Milj\u00f6f\u00f6rdelarna med tr\u00e4<\/strong><\/h3>\n\n\n\nVarf\u00f6r tr\u00e4? Enligt Willem finns det flera milj\u00f6f\u00f6rdelar f\u00f6r de nederl\u00e4ndska arkitekter som \u00e4r intresserade av materialet.<\/p>\n\n\n\n
\u201dByggbranschen \u00e4r mycket f\u00f6rorenande och st\u00e5r f\u00f6r omkring 25 % av de \u00e5rliga utsl\u00e4ppen av koldioxid\u201d, s\u00e4ger Willem. \u201dAv dessa kommer \u00f6ver 85 % fr\u00e5n betong och st\u00e5l. Tr\u00e4 absorberar d\u00e4remot koldioxid medan det v\u00e4xer och lagrar den sedan \u2013 under f\u00f6ruts\u00e4ttning att man inte br\u00e4nner tr\u00e4et.\u201d<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/blog.bluebeam.com\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/Wood-Amsterdam-Inline-4.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nTanken p\u00e5 ett kalhygge kan f\u00e5 tr\u00e4 att verka allt annat \u00e4n milj\u00f6v\u00e4nligt, men Willem s\u00e4ger att det faktiskt \u00e4r ett mer ansvarsfullt val \u00e4n konventionella byggmaterial som betong och st\u00e5l. \u201dAtt bygga med tr\u00e4 har tv\u00e5 positiva effekter: f\u00f6r det f\u00f6rsta minskar det f\u00f6roreningarna avsev\u00e4rt och bidrar till och med positivt genom att binda koldioxid\u201d, s\u00e4ger han. \u201dTill skillnad fr\u00e5n betong \u00e4r det v\u00e4ldigt enkelt att \u00e5teranv\u00e4nda tr\u00e4 i nya projekt n\u00e4r en byggnads livscykel \u00e4r slut.\u201d<\/p>\n\n\n\n
\u201dDessutom\u201d, forts\u00e4tter han, \u201dkommer n\u00e4stan allt tr\u00e4 som avverkas i Europa fr\u00e5n h\u00e5llbara skogar, vilket inneb\u00e4r att man \u00e5terplanterar minst samma m\u00e4ngd \u2013 ofta \u00e4nnu mer. Vi uppmuntrar anv\u00e4ndningen av tr\u00e4 som byggmaterial tack vare dess positiva inverkan p\u00e5 planeten och m\u00e4nniskors v\u00e4lbefinnande.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Genom att anv\u00e4nda tr\u00e4 f\u00f6r att bygga ger man den europeiska skogsn\u00e4ringen m\u00f6jlighet att plantera mer, och d\u00e4rmed binda \u00e4nnu mer kol. Det finns dock ekonomiska och juridiska utmaningar som hittills har f\u00f6rhindrat att materialet anv\u00e4nds i riktigt stor skala.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/blog.bluebeam.com\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/Wood-Amsterdam-Inline-3.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n\u201dTyv\u00e4rr \u00e4r dagens byggbransch, liksom dess standarder och regler, mestadels baserade p\u00e5 traditionella byggmetoder med st\u00e5l och betong\u201d, s\u00e4ger Willem. \u201dDet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r fortfarande dyrare att bygga med tr\u00e4. Om vi vill att byggbranschen ska g\u00f6ra ett allvarligt f\u00f6rs\u00f6k att bli h\u00e5llbar m\u00e5ste det till nya regler. Den nya lagen \u00e4r ett bra f\u00f6rsta steg.