Standards vs standardisering. Dessa två termer blandas ofta ihop inom arkitekt-, ingenjörs- och byggbranschen (AEC). Vi börjar med att klargöra att det finns en skillnad. En standard är ett värde som vissa egenskaper tillhörande ett objekt måste uppfylla (exempelvis är en centimeter på en linjal exakt lika lång som en centimeter på en annan linjal).
Standardisering är den process som försäkrar att en aktivitet utförs på ett konsekvent sätt (så att när du lyfter en takbalk, så lyfter du den alltid på samma sätt). Inom byggnadskonstruktion så finns det gott om både standarder och standardisering. All material som används i ett projekt ”måste” uppfylla tillämpliga tekniska standarder. Vissa standarder följer av bestämmelser inom hälso- och säkerhetsfrågor. Arkitektoniska konstruktioner är delvis standardiserade eftersom de måste uppfylla krav i stads- och detaljplaner.
Inom byggnadsinformationsmodellering (BIM) som främst handlar om dokumentation men även, och kanske ännu viktigare, om hämtning av data i en eller annan form (ofta för att jämföra datamängder) så blir gränsen mellan standarder och standardisering mycket luddig. Standarder för byggnadsinformationsmodellering kräver att en gemensam datamiljö (CDE eller common data environment) ska fungera som en ”enda källa för sanning” för alla deltagare i ett projekt. Det finns för närvarande ingen standardisering för hur ett sådant mål ska uppnås. Även om BIM-standarder kan kräva en specifik uppsättning data för en viss del i ett projekt och styra hur den informationen presenteras grafiskt, så har man missat att standardisera exempelvis hur och av vem informationen skapas och sparas, vilka säkerhetsåtgärder som ska finnas samt hur informationen kommuniceras till de projektdeltagare som har rätt att se den. Överensstämmelse med byggnadsinformationsmodellering är något som bör finnas i alla kontrakt och underentreprenader. Befintliga standarder och tillhörande dokumentation är resultatet av många människors enorma ansträngningar under lång tid.
De utgör en stabil grund för utveckling och införande av BIM, men det är ändå uppenbart att det krävs ytterligare ansträngningar för att presentera de viktigaste begreppen på ett enkelt och tydligt sätt. En av de högst prioriterade åtgärderna måste vara att skapa en flerspråkig ordbok med standardtermer och deras definitioner för byggnadsinformationsmodellering. Det finns ett annat brådskande behov – som börjar uppfyllas – av videor och artiklar som tydligt och enkelt förklarar dessa koncept och deras praktiska tillämpning, både på designkontoret och på byggarbetsplatsen.
En bra början, men mycket kvar att göra
Även om det finns mycket kvar att göra innan BIM är helt infört och vi kan njuta av fördelarna inom hela industrin, så går utvecklingen framåt. Några av de områden där det märks som mest är de där man undviker omarbetningar genom att belysa konflikter under 3D-designen, reduktion av byggavfall tack vare bättre planering av byggandet, fler leveranser av material och utrustning som görs i tid tack vare bättre koordinering samt projekt som blir klara i tid tack vare allmänt bättre hanterade projekt.
Som alla i arkitekt-, ingenjörs- och byggbranschen (AEC) vet är projektet inte färdigt bara för att byggnaden är klar. Byggnader har ett långt liv, men det har även fördelarna hos BIM. Drift- och förvaltningsdata hålls tillgängligt för fastighetsförvaltning, information som kan integreras med realtidsdata som samlas in från allt mer sammankopplade byggnadssystem för att hålla koll på byggnadens puls och för att kontinuerligt optimera drift, förbrukning och komfort för dem som använder byggnaden. Dessa framsteg är fantastiska nyheter för en bransch som är ökänd för långsamma förändringar. Tydlig terminologi, en bättre förståelse för definitioner och bredare antagande av BIM kommer att lyfta branschen mot ökad effektivitet, produktivitet och resultat.