Ett gr\u00f6nare s\u00e4tt att t\u00e4nka<\/strong><\/h3>\n\n\n\nI stora delar av v\u00e4rlden skulle det helt enkelt inte vara m\u00f6jligt att driva igenom ny bygglagstiftning som \u00e4r helt baserad p\u00e5 milj\u00f6h\u00e4nsyn. Men enligt Ryan Jorgensen inneb\u00e4r Norges unika intresse f\u00f6r h\u00e5llbarhet att landets kultur \u00e4r perfekt l\u00e4mpad f\u00f6r att ta sig an den h\u00e4r utmaningen.<\/p>\n\n\n\n
\u201dNorge, liksom \u00f6vriga Skandinavien, har legat steget f\u00f6re i m\u00e5nga \u00e5r\u201d, s\u00e4ger Ryan. \u201dEn djup inneboende respekt f\u00f6r naturen ing\u00e5r i den norska mentaliteten, och det m\u00e4rks p\u00e5 [landets] inst\u00e4llning till milj\u00f6medveten design och konstruktion.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Den skandinaviska arkitekturen \u00e4r traditionellt milj\u00f6anpassad, och speglar det tr\u00e4dbevuxna landskapets materialegenskaper och estetik. Man anv\u00e4nder g\u00e4rna material fr\u00e5n lokala samh\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven i st\u00e4derna \u00e4r inv\u00e5narna motiverade att v\u00e4rdes\u00e4tta den naturliga milj\u00f6ns kvalitet, och v\u00e4rdesystemet \u00e4r fokuserat p\u00e5 att skapa ett gr\u00f6nare samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n
Inv\u00e5narna i norska storst\u00e4der \u00e4r till exempel mer ben\u00e4gna att g\u00f6ra gr\u00f6na val i vardagslivet, och transportn\u00e4tverken \u00e4r inriktade p\u00e5 cykel- och kollektivtrafik. Men de st\u00e4der som kan komma att bli utsl\u00e4ppsfria st\u00e5r fortfarande f\u00f6r en stor del av f\u00f6roreningarna i landet.<\/p>\n\n\n\n
Knappt 30 % av Norges inv\u00e5nare bor i de h\u00e4r befolkningscentrumen, d\u00e4r man ocks\u00e5 hittar majoriteten av de byggarbetsplatser som producerar uppskattningsvis en miljon ton koldioxid per \u00e5r genom de bensindrivna maskiner som traditionellt anv\u00e4nds i byggbranschen.<\/p>\n\n\n\n
\u201dDen norska byggbranschens tidiga inf\u00f6rande av noll avfall \u00e4r n\u00e5got att beundra och efterlikna\u201d, s\u00e4ger Ryan. Genom den h\u00e4r nya lagstiftningen ansluter sig landets storst\u00e4der till en en rikst\u00e4ckande r\u00f6relse f\u00f6r mer h\u00e5llbart byggande.<\/p>\n\n\n\n
Koldioxidneutrala utmaningar<\/strong><\/h3>\n\n\n\nUtrullningen av den nya planen f\u00f6r gr\u00f6nare byggande i Norges st\u00f6rsta st\u00e4der n\u00e5dde sin f\u00f6rsta etapp 2021. Lagen f\u00f6reskrev att all ny byggverksamhet i st\u00e4derna vid slutet av det \u00e5ret skulle vara helt fri fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen i all utrustning som anv\u00e4ndes p\u00e5 byggarbetsplatserna. Det innebar att man m\u00e5ste g\u00e5 \u00f6ver fr\u00e5n konventionella maskiner till byggteknologier som \u00e4r utformade f\u00f6r att drivas av f\u00f6rnybara r\u00e5varor som biodiesel eller helt kan konverteras till eldrift.<\/p>\n\n\n\n