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Utmaningarna och f\u00f6rdelarna med att jobba med tr\u00e4<\/strong><\/h3>\n\n\n\nTr\u00e4 var ett av m\u00e4nniskans allra tidigaste byggmaterial \u2013 bara lerkompositer \u00e4r \u00e4ldre. Men som Willem p\u00e5pekar: \u201dEftersom tr\u00e4 inte har betraktats som ett seri\u00f6st alternativ p\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r kunskaperna begr\u00e4nsade i alla led.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Willem tror att ett lagkrav kan bidra till att ge de som arbetar i byggbranschen en knuff i r\u00e4tt riktning n\u00e4r de ska b\u00f6rja l\u00e4ra om kring hur man jobbar med tr\u00e4 som material.<\/p>\n\n\n\n
\u201dVi som arkitekter m\u00e5ste l\u00e4ra oss vilka typer av tr\u00e4 som ska anv\u00e4ndas till vilka komponenter, vilka \u00e4r de idealiska sp\u00e4nnvidderna, dimensionerna, kopplingarna osv.\u201d, s\u00e4ger han. \u201dOch det m\u00e5ste \u00e4ven byggnadsingenj\u00f6rerna, som inte \u00e4r vana vid att r\u00e4kna p\u00e5 tr\u00e4byggnader, och entrepren\u00f6rerna, som l\u00e4r sig olika byggtekniker och planerar logistiken p\u00e5 byggarbetsplatsen.\u201d<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/blog.bluebeam.com\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/Wood-Amsterdam-Inline-2-797x600.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nN\u00e4r det g\u00e4ller att best\u00e4mma metoderna f\u00f6r att bygga med tr\u00e4 skiljer sig m\u00e5nga av de tekniska detaljerna \u00e5t enligt Willem. \u201dTr\u00e4 svarar till exempel p\u00e5 temperatur- och fuktf\u00f6r\u00e4ndringar och har andra expansionsgrader \u00e4n betong eller st\u00e5l. Att anv\u00e4nda r\u00e4tt marginaler f\u00f6r kopplingarna \u00e4r avg\u00f6rande. Ett \u00e4nnu sv\u00e5rare problem \u00e4r akustiken, eftersom tr\u00e4et \u00e4r s\u00e5 l\u00e4ttviktigt. N\u00e4r man bygger b\u00e4rlag av tr\u00e4 kr\u00e4vs ett extra lager massa. Att applicera detta p\u00e5 ett cirkul\u00e4rt s\u00e4tt (det vill s\u00e4ga inte genom att gjuta betong ovanp\u00e5) \u00e4r ett forskningsomr\u00e5de inom arkitekturen.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Anstr\u00e4ngningarna f\u00f6r att innovera inom tr\u00e4byggande kan hindras av envisa myter om att st\u00e5l och betong \u00e4r b\u00e4ttre att bygga med. \u201dOfta betraktas brands\u00e4kerheten som det fr\u00e4msta problemet med en tr\u00e4byggnad, men det \u00e4r en myt\u201d, s\u00e4ger Willem. \u201dKonstruerat tr\u00e4 som korslimmat tr\u00e4, fan\u00e9rlaminat och limtr\u00e4 har utm\u00e4rkta brandskyddsegenskaper.\u201d<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 det hela taget tror Willem att m\u00e5nga av de tekniska utmaningarna med de nya tr\u00e4byggnadsmetoderna \u00e4r v\u00e4rda att l\u00f6sa tack vare materialets potential f\u00f6r milj\u00f6v\u00e4nligt byggande.<\/p>\n\n\n\n
\u201dVi p\u00e5 HofmanDujardin f\u00f6ljer v\u00e5r filosofi, som kallas att \u2019forma intuitionen\u2019 och bygger p\u00e5 m\u00e4nniskors naturliga v\u00e4rderingar i sina milj\u00f6er\u201d, s\u00e4ger Willem. \u201dOavsett om vi bygger i tr\u00e4, st\u00e5l eller betong str\u00e4var vi efter tydliga, personliga och inspirerande byggnader av h\u00f6g kvalitet. H\u00e5llbarheten \u00e4r central f\u00f6r oss. Det \u00e4r viktigt att anv\u00e4nda r\u00e4tt material f\u00f6r r\u00e4tt \u00e4ndam\u00e5l och att ta h\u00e4nsyn till de fysiska egenskaperna.<\/p>\n\n\n\n
