Det är de här nyheterna som kommer att föra byggbranschen framåt.
Den byggda miljön står för en betydande andel av världens koldioxidutsläpp. Livscykelanalys betraktas i allt större utsträckning som den bästa metoden för att övervaka koldioxidutsläppen från en byggnad, och ger branschen en väg mot att minimera effekterna för oss andra.
När det gäller användningen av kolfiber tänker de flesta på avancerade fordon, motorcyklar eller flygplansinteriörer. Men tack vare dess enastående styrka och låga vikt har ”mirakelmaterialet” många användningsområden inom byggande.
Arkitekter har länge eftersträvat att designa byggnader som tillgodoser invånarnas behov samtidigt som de är estetiskt tilltalande. På senare tid har man börjat uppmärksamma vikten av att skapa byggda miljöer som uppfyller invånarnas behov på fler än ett plan.
Hur bör våra bostäder, grannskap och städer utvecklas för att skapa en mer tilltalande framtid? Forsknings- och designlabbet SPACE10 lanserade en global tävling för att ta reda på det.
Byggbranschen har legat lite efter när det kommer till teknologi och distansarbete. Men covid-19-pandemin tvingade sektorn att omvärdera hur den arbetar, och nu anammar man nya arbetsmetoder som kan ge produktivitetsvinster och bättre personalhälsa.
Byggprojekt är en komplex aktivitet som kräver omfattande samordning och samarbeten. Ronderingar i förstudier är en del av den här processen som lägger grunden (bokstavligen) för projektets framgångar.
Traditionella byggmaterial som stål och betong är beprövade i byggbranschen, men de medför en betydande miljökostnad. Kan hampabetong – som även kallas hampakalk och är en betongliknande produkt gjord med växten hampa – hjälpa branschen att lyckas med sitt hållbarhetsarbete?
Forskare vid Kitakyushu-universitetet i Japan har upptäckt att sönderhackade, rengjorda blöjor kan ersätta upp till 10 % av kompositmaterialet i en betongblandning som används för att bygga envåningsbyggnader och hela 40 % för icke-konstruktionsmässiga och arkitektoniska komponenter
År 2050 förväntas 68 procent av världens befolkning bo i städer – en ökning från 54 procent år 2016. Vad kan man då göra för att den byggda miljön ska stödja den snabba urbaniseringen och dess utmaningar? Hur kan man göra städerna till bra platser att bo och arbeta, där människor kan leva hälsosamma och tillfredsställande liv?
Digitala verktyg kan ta APD-planeringen till en ny nivå av effektivitet som ger verksamheten ett lyft – inte bara på planeringsstadiet utan under hela projektet
Från att hålla utrustningen på byggarbetsplatsen säker och produktiv till att kartlägga mark och terräng för ett projekt – GPS (Global Positioning System) erbjuder byggbranschen en dimension av information som var helt otänkbar för bara några årtionden sedan.
Ett virtuellt metaversum kommer att påverka byggbranschen väsentligt. Särskilt bland arkitekter och designers, som kommer att välkomna möjligheten att samarbeta enkelt, tänja ytterligare på gränserna för design och ta med sig sina kunder på en resa genom ett projekt redan innan man bryter mark.
Startup-företag som använder den nya, lovande teknologin menar att den kommer att bli en ”superkraft” för branschen inom en inte allt för avlägsen framtid
Tack vare utvecklingen av teknologi för virtuell och förstärkt verklighet kan arkitekter gå igenom en design med kunden långt innan man tar det första spadtaget, och entreprenörer kan överlagra bilder av en befintlig byggarbetsplats över en digital plan för exempelvis rörläggning och ta reda på vad som kommer att fungera och inte
Smarta städer omvandlar stadslivet genom avancerad teknologi och dataintegrering, och förbättrar samtidigt invånarnas livskvalitet. Läs vidare om de grundläggande möjligheterna för byggbranschen att integrera smart teknologi och erbjuda hållbara lösningar för framtida stadstillväxt.