De f\u00f6retag som uppfyller kraven i etapp ett g\u00e5r nu vidare till n\u00e4sta etapp i lagstiftningen, vilken ska vara klar 2025. Vid det laget kr\u00e4ver lagstiftningen att all byggverksamhet i stadsomr\u00e5dena ska vara helt fri fr\u00e5n utsl\u00e4pp. Det inneb\u00e4r att maskiner som drivs av biodiesel m\u00e5ste konverteras till el- eller vattenkraft \u2013 n\u00e5got som f\u00f6respr\u00e5karna hoppas ska r\u00e5da bot p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l luft- och bullerf\u00f6roreningarna som koldioxidutsl\u00e4ppen. Inom tio \u00e5r, till 2030, ska all byggverksamhet i de h\u00e4r st\u00e4derna vara helt utsl\u00e4ppsfri.<\/p>\n\n\n\n
Enligt Ryan Jorgensen \u00e4r det h\u00e4r steg i r\u00e4tt riktning, men han menar ocks\u00e5 att det kommer att kr\u00e4vas ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 material \u2013 inte bara p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 byggarbetsplatsen \u2013 f\u00f6r att byggbranschen i Norge verkligen ska g\u00f6ra framsteg i sina milj\u00f6m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n
\u201dBetong och st\u00e5l ligger b\u00e5da h\u00f6gt p\u00e5 skalan f\u00f6r koldioxidavtryck\u201d, s\u00e4ger han. \u201dJag tror att den starka skogsindustrin kommer att g\u00f6ra att tr\u00e4 och massivtr\u00e4 blir l\u00f6sningen p\u00e5 det.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Ryan tror att n\u00e4sta punkt p\u00e5 Norges dagordning kommer att bli en djupdykning i hur utvecklingen av material p\u00e5verkar milj\u00f6n. Han menar att \u201dlivscykelanalyser av material f\u00f6r att fastst\u00e4lla deras \u00f6vergripande koldioxidavtryck och investeringar i konstruerat tr\u00e4\u201d \u00e4r viktiga teknologiska investeringar f\u00f6r en gr\u00f6nare byggbransch i framtiden.<\/p>\n\n\n\n
Balans mellan kreativitet och h\u00e5llbarhet<\/strong><\/h3>\n\n\n\nF\u00f6r Ryan Jorgensen och resten av teamet p\u00e5 Saunders har projekt som f\u00f6renar milj\u00f6h\u00e4nsyn med beboelighet och estetik alltid varit en viktig del av verksamheten \u2013 n\u00e5got som enligt Ryan kommer att forts\u00e4tta att vara prioriterat i f\u00f6retagets designprocess.<\/p>\n\n\n\n
\u201dVi \u00e4r s\u00e4rskilt stolta \u00f6ver v\u00e5ra projekt p\u00e5 Fogo Island i Newfoundland\u201d, s\u00e4ger Ryan. \u201dAnl\u00e4ggningar utanf\u00f6r n\u00e4tet, vattenuppsamling, naturlig ventilation, komposttoaletter och varsamhet med marken var alla viktiga aspekter av h\u00e5llbarhetsm\u00e5len f\u00f6r det h\u00e4r avl\u00e4gsna \u00f6samh\u00e4llet.\u201d<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r Saunders-teamet skulle b\u00f6rja bygga ville de enligt Ryan skapa en struktur som hade minimal inverkan p\u00e5 milj\u00f6n, samtidigt som den fungerade som en minnesv\u00e4rd symbol f\u00f6r de personer som interagerar med den. Han hoppas kunna f\u00f6ra med sig det h\u00e4r konceptet till teamets nya designer under det kommande \u00e5ret. \u201dVi har ett nytt projekt som ska inledas n\u00e4sta \u00e5r och som utvidgar de h\u00e4r h\u00e5llbara metoderna\u201d, s\u00e4ger Ryan. Det \u00e4r ett av m\u00e5nga p\u00e5g\u00e5ende projekt som teamet p\u00e5 Saunders siktar p\u00e5 att skapa enligt de nya f\u00f6roreningsreglerna.