Tr\u00e4byggnadernas framtid<\/strong><\/h3>\n\n\n\n\u00c4ven om det finns m\u00e5nga utmaningar med att bygga i tr\u00e4 s\u00e4ger Willem att han och resten av teamet p\u00e5 HofmanDujardin ser fram emot att lagen ska fr\u00e4mja de kreativa, estetiska och milj\u00f6m\u00e4ssiga id\u00e9er som de tror p\u00e5 \u2013 och har anv\u00e4nt i tidigare projekt.<\/p>\n\n\n\n
\u201dEtt av v\u00e5ra mest omskrivna projekt \u00e4r den ikoniska Villa Tonden\u201d, ber\u00e4ttar Willem. \u201dDet \u00e4r ett fritidshus som byggdes med en sandwichkonstruktion av f\u00f6rtillverkade tr\u00e4komponenter. Fasaden och taket \u00e4r kl\u00e4dda med Platowood, ett milj\u00f6v\u00e4nligt behandlat furuvirke som inte kr\u00e4ver ytterligare behandling och h\u00e5ller i 50 \u00e5r. Ett annat intressant exempel \u00e4r de atriumplattformar som vi ritade f\u00f6r ING Cedar, d\u00e4r en st\u00e5lkonstruktion kl\u00e4ddes med tr\u00e4. Den skulpturala kraften och rumsliga effekten har f\u00f6rvandlat atriet till en st\u00e4rkande anslutningspunkt. Dessutom har tr\u00e4ytorna mikroperforeringar som f\u00f6rb\u00e4ttrar akustiken.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/blog.bluebeam.com\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/Wood-Amsterdam-Inline-1.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\nVad \u00e4r det d\u00e5 som g\u00f6r det s\u00e5 givande f\u00f6r teamet p\u00e5 HofmanDujardin att arbeta med tr\u00e4?<\/p>\n\n\n\n
\u201dVi gillar tr\u00e4ets utseende och naturligt varma egenskaper\u201d, s\u00e4ger Willem. \u201dTr\u00e4konstruktionens klarhet och regelbundenhet ger byggnaderna en inneboende kvalitet som vi g\u00e4rna synligg\u00f6r. Det inneb\u00e4r att man m\u00e5ste \u00e4gna s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet \u00e5t formgivningen av b\u00e4rande konstruktioner och kopplingarna mellan olika element. Konstruktionens inverkan p\u00e5 hur utrymmena upplevs \u00e4r ofta mycket st\u00f6rre \u00e4n i byggnader av betong och st\u00e5l. F\u00f6rutom de visuella aspekterna medf\u00f6r tr\u00e4et positiva effekter f\u00f6r m\u00e4nniskornas trivsel p\u00e5 flera niv\u00e5er, till exempel akustik och luftkvalitet.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Willem tror att lagstiftning som det nya kravet i Amsterdam kommer att hj\u00e4lpa andra yrkesverksamma i byggbranschen att \u00f6ppna sig f\u00f6r tr\u00e4ets potential som byggmaterial.<\/p>\n\n\n\n
\u201dVi hoppas och tror att det kommer att bli en ny standard att bygga i tr\u00e4\u201d, s\u00e4ger han. \u201dVi tror p\u00e5 tr\u00e4ets positiva inverkan p\u00e5 klimatet och p\u00e5 m\u00e4nniskors allm\u00e4nna v\u00e4lbefinnande. