I dagens klimatk\u00e4nsliga tider har utmaningen att g\u00f6ra byggnader mer energieffektiva och mindre f\u00f6rorenande hamnat h\u00f6gst upp p\u00e5 samh\u00e4llets agenda.<\/p>\n\n\n\n
Vi vill framf\u00f6r allt att bostadshus ska vara varma p\u00e5 vintern och svala under de varmare m\u00e5naderna \u2013 utan att skada milj\u00f6n. Med tanke p\u00e5 de utmaningar som v\u00e5rt klimat st\u00e5r inf\u00f6r har regeringar \u00f6ver hela v\u00e4rlden inf\u00f6rt tuffa m\u00e5l f\u00f6r att minska koldioxidutsl\u00e4ppen. En del av den processen \u00e4r eftermontering i syfte att uppgradera flera miljoner energil\u00e4ckande hem.<\/p>\n\n\n\n
Nybyggda bost\u00e4der har redan den senaste tekniken f\u00f6r att s\u00e4nka energif\u00f6rbrukningen och minska koldioxidutsl\u00e4ppen. Problemet \u00e4r att vi inte bygger tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga nya bost\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n
Trots det finns det bevis som tyder p\u00e5 att vissa nya bost\u00e4der<\/a> inte uppfyller milj\u00f6m\u00e5len.<\/p>\n\n\n\n Ett annat problem \u00e4r att m\u00e5nga befintliga bost\u00e4der \u00e4r gamla, och i vissa fall mycket gamla. Enligt brittiska House Builder\u2019s Federation<\/a> (HBF) har Storbritannien bland de \u00e4ldsta bost\u00e4derna i Europa \u2013 78 % av bost\u00e4derna har byggts f\u00f6re 1980, att j\u00e4mf\u00f6ra med 61 % som \u00e4r genomsnittet i EU. Mer \u00e4n en tredjedel (38 %) av Storbritanniens bostadsbest\u00e5nd byggdes f\u00f6re 1946, uppger HBF. EU-genomsnitt ligger p\u00e5 18 %.<\/p>\n\n\n\n I b\u00e5de Storbritannien och EU finns det m\u00e5nga \u00e4ldre bost\u00e4der som kommer att beh\u00f6va uppgraderas. Och det \u00e4r ont om tid.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n Forskning fr\u00e5n National Housing Federation<\/a> fann att bost\u00e4der i England 2021 sl\u00e4ppte ut mer koldioxid \u00e4n landets bilar p\u00e5 grund av en kombination av uppv\u00e4rmning med gas och d\u00e5lig isolering.<\/p>\n\n\n\n Politiker \u00f6ver hela regionen har f\u00f6rs\u00f6kt inf\u00f6ra lagstiftning som kr\u00e4ver att gamla bost\u00e4der ska uppfylla en upps\u00e4ttning minimikrav p\u00e5 effektivitet. S\u00e5dana f\u00f6rslag har dock m\u00f6tts av h\u00e5rt motst\u00e5nd<\/a> p\u00e5 grund av kostnaden.<\/p>\n\n\n\n I slut\u00e4ndan inser de flesta att vi beh\u00f6ver g\u00f6ra bost\u00e4der mer effektiva, b\u00e5de f\u00f6r hus\u00e4garens och f\u00f6r milj\u00f6ns skull.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 vad \u00e4r f\u00f6rdelarna med eftermontering? Vad inneb\u00e4r arbetet? Och hur mycket kostar det?<\/p>\n\n\n\n I Storbritannien visar LETI-guiden<\/a> (Low Energy Transformation Initiative) hur man \u201drenoverar bost\u00e4der s\u00e5 att de blir framtidss\u00e4kra och st\u00f6der Storbritanniens netto-noll-m\u00e5l\u201d, och riktar sig till \u201darkitekter, ingenj\u00f6rer, lokala myndigheter, sociala hyresv\u00e4rdar, energiproffs, entrepren\u00f6rer och kunder som vill ha v\u00e4gledning om b\u00e4sta praxis f\u00f6r eftermontering\u201d.<\/p>\n\n\n\n I LETI-guiden st\u00e5r att l\u00e4gre energikostnader blir ett naturligt resultat om byggnader blir betydligt mer energieffektiva. En annan f\u00f6rdel \u00e4r att underh\u00e5llskostnaderna minskar. Och i takt med att byggnader anv\u00e4nder mindre energi samt blir bekv\u00e4mare och mer h\u00e5llbara kommer de att f\u00e5 ett h\u00f6gre ekonomiskt v\u00e4rde.