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r Ryan \u00e4r regler som de nya utsl\u00e4ppsstandarderna f\u00f6r stadsomr\u00e5den en viktig aspekt av det som g\u00f6r norsk arkitektur s\u00e5 minnesv\u00e4rd. Att kombinera kreativitet med h\u00e5llbarhet har alltid varit centralt f\u00f6r designarbetet p\u00e5 Saunders, och Ryan tror att gr\u00f6nare byggmetoder med ett st\u00f6rre helhetsperspektiv p\u00e5 den omgivande milj\u00f6n kommer att forts\u00e4tta att vara en prioritet f\u00f6r honom och hans kollegor n\u00e4r de tar sig an nya kreativa utmaningar. \u201dSom f\u00f6retag baserat i Norge har vi h\u00e5llbara metoder och milj\u00f6standarder inneboende i verksamheten\u201d, s\u00e4ger Ryan. \u201dMyndighetsstandarder, lokal tillg\u00e5ng till certifierade material och kulturell praxis att arbeta i samspel med naturen ger en stadig grund f\u00f6r en helt\u00e4ckande milj\u00f6praxis. Kreativitet och h\u00e5llbarhet \u00e4r inte motsatta krafter utan integrerade delar av samma helhet.\u201d<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/blog.bluebeam.com\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/CopenhagenArchitecture-Feature.jpg\")
<\/div>De fem byggnaderna som definierar K\u00f6penhamns arkitektur.<\/strong><\/h2><\/div><\/div>
Utrullningen av den nya planen f\u00f6r gr\u00f6nare byggande i Norges st\u00f6rsta st\u00e4der n\u00e5dde sin f\u00f6rsta etapp 2021. Lagen f\u00f6reskrev att all ny byggverksamhet i st\u00e4derna vid slutet av det \u00e5ret skulle vara helt fri fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen i all utrustning som anv\u00e4ndes p\u00e5 byggarbetsplatserna. Det innebar att man m\u00e5ste g\u00e5 \u00f6ver fr\u00e5n konventionella maskiner till byggteknologier som \u00e4r utformade f\u00f6r att drivas av f\u00f6rnybara r\u00e5varor som biodiesel eller helt kan konverteras till eldrift.<\/p>\n\n\n\n
De f\u00f6retag som uppfyller kraven i etapp ett g\u00e5r nu vidare till n\u00e4sta etapp i lagstiftningen, vilken ska vara klar 2025. Vid det laget kr\u00e4ver lagstiftningen att all byggverksamhet i stadsomr\u00e5dena ska vara helt fri fr\u00e5n utsl\u00e4pp. Det inneb\u00e4r att maskiner som drivs av biodiesel m\u00e5ste konverteras till el- eller vattenkraft \u2013 n\u00e5got som f\u00f6respr\u00e5karna hoppas ska r\u00e5da bot p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l luft- och bullerf\u00f6roreningarna som koldioxidutsl\u00e4ppen. Inom tio \u00e5r, till 2030, ska all byggverksamhet i de h\u00e4r st\u00e4derna vara helt utsl\u00e4ppsfri.<\/p>\n\n\n\n
Enligt Ryan Jorgensen \u00e4r det h\u00e4r steg i r\u00e4tt riktning, men han menar ocks\u00e5 att det kommer att kr\u00e4vas ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 material \u2013 inte bara p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 byggarbetsplatsen \u2013 f\u00f6r att byggbranschen i Norge verkligen ska g\u00f6ra framsteg i sina milj\u00f6m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n
