Tekniken bakom smarta byggnader

Från belysning till VVS – nya realtidsdata ger besparingar, energieffektivitet och förbättrad produktivitet till fastighetsförvaltare.
Share on facebook
Share on linkedin
Share on twitter
Share on email

Internet of Things (IoT) kritiseras ofta. Det är enkelt att peka på en WiFi-aktiverad brödrost som ett utmärkt exempel på hur onödiga vissa av de innovationer som kommer från Silicon Valley är.

Men utöver konsumentsidan av marknaden börjar IoT att få en stor inverkan på många företag. Företag som Senseware och Monnit, bland många andra, tillverkar mängder med sensorer och programvaror som gör det möjligt för beslutsfattare att kontinuerligt övervaka exakt vad som händer inuti en byggnad. På så sätt kan fastighetsförvaltare göra ändringar för att förbättra effektiviteten i en byggnad, och i vissa fall även övervaka tillståndet hos olika fastighetssystem.

Den största kostnaden för fastighetsdrift, särskilt för stora fastigheter, är nästan alltid körning av systemet för värme, ventilation och luftkonditionering (VVS). Att hålla luften i en byggnad behaglig och frisk kan stå för så mycket som 60 % av hela driftskostnaden. Alla sätt som förvaltarna kan minska VVS-kostnaderna på är därför bra verktyg för att spara pengar.

Realtidsdata

Duane Kobayashi är huvudansvarig för strategi och IP på Senseware, ett företag som beskriver sin egen verksamhet med orden ”en driftklar lösning för smarta byggnader som ger information kring undermätning, inomhusklimat och VVS-driftsättning till dig i realtid.” Kobayashi berättade om en regeringsbyggnad i Washington, D.C., där man under en köldknäpp blev oroliga för att rören skulle frysa och brista.

Företagets lösning var att köra VVS-systemet dygnet runt för att se till att temperaturen aldrig blev för låg. ”Det som hände var att när månaden var slut såg de att deras energikostnader uppgick till 20 % mer än vad de hade budgeterat för”, säger Kobayashi. ”En av kommentarerna löd: ’Skulle det inte ha varit bra att kunna se i realtid hur mycket energi som hade använts i fastigheten?’”

Enligt Kobayashi är det realtidsaspekten av de här teknikerna som skänker så stora förhoppningar. Elräkningar kan försenas med en månad eller mer och ger inte den detaljerade information som en uppsjö av sensorer runtom i byggnaden kan tillhandahålla. Med produkter som Senseware kan till och med effektiviteten i ett VVS-system övervakas. Fungerar det här värmeelementet optimalt? Behöver en komponent bytas ut? Var uppstår ineffektiviteten?

”Det ger dig möjlighet att veta vad som händer nu och åtgärda situationen”, säger Kobayashi. ”Det finns verkligen effektivitetsvinster här som kan utnyttjas. Detta sker i många olika branscher.”

Ökar personalens produktivitet

För samma byggnad i Washington, D.C. kunde man med IoT ha skapat en ännu enklare lösning, i form av en temperatursond på röret. Om fastighetsförvaltarna hade kunnat övervaka hur kalla rören var kunde de ha vetat exakt när de skulle slå på och stänga av VVS-systemet för att säkerställa att rören var tillräckligt varma. Hela processen kunde till och med ha automatiserats.

Det andra området (utöver VVS) där IoT kan bidra till betydande energibesparingar är belysning.

Företag som Signify, tidigare Philips, lanserar smarta LED-belysningssystem som slår på och stänger av belysning efter behov. Dessutom implementerar företaget andra internetbaserade tekniker som sparar pengar genom att öka produktiviteten.

Anita Santos, Signifys marknadsföringschef, pekar på ny teknik som är utformad för att optimera den interna belysningen i en kontorsbyggnad efter personalens dygnsrytm. Kroppen är mycket känslig för ljus, särskilt dess färg. Santos sa att de genom att långsamt öka ljusstyrkan i belysningen under morgontimmarna har kunnat imitera solens naturliga påverkan på vår biologi på ett mer precist sätt. Det har ökat medarbetarnas produktivitet och välbefinnande.

Kontroll av UV

Det finns även andra indirekta sätt att förbättra belysningen i byggnader för att spara pengar och energi. Företag som SageGlass tonar fönsterglas och låter chefer styra hur mycket UV-strålning som strömmar in i byggnaden. Det sänker temperaturen och minskar behovet av luftkonditionering på sommaren.

”Den enkla sammanfattningen lyder så här: Glaset blir tonat eller klart genom att tillföra eller reversera en elektrisk laddning”, säger Jordan Doria, senior chef för kanalmarknadsföring hos SageGlass. ”Man får en tonad ruta genom att tillföra spänning; man reverserar den polariteten för att få den klar igen.”

Men som Doria uttrycker det är det bara ett ”billigt trick” att tona glas om det inte görs på ett intelligent sätt. SageGlass tillhandahåller de sensorer och intelligenta byggnadslösningar som behövs för att övervaka hur mycket ljus som träffar byggnaden och från vilken riktning. Det gör att den mängd ljus som kommer in i ett visst rum kan styras automatiskt.

Med den senaste versionen av produkten är det till och med möjligt att tona olika områden i en enda ruta till olika nivåer. Doria säger att i vissa fall har energibesparingarna från tekniken gjort det möjligt för fastighetsförvaltare att nedgradera sina VVS-system. Hittills har företagets glas använts i projekt som The Mohammed Bin Rashid Library i Dubai och Ronald Reagan Washington National Airport i Washington, D.C.

Den nya vägen framåt

I en värld där energibesparingar och koldioxidkostnader är högt prioriterade för många fastighetsförvaltare innebär IoT-teknik ett sätt att spara pengar, minska utsläppen och förbättra medarbetarnas produktivitet.

Om du kan se data i realtid ”kan du ta energiförbrukningen och omvandla den till koldioxidkostnad”, säger Kobayashi. ”Det är ytterligare ett sätt de kan samarbeta på i en större samhällelig mening för att visa en viss nivå av hållbarhet.”

Kobayashi förutspår att fler byggnader kommer att vara anslutna till internet på ett sätt som i slutänden sparar energi och pengar, allt eftersom fastighetsförvaltare blir mer medvetna om värdet av dessa slags data.