttning.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Men han k\u00e4nde sig s\u00e4ker p\u00e5 att den brittiska byggsektorn kunde svara p\u00e5 utmaningen. \u201dMycket av det h\u00e4r p\u00e5minner p\u00e5 ett m\u00e4rkligt s\u00e4tt om det som Storbritannien gick igenom f\u00f6r \u00f6ver tio \u00e5r sedan med kravet p\u00e5 att anv\u00e4nda BIM. Till en b\u00f6rjan tvekade branschen lite inf\u00f6r att hoppa p\u00e5 det. Men s\u00e5 sm\u00e5ningom fattade den, och det har p\u00e5verkat leveranskedjorna och tredje part, leverant\u00f6rerna, tekniken och l\u00f6sningsleverant\u00f6rerna.\u201d<\/p>\n\n\n\n
\u201dDet \u00e4r oerh\u00f6rt uppmuntrande att det h\u00e4r har h\u00e4nt f\u00f6rut, och nu n\u00e4r det finns ett fastst\u00e4llt m\u00e5l f\u00f6r 2050 kommer m\u00e4nniskor att bli mycket mer proaktiva kring det h\u00e4r.\u201d<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rs\u00f6rjningskedjan \u00e4r ett viktigt inslag, s\u00e4ger Craig Robertson, Head of Sustainability p\u00e5 arkitektfirman Allford Hall Monaghan Morris. F\u00f6r att kunna avg\u00f6ra var koldioxiden finns \u00e4r det viktigt att noggrant modellera \u2013 i ett tidigt skede i designprocessen \u2013 vad som ska ing\u00e5 i en byggnad, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n
\u201dVi beh\u00f6ver f\u00e5 data fr\u00e5n leveranskedjan, och vi m\u00e5ste kunna f\u00f6rh\u00f6ra v\u00e5ra entrepren\u00f6rer och deras leverant\u00f6rskedjor f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att vi f\u00e5r det som vi tror att vi kommer att f\u00e5, eller som vi har r\u00e4knat med. F\u00f6r om det ska f\u00f6r\u00e4ndras genom upphandlingsprocessen, m\u00e5ste vi kunna redog\u00f6ra f\u00f6r det och f\u00e5 en l\u00f6pande totalsumma s\u00e5 att vi kan anpassa designen p\u00e5 v\u00e4gen.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Driftsfr\u00e5gor<\/h3>\n\n\n\n
De gr\u00f6na m\u00e5len tar inte slut n\u00e4r en byggnad \u00e4r klar. D\u00e5 \u00e4r det dags att se \u00f6ver driften. F\u00f6r att kunna \u00f6vervaka energianv\u00e4ndningen och d\u00e4rmed bed\u00f6ma koldioxidutsl\u00e4ppen \u00e4r det viktigt att kunna samla in data om vad som p\u00e5g\u00e5r i en byggnad n\u00e4r den v\u00e4l anv\u00e4nds.<\/p>\n\n\n\n
R\u00e4tt specifikationer f\u00f6r m\u00e4tare och sensorer \u00e4r avg\u00f6rande, menar Kathryn Donald, Digital Design Leader f\u00f6r teknikkonsulten Max Fordham. Byggnader som \u00e4r flexibla och svarar p\u00e5 inv\u00e5narnas behov producerar mycket intressanta data, s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n
\u201dByggnaden kan anpassas efter alla dessa data, men man m\u00e5ste kunna samla in dem\u201d, s\u00e4ger Kathryn. \u201dAtt ha system p\u00e5 plats som kan kommunicera med varandra \u00e4r mycket anv\u00e4ndbart. Man m\u00e5ste t\u00e4nka fram\u00e5t, s\u00e5 att tekniken \u2013 programvara, maskinvara och digitala plattformar \u2013 g\u00f6r det man vill att den ska g\u00f6ra.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Men Debbie Hobbs, Head of Sustainable Business f\u00f6r utvecklaren ISG, varnade f\u00f6r att data bara kan betyda n\u00e5gonting om utrustningen underh\u00e5lls ordentligt. \u201dEfter att ha gjort tusentals energigranskningar kan jag inte nog betona hur m\u00e5nga byggnader jag har bes\u00f6kt d\u00e4r utomhustemperaturen inte \u00e4r kalibrerad. Reglertekniken fungerar inte om man inte underh\u00e5ller den ordentligt.\u201d<\/p>\n\n\n\n