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta kommer det att kr\u00e4vas nya regler och en skatt p\u00e5 de verkliga kostnaderna f\u00f6r materialet. Vi m\u00e5ste alla betala priset f\u00f6r f\u00f6roreningarna. D\u00e5 kommer det att bli mer ekonomiskt f\u00f6rdelaktigt, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 vanligare, att bygga i tr\u00e4. Vi som arkitekter kommer utan tvekan att hitta innovativa s\u00e4tt att arbeta med tr\u00e4et f\u00f6r att skapa nya inspirerande och h\u00e4lsosamma byggnader.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Michiel Hofman, arkitektpartner, och Barbara Dujardin, arkitektpartner, bidrog ocks\u00e5 med information till den h\u00e4r artikeln. <\/em><\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/blog.bluebeam.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/4\/2021\/08\/SaraKulturhus-Feature.jpg\")
<\/div>Sara Kulturhus i Skellefte\u00e5 byggdes med lokalt producerat virke.<\/strong><\/h2><\/div><\/div>
<\/figure>\n\n\n\nTanken p\u00e5 ett kalhygge kan f\u00e5 tr\u00e4 att verka allt annat \u00e4n milj\u00f6v\u00e4nligt, men Willem s\u00e4ger att det faktiskt \u00e4r ett mer ansvarsfullt val \u00e4n konventionella byggmaterial som betong och st\u00e5l. \u201dAtt bygga med tr\u00e4 har tv\u00e5 positiva effekter: f\u00f6r det f\u00f6rsta minskar det f\u00f6roreningarna avsev\u00e4rt och bidrar till och med positivt genom att binda koldioxid\u201d, s\u00e4ger han. \u201dTill skillnad fr\u00e5n betong \u00e4r det v\u00e4ldigt enkelt att \u00e5teranv\u00e4nda tr\u00e4 i nya projekt n\u00e4r en byggnads livscykel \u00e4r slut.\u201d<\/p>\n\n\n\n
\u201dDessutom\u201d, forts\u00e4tter han, \u201dkommer n\u00e4stan allt tr\u00e4 som avverkas i Europa fr\u00e5n h\u00e5llbara skogar, vilket inneb\u00e4r att man \u00e5terplanterar minst samma m\u00e4ngd \u2013 ofta \u00e4nnu mer. Vi uppmuntrar anv\u00e4ndningen av tr\u00e4 som byggmaterial tack vare dess positiva inverkan p\u00e5 planeten och m\u00e4nniskors v\u00e4lbefinnande.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Genom att anv\u00e4nda tr\u00e4 f\u00f6r att bygga ger man den europeiska skogsn\u00e4ringen m\u00f6jlighet att plantera mer, och d\u00e4rmed binda \u00e4nnu mer kol. Det finns dock ekonomiska och juridiska utmaningar som hittills har f\u00f6rhindrat att materialet anv\u00e4nds i riktigt stor skala.<\/p>\n\n\n\n \u201dTyv\u00e4rr \u00e4r dagens byggbransch, liksom dess standarder och regler, mestadels baserade p\u00e5 traditionella byggmetoder med st\u00e5l och betong\u201d, s\u00e4ger Willem. \u201dDet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r fortfarande dyrare att bygga med tr\u00e4. Om vi vill att byggbranschen ska g\u00f6ra ett allvarligt f\u00f6rs\u00f6k att bli h\u00e5llbar m\u00e5ste det till nya regler. Den nya lagen \u00e4r ett bra f\u00f6rsta steg.\u201d<\/p>\n\n\n\n Tr\u00e4 var ett av m\u00e4nniskans allra tidigaste byggmaterial \u2013 bara lerkompositer \u00e4r \u00e4ldre. Men som Willem p\u00e5pekar: \u201dEftersom tr\u00e4 inte har betraktats som ett seri\u00f6st alternativ p\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r kunskaperna begr\u00e4nsade i alla led.\u201d<\/p>\n\n\n\n Willem tror att ett lagkrav kan bidra till att ge de som arbetar i byggbranschen en knuff i r\u00e4tt riktning n\u00e4r de ska b\u00f6rja l\u00e4ra om kring hur man jobbar med tr\u00e4 som material.