<\/p>\n\n\n\n Det finns andra f\u00f6ljdeffekter. Enligt LETI kommer vi att se f\u00f6rb\u00e4ttrad produktivitet \u201deftersom de boende bor i h\u00e4lsosammare och bekv\u00e4mare byggnader [samt] l\u00e4gre hyresskulder och f\u00e4rre outhyrda perioder eftersom hyresg\u00e4sterna f\u00e5r l\u00e4gre hyra och trevligare byggnader\u201d.<\/p>\n\n\n\n Det kommer ocks\u00e5 att finnas l\u00e4gre kostnader relaterade till koldioxid som kostnader f\u00f6r kompensation, koldioxidskatter och koldioxidavskiljning \u201deftersom energif\u00f6rbrukning och toppbelastning har minskat\u201d.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5dana f\u00f6rdelar har identifierats av teknikkonsultf\u00f6retaget Arup, som lyfter fram<\/a> att i den brittiska staden Leeds samarbetade lokala myndigheter med privat sektor f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra fastigheter fr\u00e5n sitt eget best\u00e5nd av 55 000 bost\u00e4der, inklusive 115 h\u00f6ghus.<\/p>\n\n\n\n I den ekonomiskt utsatta stadsdelen Holbeck har 300 bost\u00e4der \u2013 70 % privata hyresr\u00e4tter, 20 % kommunala hyresr\u00e4tter och 10 % bostadsr\u00e4tter \u2013 uppgraderats \u201dgenom att ha t\u00e4tats mot fukt, isolerats med tak- och ytterv\u00e4ggsisolering och f\u00f6rsetts med nya h\u00f6geffektiva f\u00f6nster och d\u00f6rrar\u201d, enligt Arup.<\/p>\n\n\n\n \u201dDe isolerade bost\u00e4derna \u00e4r inte bara varmare och h\u00e4lsosammare f\u00f6r de boende, de \u00e4r ocks\u00e5 betydligt billigare i drift\u201d, till\u00e4gger f\u00f6retaget.<\/p>\n\n\n\n Center for Sustainable Energi<\/a> (CSE) h\u00e5ller med om att det \u00e4r b\u00e4st att b\u00f6rja med isolering, med ”en \u2019stomme-f\u00f6rst-strategi\u2019 som prioriterar reparationer, isolering, dragskydd och ventilation f\u00f6re mer sp\u00e4nnande och dyra \u00e5tg\u00e4rder som solpaneler och v\u00e4rmepumpar\u201d.<\/p>\n\n\n\n Enligt CSE b\u00f6r energibesparing f\u00f6ljas av energieffektivitet och f\u00f6rst d\u00e4refter b\u00f6r befintliga energik\u00e4llor som gas ers\u00e4ttas med h\u00e5llbara alternativ. CSE konstaterar att det \u00e4r \u201dsl\u00f6seri med pengar att installera en ny \u00e5tg\u00e4rd om ditt hem inte kan h\u00e5lla kvar v\u00e4rmen\u201d.<\/p>\n\n\n\n Runt om i Europa p\u00e5g\u00e5r ett liknande arbete f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra energieffektiviteten i bost\u00e4der och samtidigt uppfylla m\u00e5len f\u00f6r koldioxidminskning.<\/p>\n\n\n\n Den europeiska gr\u00f6na given<\/a> har som m\u00e5l att skapa v\u00e4rldens f\u00f6rsta klimatneutrala kontinent, och en del av initiativet avser renovering av tiotals miljoner bost\u00e4der \u00f6ver hela Europa f\u00f6r att ta itu med hotet om energifattigdom och f\u00f6r att minska koldioxidutsl\u00e4ppen av byggnader.<\/p>\n\n\n\n En annan europeisk metod f\u00f6r eftermontering \u00e4r Energiesprong (Energispr\u00e5nget) i Nederl\u00e4nderna, som enligt Green Alliance<\/a> har blivit en framg\u00e5ng. Den omfattar en \u201dhela huset\u201d-modell f\u00f6r uppgradering, d\u00e4r man med hj\u00e4lp av ny teknik skapar en bostad med netto-noll-energi i ett steg. Enligt Green Alliance har det ocks\u00e5 potential \u201datt n\u00e4stan eliminera koldioxidutsl\u00e4ppen fr\u00e5n 41 % av det brittiska bostadsbest\u00e5ndet\u201d.