En annan faktor som bidrar till arbetet med nollutsl\u00e4ppsbyggnader finns p\u00e5 kundsidan. Roger Macklin, Technical Director p\u00e5 ingenj\u00f6rsf\u00f6retaget Hoare Lea, ber\u00e4ttade om situationen i Australien. D\u00e4r det finns ett milj\u00f6klassificeringssystem f\u00f6r byggnader enligt National Australian<\/em> Built Environment Rating System.<\/p>\n\n\n\n\u201dSk\u00e4let till att det var s\u00e5 framg\u00e5ngsrikt\u201d, s\u00e4ger Roger, \u201dvar framf\u00f6r allt att den st\u00f6rsta anv\u00e4ndaren av kontorslokaler d\u00e4r borta, som r\u00e5kar vara den australiska regeringen, helt enkelt sa att de inte t\u00e4nkte f\u00e5 n\u00e4ra en byggnad med ett betyg p\u00e5 mindre \u00e4n fem stj\u00e4rnor.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Utvecklarna ins\u00e5g att de skulle f\u00f6rlora mycket int\u00e4kter om de inte svarade p\u00e5 det h\u00e4r systemet, s\u00e4ger han. \u201dOm de stora hyresv\u00e4rdarna [i Storbritannien] skulle s\u00e4ga att de inte tar sig an n\u00e5gon byggnad som har [ett d\u00e5ligt] koldioxidbetyg, s\u00e5 skulle det p\u00e5verka marknaden v\u00e4sentligt. Det skulle helt enkelt inte finnas n\u00e5gon marknad f\u00f6r en byggnad som inte uppn\u00e5r ett visst betyg.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Koldioxidpass?<\/h3>\n\n\n\n
Roger Macklin f\u00f6resl\u00e5r ocks\u00e5 att det skulle kunna kr\u00e4vas att byggnader f\u00f6rses med n\u00e5got slags koldioxidpass eller certifikat, varigenom en byggnad skulle tvingas rapportera den energi som den f\u00f6rbrukar under hela sin livstid och d\u00e4rmed ocks\u00e5 den koldioxid som den f\u00f6rbrukar.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e5got som mycket v\u00e4l skulle kunna bli utl\u00f6sande f\u00f6r nollutsl\u00e4ppsbyggnader \u00e4r efterfr\u00e5gan fr\u00e5n personalen \u2013 s\u00e4rskilt de yngre, mer milj\u00f6medvetna anst\u00e4llda \u2013 som bara vill arbeta i byggnader som \u00e4r bevisat energieffektiva.<\/p>\n\n\n\n
\u201dAtt uppn\u00e5 nollutsl\u00e4pp f\u00f6r drift \u00e4r mycket viktigt f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6retag\u201d, s\u00e4ger Alex Edmonds, Associate Director hos ingenj\u00f6rskonsulten Robert Bird Group.<\/p>\n\n\n\n
\u201dMycket aktivitet drivs av den inst\u00e4llningen, som tenderar att komma fr\u00e5n de yngre personer som r\u00f6r sig genom verksamheten. De vill se mer av den h\u00e4r typen av milj\u00f6v\u00e4nliga och h\u00e5llbara funktioner i byggnader.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Sista ordet fick Andrew Pratt, Director f\u00f6r teknikkonsulten WSP. \u201dN\u00e4r jag f\u00f6rst kom till branschen f\u00f6r 20 \u00e5r sedan fanns det minimalt med teknik. Vi hade ritbord, faxmaskiner, kopieringsapparater, kuvert och frankeringsmaskiner. Nu kan vi arbeta i en 3D-milj\u00f6 online. Jag kan g\u00e5 in p\u00e5 en webbplats, ta fram min BIM 360-modell och allt fungerar j\u00e4ttebra. Jag hoppas att varje ny teknik som vi l\u00e4gger till blir ett extra vapen som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att bek\u00e4mpa de koldioxidproblem vi har idag.\u201d<\/p>\n\n\n\n