<\/p>\n\n\n\n \u201dVi som arkitekter m\u00e5ste l\u00e4ra oss vilka typer av tr\u00e4 som ska anv\u00e4ndas till vilka komponenter, vilka \u00e4r de idealiska sp\u00e4nnvidderna, dimensionerna, kopplingarna osv.\u201d, s\u00e4ger han. \u201dOch det m\u00e5ste \u00e4ven byggnadsingenj\u00f6rerna, som inte \u00e4r vana vid att r\u00e4kna p\u00e5 tr\u00e4byggnader, och entrepren\u00f6rerna, som l\u00e4r sig olika byggtekniker och planerar logistiken p\u00e5 byggarbetsplatsen.\u201d<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r det g\u00e4ller att best\u00e4mma metoderna f\u00f6r att bygga med tr\u00e4 skiljer sig m\u00e5nga av de tekniska detaljerna \u00e5t enligt Willem. \u201dTr\u00e4 svarar till exempel p\u00e5 temperatur- och fuktf\u00f6r\u00e4ndringar och har andra expansionsgrader \u00e4n betong eller st\u00e5l. Att anv\u00e4nda r\u00e4tt marginaler f\u00f6r kopplingarna \u00e4r avg\u00f6rande. Ett \u00e4nnu sv\u00e5rare problem \u00e4r akustiken, eftersom tr\u00e4et \u00e4r s\u00e5 l\u00e4ttviktigt. N\u00e4r man bygger b\u00e4rlag av tr\u00e4 kr\u00e4vs ett extra lager massa. Att applicera detta p\u00e5 ett cirkul\u00e4rt s\u00e4tt (det vill s\u00e4ga inte genom att gjuta betong ovanp\u00e5) \u00e4r ett forskningsomr\u00e5de inom arkitekturen.\u201d<\/p>\n\n\n\n Anstr\u00e4ngningarna f\u00f6r att innovera inom tr\u00e4byggande kan hindras av envisa myter om att st\u00e5l och betong \u00e4r b\u00e4ttre att bygga med. \u201dOfta betraktas brands\u00e4kerheten som det fr\u00e4msta problemet med en tr\u00e4byggnad, men det \u00e4r en myt\u201d, s\u00e4ger Willem. \u201dKonstruerat tr\u00e4 som korslimmat tr\u00e4, fan\u00e9rlaminat och limtr\u00e4 har utm\u00e4rkta brandskyddsegenskaper.\u201d<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 det hela taget tror Willem att m\u00e5nga av de tekniska utmaningarna med de nya tr\u00e4byggnadsmetoderna \u00e4r v\u00e4rda att l\u00f6sa tack vare materialets potential f\u00f6r milj\u00f6v\u00e4nligt byggande.<\/p>\n\n\n\n \u201dVi p\u00e5 HofmanDujardin f\u00f6ljer v\u00e5r filosofi, som kallas att \u2019forma intuitionen\u2019 och bygger p\u00e5 m\u00e4nniskors naturliga v\u00e4rderingar i sina milj\u00f6er\u201d, s\u00e4ger Willem. \u201dOavsett om vi bygger i tr\u00e4, st\u00e5l eller betong str\u00e4var vi efter tydliga, personliga och inspirerande byggnader av h\u00f6g kvalitet. H\u00e5llbarheten \u00e4r central f\u00f6r oss. Det \u00e4r viktigt att anv\u00e4nda r\u00e4tt material f\u00f6r r\u00e4tt \u00e4ndam\u00e5l och att ta h\u00e4nsyn till de fysiska egenskaperna.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven om det finns m\u00e5nga utmaningar med att bygga i tr\u00e4 s\u00e4ger Willem att han och resten av teamet p\u00e5 HofmanDujardin ser fram emot att lagen ska fr\u00e4mja de kreativa, estetiska och milj\u00f6m\u00e4ssiga id\u00e9er som de tror p\u00e5 \u2013 och har anv\u00e4nt i tidigare projekt.