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5dana insatser kostar oundvikligen pengar. Kostnaden f\u00f6r \u201domfattande eftermontering\u201d av ett genomsnittligt brittiskt hem uppg\u00e5r sannolikt till cirka 69 000 pund, enligt en studie av forskare vid University of Nottingham<\/a>. Denna siffra ligger l\u00e5ngt \u00f6ver de flestas budget.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6ljaktligen har den brittiska regeringen uppmanats att subventionera s\u00e5dant arbete<\/a>, och f\u00f6respr\u00e5karna har lyft fram f\u00f6rdelarna: l\u00e4gre energir\u00e4kningar f\u00f6r hush\u00e5llen, tusentals nya jobb f\u00f6r att utf\u00f6ra det arbete som kr\u00e4vs och \u00f6kade skatteint\u00e4kter.<\/p>\n\n\n\n Kortsiktiga p\u00e5frestningar p\u00e5 de offentliga finanserna kan dock avskr\u00e4cka politikerna, trots de l\u00e5ngsiktiga f\u00f6rdelarna. Kostnadsfr\u00e5gan irriterar inte bara Storbritannien. I Europa har det f\u00f6reslagits att ett EU-omfattande eftermonteringsprogram skulle kunna kosta uppemot en biljon euro<\/a>. Vissa, s\u00e4rskilt i Italien<\/a>, protesterar mot utgifterna.<\/p>\n\n\n\n Samtidigt g\u00e5r arbetet med att uppgradera bost\u00e4der i Storbritannien och Europa pl\u00e5gsamt l\u00e5ngsamt. Forskning<\/a> visar att 210 000 bost\u00e4der i London m\u00e5ste renoveras \u00e5rligen fram till 2030 om Storbritanniens huvudstad ska n\u00e5 sitt netto-noll-m\u00e5l, men det milj\u00f6inriktade Green Party ber\u00e4knade att arbete hade utf\u00f6rts p\u00e5 f\u00e4rre \u00e4n 5 000 bost\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n Utmaningarna \u2013 pressen p\u00e5 regeringarnas f\u00f6rm\u00e5ga att investera i eftermonteringsprogram, tillg\u00e5ngen p\u00e5 material och att ha tillr\u00e4ckligt med kompetent personal f\u00f6r att utf\u00f6ra arbetet \u2013 \u00e4r definitivt betydande. Men om vi ska kunna g\u00f6ra bost\u00e4der b\u00e5de mer effektiva och b\u00e4ttre f\u00f6r planeten m\u00e5ste vi hitta l\u00f6sningar. Det finns inget alternativ.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r inte bara \u00e4ldre bostadsfastigheter som beh\u00f6ver ses \u00f6ver f\u00f6r att g\u00f6ra dem mer energieffektiva och f\u00f6lja lagstiftningen som utformats f\u00f6r att drastiskt minska koldioxidutsl\u00e4ppen.<\/p>\n\n\n\n Medan nya kontorsbyggnader och andra kommersiella byggnader ofta skryter med termer som BREEAM Outstanding, LEED och NABERS, kan \u00e4ldre byggnader i denna kategori ofta vara mycket energiineffektiva. Det g\u00f6r livet obekv\u00e4mt f\u00f6r b\u00e5de hyresg\u00e4sterna och, genom utsl\u00e4ppen, f\u00f6r resten av v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n Enligt UK Green Building Council<\/a> (UKGBC) st\u00e5r kommersiella byggnader f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6r 23 % av koldioxidutsl\u00e4ppen fr\u00e5n den byggda milj\u00f6n i Storbritannien: \u201dAtt s\u00e4kerst\u00e4lla en byggd milj\u00f6 med netto-noll-utsl\u00e4pp i linje med Parisavtalet kan inte uppn\u00e5s utan att ta itu med de operativa utsl\u00e4pp som \u00e4r f\u00f6rknippade med denna sektor.\u201d<\/p>\n\n\n\n En UKGBC-studie<\/a> visade att en s\u00e5 kallad \u201dl\u00e4tt eftermontering\u201d skulle kunna spara 15 % i operativ energianv\u00e4ndning, men att f\u00f6r att f\u00e5 en verklig effekt som leder till en energiminskning p\u00e5 60\u201365 % kr\u00e4vs en \u201domfattande eftermontering\u201d.