\u201dBetong och st\u00e5l ligger b\u00e5da h\u00f6gt p\u00e5 skalan f\u00f6r koldioxidavtryck\u201d, s\u00e4ger han. \u201dJag tror att den starka skogsindustrin kommer att g\u00f6ra att tr\u00e4 och massivtr\u00e4 blir l\u00f6sningen p\u00e5 det.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Ryan tror att n\u00e4sta punkt p\u00e5 Norges dagordning kommer att bli en djupdykning i hur utvecklingen av material p\u00e5verkar milj\u00f6n. Han menar att \u201dlivscykelanalyser av material f\u00f6r att fastst\u00e4lla deras \u00f6vergripande koldioxidavtryck och investeringar i konstruerat tr\u00e4\u201d \u00e4r viktiga teknologiska investeringar f\u00f6r en gr\u00f6nare byggbransch i framtiden.<\/p>\n\n\n\n
Balans mellan kreativitet och h\u00e5llbarhet<\/strong><\/h3>\n\n\n\nF\u00f6r Ryan Jorgensen och resten av teamet p\u00e5 Saunders har projekt som f\u00f6renar milj\u00f6h\u00e4nsyn med beboelighet och estetik alltid varit en viktig del av verksamheten \u2013 n\u00e5got som enligt Ryan kommer att forts\u00e4tta att vara prioriterat i f\u00f6retagets designprocess.<\/p>\n\n\n\n
\u201dVi \u00e4r s\u00e4rskilt stolta \u00f6ver v\u00e5ra projekt p\u00e5 Fogo Island i Newfoundland\u201d, s\u00e4ger Ryan. \u201dAnl\u00e4ggningar utanf\u00f6r n\u00e4tet, vattenuppsamling, naturlig ventilation, komposttoaletter och varsamhet med marken var alla viktiga aspekter av h\u00e5llbarhetsm\u00e5len f\u00f6r det h\u00e4r avl\u00e4gsna \u00f6samh\u00e4llet.\u201d<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r Saunders-teamet skulle b\u00f6rja bygga ville de enligt Ryan skapa en struktur som hade minimal inverkan p\u00e5 milj\u00f6n, samtidigt som den fungerade som en minnesv\u00e4rd symbol f\u00f6r de personer som interagerar med den. Han hoppas kunna f\u00f6ra med sig det h\u00e4r konceptet till teamets nya designer under det kommande \u00e5ret. \u201dVi har ett nytt projekt som ska inledas n\u00e4sta \u00e5r och som utvidgar de h\u00e4r h\u00e5llbara metoderna\u201d, s\u00e4ger Ryan. Det \u00e4r ett av m\u00e5nga p\u00e5g\u00e5ende projekt som teamet p\u00e5 Saunders siktar p\u00e5 att skapa enligt de nya f\u00f6roreningsreglerna.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r Ryan \u00e4r regler som de nya utsl\u00e4ppsstandarderna f\u00f6r stadsomr\u00e5den en viktig aspekt av det som g\u00f6r norsk arkitektur s\u00e5 minnesv\u00e4rd. Att kombinera kreativitet med h\u00e5llbarhet har alltid varit centralt f\u00f6r designarbetet p\u00e5 Saunders, och Ryan tror att gr\u00f6nare byggmetoder med ett st\u00f6rre helhetsperspektiv p\u00e5 den omgivande milj\u00f6n kommer att forts\u00e4tta att vara en prioritet f\u00f6r honom och hans kollegor n\u00e4r de tar sig an nya kreativa utmaningar. \u201dSom f\u00f6retag baserat i Norge har vi h\u00e5llbara metoder och milj\u00f6standarder inneboende i verksamheten\u201d, s\u00e4ger Ryan. \u201dMyndighetsstandarder, lokal tillg\u00e5ng till certifierade material och kulturell praxis att arbeta i samspel med naturen ger en stadig grund f\u00f6r en helt\u00e4ckande milj\u00f6praxis. Kreativitet och h\u00e5llbarhet \u00e4r inte motsatta krafter utan integrerade delar av samma helhet.\u201d<\/p>\n\n\n\n
<\/div>De fem byggnaderna som definierar K\u00f6penhamns arkitektur.<\/strong><\/h2><\/div><\/div>
<\/div>