<\/p>\n\n\n\n \u201dEtt av v\u00e5ra mest omskrivna projekt \u00e4r den ikoniska Villa Tonden\u201d, ber\u00e4ttar Willem. \u201dDet \u00e4r ett fritidshus som byggdes med en sandwichkonstruktion av f\u00f6rtillverkade tr\u00e4komponenter. Fasaden och taket \u00e4r kl\u00e4dda med Platowood, ett milj\u00f6v\u00e4nligt behandlat furuvirke som inte kr\u00e4ver ytterligare behandling och h\u00e5ller i 50 \u00e5r. Ett annat intressant exempel \u00e4r de atriumplattformar som vi ritade f\u00f6r ING Cedar, d\u00e4r en st\u00e5lkonstruktion kl\u00e4ddes med tr\u00e4. Den skulpturala kraften och rumsliga effekten har f\u00f6rvandlat atriet till en st\u00e4rkande anslutningspunkt. Dessutom har tr\u00e4ytorna mikroperforeringar som f\u00f6rb\u00e4ttrar akustiken.<\/p>\n\n\n\n Vad \u00e4r det d\u00e5 som g\u00f6r det s\u00e5 givande f\u00f6r teamet p\u00e5 HofmanDujardin att arbeta med tr\u00e4?<\/p>\n\n\n\n \u201dVi gillar tr\u00e4ets utseende och naturligt varma egenskaper\u201d, s\u00e4ger Willem. \u201dTr\u00e4konstruktionens klarhet och regelbundenhet ger byggnaderna en inneboende kvalitet som vi g\u00e4rna synligg\u00f6r. Det inneb\u00e4r att man m\u00e5ste \u00e4gna s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet \u00e5t formgivningen av b\u00e4rande konstruktioner och kopplingarna mellan olika element. Konstruktionens inverkan p\u00e5 hur utrymmena upplevs \u00e4r ofta mycket st\u00f6rre \u00e4n i byggnader av betong och st\u00e5l. F\u00f6rutom de visuella aspekterna medf\u00f6r tr\u00e4et positiva effekter f\u00f6r m\u00e4nniskornas trivsel p\u00e5 flera niv\u00e5er, till exempel akustik och luftkvalitet.\u201d<\/p>\n\n\n\n Willem tror att lagstiftning som det nya kravet i Amsterdam kommer att hj\u00e4lpa andra yrkesverksamma i byggbranschen att \u00f6ppna sig f\u00f6r tr\u00e4ets potential som byggmaterial.<\/p>\n\n\n\n \u201dVi hoppas och tror att det kommer att bli en ny standard att bygga i tr\u00e4\u201d, s\u00e4ger han. \u201dVi tror p\u00e5 tr\u00e4ets positiva inverkan p\u00e5 klimatet och p\u00e5 m\u00e4nniskors allm\u00e4nna v\u00e4lbefinnande. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta kommer det att kr\u00e4vas nya regler och en skatt p\u00e5 de verkliga kostnaderna f\u00f6r materialet. Vi m\u00e5ste alla betala priset f\u00f6r f\u00f6roreningarna. D\u00e5 kommer det att bli mer ekonomiskt f\u00f6rdelaktigt, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 vanligare, att bygga i tr\u00e4. Vi som arkitekter kommer utan tvekan att hitta innovativa s\u00e4tt att arbeta med tr\u00e4et f\u00f6r att skapa nya inspirerande och h\u00e4lsosamma byggnader.\u201d<\/p>\n\n\n\n Michiel Hofman, arkitektpartner, och Barbara Dujardin, arkitektpartner, bidrog ocks\u00e5 med information till den h\u00e4r artikeln. <\/em><\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\nUtmaningarna och f\u00f6rdelarna med att jobba med tr\u00e4<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
<\/figure>\n\n\n\nTr\u00e4byggnadernas framtid<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
<\/figure>\n\n\n\n<\/div>Sara Kulturhus i Skellefte\u00e5 byggdes med lokalt producerat virke.<\/strong><\/h2>