Ingen har hittills kunnat \u00f6vertr\u00e4ffa den hastighet med vilken Empire State Building designades och byggdes, den \u00e4r rent hisnande i j\u00e4mf\u00f6relse med andra v\u00e4lk\u00e4nda skyskrapor.<\/p>\n\n\n\n
Det gamla Sears Tower<\/a> (numera Willis Tower) i Chicago, som blev den h\u00f6gsta byggnaden i v\u00e4rlden n\u00e4r den \u00f6ppnade 1973, tog 3 \u00e5r (36 m\u00e5nader) fr\u00e5n f\u00f6rsta spadtaget till f\u00e4rdigst\u00e4llandet. Och d\u00e5 har man inte r\u00e4knat med design- och ingenj\u00f6rsarbetet, som p\u00e5b\u00f6rjades ett \u00e5r innan sj\u00e4lva byggarbetet inleddes 1970.<\/p>\n\n\n\n Hur \u00e4r det d\u00e5 m\u00f6jligt att en skyskrapa i Empire State Buildings storleksklass fortfarande har rekordet f\u00f6r bygghastighet \u2013 trots att man anv\u00e4nde sig av mer arbetsintensiva och mindre tekniskt sofistikerade metoder fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1930-talet?<\/p>\n\n\n\n Entrepren\u00f6ren Starrett Brothers and Eken var ledande p\u00e5 att bygga skyskrapor p\u00e5 den tiden. F\u00f6retaget grundades av Paul Starrett, hans bror William och en annan skyskrapebyggare vid namn Arthur J. Eken. De hade tidigare uppf\u00f6rt ett antal framst\u00e5ende byggnader p\u00e5 Manhattan.<\/p>\n\n\n\n Innan br\u00f6derna Starrett startade f\u00f6retaget tillsammans p\u00e5 1920-talet hade William jobbat som byggm\u00e4stare f\u00f6r den amerikanska arm\u00e9n under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, medan Paul hade gjort karri\u00e4r som ledare f\u00f6r ett av tidens st\u00f6rsta byggf\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n Br\u00f6derna hade f\u00e5tt rykte om sig att vara genier p\u00e5 storskalig organisation och planering \u2013 en talang som visade sig tydligt under byggandet av Empire State Building.<\/p>\n\n\n\n Projektets finansi\u00e4rer, ledda av den tidigare New York-guvern\u00f6ren Al Smith, var fast beslutna att vinna kappl\u00f6pningen mot Chrysler Building, som ocks\u00e5 var under uppbyggnad, om att bli det h\u00f6gsta tornet i v\u00e4rlden. Detta innebar att man b\u00e5de m\u00e5ste bygga h\u00f6gre och sl\u00e5 upp d\u00f6rrarna tidigare.<\/p>\n\n\n\n Br\u00f6derna Starrett anv\u00e4nde sig av sitt rykte som v\u00e4rldens b\u00e4sta skyskrapebyggare n\u00e4r de svarade p\u00e5 utmaningen. De agerade med en hastighet som knappast g\u00e5r att f\u00f6rest\u00e4lla sig idag, redan fr\u00e5n starten med planering och design.<\/p>\n\n\n\n Arkitekten William Lamb skissade upp tornets design p\u00e5 tv\u00e5 veckor, och byggde d\u00e5 vidare p\u00e5 tidigare ritningar f\u00f6r ett h\u00f6ghus i Winston-Salem, North Carolina, enligt Great Moments in Construction History<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Br\u00f6derna Starrett v\u00e4ntade dock inte p\u00e5 att allt designarbete skulle bli klart innan de br\u00f6t mark \u2013 entrepren\u00f6rerna anv\u00e4nde det som idag skulle kallas \u201dfast-track\u201d-metoder.<\/p>\n\n\n\n Br\u00f6derna b\u00f6rjade faktiskt med att bygga grunden redan innan rivningsarbetet var f\u00e4rdigt p\u00e5 den ursprungliga Waldorf-Astoria Hotel-tomten, som upptog en del av byggplatsen. Det var en teknik som de hade banat v\u00e4g f\u00f6r bara ett \u00e5r tidigare p\u00e5 en annan skyskrapa, 40 Wall Street, enligt Construction Company.com<\/a>.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 m\u00e5nga som 600 arbetare, uppdelade p\u00e5 tv\u00e5 skift, jobbade 24 timmar om dygnet med att gr\u00e4va ut grunden.<\/p>\n\n\n\n \u201dDet h\u00e4r kan vara den f\u00f6rsta skyskrapan n\u00e5gonsin som byggdes med fast-track-metoden, s\u00e4ger Donald Friedman, byggnadsingenj\u00f6r och medf\u00f6rfattare till Building the Empire State<\/a> och andra b\u00f6cker om konstruktion och ingenj\u00f6rsteknik. \u201dDet fanns viktiga designbeslut som inte var klara n\u00e4r man b\u00f6rjade bygga. Det innebar en enorm m\u00e4ngd fast-tracking, l\u00e5ngt tidigare \u00e4n man kunde har f\u00f6rv\u00e4ntat sig.\u201d<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r arbetet gick fr\u00e5n att gr\u00e4va ut grunden till att uppf\u00f6ra sj\u00e4lva skrapan skapade de geniala Starretts effektivt ett enormt l\u00f6pande band i luften med hj\u00e4lp av ett just-in-time-system f\u00f6r logistik \u2013 flera \u00e5rtionden innan konceptet blev popul\u00e4rt.<\/p>\n\n\n\n St\u00e5lbalkarna rullades ut ur gjuteriet i Pennsylvania, och p\u00e5 ungef\u00e4r 80 timmar hade man hissat dem p\u00e5 plats p\u00e5 den stadigt v\u00e4xande skrapan med en serie av fyra lyftanordningar, s\u00e4ger Sean Graystone.<\/p>\n\n\n\n Varje balk var m\u00e4rkt p\u00e5 f\u00f6rhand, med anteckningar om vilken lyftanordning som skulle anv\u00e4ndas, p\u00e5 vilken sida av byggnaden samt till vilken v\u00e5ning den skulle h\u00f6jas p\u00e5 plats, noterar Sean.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/blog.bluebeam.com\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/Empire-State-Look-Back-Inline-741x600.jpg\")
Fokus p\u00e5 effektivitet<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
\n\n\n\nOCKS\u00c5 P\u00c5 BUILT:<\/h4>\n\n\n\n