<\/p>\n\n\n\n Byggsystemen skulle beh\u00f6va r\u00f6ra sig bort fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen, menar UKGBC, men de varnade f\u00f6r att mer beh\u00f6vde g\u00f6ras f\u00f6r att landets kommersiella fastigheter skulle uppfylla de m\u00e5l f\u00f6r b\u00e4sta praxis 2035\u20132050 som finns i den brittiska standarden f\u00f6r netto-noll-byggnader.<\/p>\n\n\n\n \u201dF\u00f6rb\u00e4ttringar av klimatskalet \u00e4r i allm\u00e4nhet n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att n\u00e5 h\u00f6gre prestandaniv\u00e5er. De \u00e5tg\u00e4rderna kan dock ha en relativt h\u00f6g inbyggd koldioxidp\u00e5verkan.\u201d<\/p>\n\n\n\n \u201dUppgraderingar av sj\u00e4lva konstruktionen b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r planeras som en del av betydande renoverings- eller ombyggnadsstrategier \u2013 och f\u00f6rst n\u00e4r byggnadskomponenter n\u00e4rmar sig slutet av sin livsl\u00e4ngd \u2013 s\u00e5 att uppgraderingar bara medf\u00f6r en marginell kostnad och en marginell koldioxidp\u00e5verkan under hela livsl\u00e4ngden\u201d, enligt UKGBC.<\/p>\n\n\n\n Europa st\u00e5r inf\u00f6r en liknande fr\u00e5ga, och det nyligen antagna Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD)<\/a>, som fortfarande inte har godk\u00e4nts av Europeiska r\u00e5det, syftar till att ta itu med det. Enligt direktivet m\u00e5ste EU-l\u00e4nderna renovera de 16 % lokaler (byggnader som inte \u00e4r bost\u00e4der) med s\u00e4mst prestanda senast 2030 och de s\u00e4mst presterande 26 % till 2033, genom en serie minimikrav p\u00e5 energiprestanda.<\/p>\n\n\n\n Samtidigt syftar Europas gr\u00f6na giv till att renovera b\u00e5de offentliga och privata byggnader f\u00f6r att minska koldioxidutsl\u00e4ppen till netto-noll senast 2050. Det kommer att bli dyrt. Den amerikanska investeringsbanken Morgan Stanley uppskattar att det kommer att beh\u00f6va investeras hela 5 biljoner euro i renovering och andra insatser f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n \u201dF\u00f6r kommersiella fastigheter \u00e4r \u00f6kad energieffektivitet, och d\u00e4rmed s\u00e4nkta driftskostnader, ett avg\u00f6rande steg i det l\u00e5ngsiktiga v\u00e4rdeerbjudandet\u201d, tillade banken.<\/p>\n\n\n\n Samtidigt kommer arbetet med eftermontering sannolikt att leda till ett ekonomiskt uppsving i sig. Den globala sektorn f\u00f6r energirenovering \u2013 i praktiken marknaden f\u00f6r produkter och tj\u00e4nster som kan bidra till att f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e5llbarheten och prestandan hos befintliga byggnader \u2013 f\u00f6rv\u00e4ntas v\u00e4xa med n\u00e4stan 50 % fram till 2030, fr\u00e5n 111 miljarder USD 2022 till 166 miljarder USD, enligt Coherent Market Insights<\/a>. <\/p>\n\n\n\n Morgan Stanley sa att investerare \u201dsom h\u00e5ller \u00f6gonen p\u00e5 l\u00e5ngsiktiga renoveringsvinster kan hitta investeringsl\u00e4gen i tillverkningsf\u00f6retag som skapar [s\u00e5dana] energieffektiva material och produkter\u201d.<\/p>\n\n\n\nUppgraderingar kr\u00e4vs<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
F\u00f6rdelar med eftermontering<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Byggnadsstommen f\u00f6rst<\/strong><\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Visa oss pengarna<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
Koldioxidproblematiken med kommersiella byggnader<\/strong><\/h3>\n\n\n\n
\u00c4r du Bluebeam-nyb\u00f6rjare? Prova!<\/strong><\/h2>