Kan höghusdesign leda till en framtid med nollutsläpp av koldioxid?

Covid-19-pandemin – i synnerhet de sociala förändringar som tidiga nedstängningar medförde – har tvingat fram mer miljövänliga höghus.
Share on facebook
Share on linkedin
Share on twitter
Share on email

Under den här exempellösa globala hälsopandemin har myndigheternas anvisningar om att arbeta hemifrån tvingat fram ett gigantiskt socialt experiment. Samspelet mellan våra arbeten, sociala liv och fritidsaktiviteter har utvecklats allt snabbare. De nya vaccinprogrammen innebär visserligen att arbetsplatser kan återgå till full beläggning. Men nu när människor har fått smak för ett frestande alternativ för att hantera livspusslet kommer det här sannolikt att bli ett mer permanent tillstånd för många företag.

I en undersökning som nyligen publicerades i The Independent konstaterades att 42 % av alla kontorsarbetare som bor i London överväger att flytta till kusten, och 41 % önskar sig tillgång till bättre luftkvalitet. Samtidigt förekommer populistiska påståenden om att hela konceptet med att ha kontor i centrala staden, i synnerhet i höghus, är dött. Inom många branscher har man dock fått medge att en organisations kultur, syfte och existens är beroende av att organisationen har någon form av hemvist, där medarbetare kan mötas, samarbeta och nätverka. Vad betyder det här för stadskärnors framtida miljöer?

Fundera på hur det såg ut under nedstängningarnas första månader, det ger tidiga insikter om svaret på den frågan. I maj och juni 2020 blev det tätbefolkade stadsutrymmet i London plötsligt surrealistiskt tomt – utan trafik, arbetare, turister och invånare som utförde sina dagliga aktiviteter. Den urbana miljön var kusligt tyst, och luften både kändes och såg renare ut.

Tystnaden, bruten bara av enstaka ljud som studsade mellan stadens hårda ytor, var särskilt märkbar bland höghusen i östra distriktet av City of London. Nyligen publicerade data bekräftar att trafiken under den här perioden minskade med 78 % i centrala London, vilket ledde till att nivåerna av kvävedioxid sjönk med 47 % och bullret i staden halverades med uppmätta 8 dB. Kan det här ovanliga tillståndet ge oss en glimt av hur en framtid med nettonollutsläpp av koldioxid faktiskt skulle kännas?

Trafiken i centrala London minskade med 78 % under den första nedstängningen i Storbritannien

Spridningen av covid-19 vid en tidpunkt då det är allmänt accepterat att mänskligheten står vid randen av en klimatkris har påskyndat utvecklingen av en ny strategi. Man förutspår omvälvande skiften inom transport, energi och digital teknik som kan komma att revolutionera dagens sätt att designa och bygga höghus.

Den förväntade transportrevolutionen, driven av el och vätebränsleceller, liksom en fortsatt massövergång till cykling, kommer att ha en avsevärd inverkan på Londons tätbefolkade stadsmiljö. Våra stadskärnor kommer att domineras av fotgängare, cyklister och leveranser av varor och tjänster med elfordon. Stadens ljudlandskap kommer att förändras drastiskt, vilket också kommer att ha ett direkt samband med renare luft.

Renare luft och en lugnare stadsmiljö innebär en möjlighet att införa naturlig ventilation för att upprätthålla bekväma miljöförhållanden på höghuskontor under längre perioder. Andra fördelar för hälsa och välbefinnande följer av den direkta kontakten med utomhusmiljön.

Samtidigt har avkarboniseringen av det nationella elnätet utlöst den största omdaningen av kontorsbyggnadsteknik på minst 50 år. Något liknande har inte setts sedan 1970-talets oljekris. Den exponentiella ökningen av vindkraft har varit fenomenal under det senaste årtiondet. Storbritanniens kapacitet har ökat från 1 GW till 10 GW idag. Storbritannien är världsledande på vindkraft till havs och har större installerad kapacitet än något annat land. Stora investeringar görs med målet att uppnå 30 GW 2030 – tillräckligt för att driva alla hem i Storbritannien. 

Efter revolutionerna inom transport och energi kommer de tekniska förändringarna. De drivs av den digitala fjärde industriella revolutionen och kommer att inverka drastiskt på behovet av luftkonditionering i höghus.

Många använder nu bärbara datorer och surfplattor, som kräver mindre energi, på arbetsplatsen. De kommer åt data via molnet och ansluter till lågenergiskärmar bara när det behövs. Den minskade beläggningstätheten – som en reaktion på pandemin och ett flexiblare utrymme – kommer också att påskynda minskningen av värmealstrandet på kontoren.

Flexibla arbetsutrymmen kommer att påskynda minskningen av värmealstrande på kontor.

Elförbrukningen på kontor har minskat från 25 W/m2 till 15 W/m2. Det nyligen lanserade London Energy Transformation Initiative (LETI) förespråkar i sin Climate Emergency Design Guide ett mål för ytterligare minskning till bara 8 W/m2. Smart belysning och LED-teknik har också minskat belastningen på kylaggregaten.

En förändrad kontorskultur, med tekniksektorn i täten, har medfört en mer avslappnad klädkod på kontoren. Människor anpassar nu sin klädsel efter årstiden. Därmed kan inomhustemperaturerna på kontoren breddas och anpassas till årstiden för att minska energiförbrukningen och den nödvändiga maxkapaciteten för kylningssystemen. På sommaren, när det är varmt ute, bör man kunna tolerera inomhustemperaturer på 25 oC eller 26 oC på kontoren, istället för att förbruka energi för att hålla exakt 21 oC året runt. 

Är det här ett tillfälle som byggnadsdesigners bör ta tag i, och införa radikala förändringar av hur man ritar kontorslokaler? Kan höga byggnader visa vägen?

De positiva förändringarna av stadsmiljön som sågs under nedstängningarna måste uppmuntra till en radikal förändring av sättet att designa höghus och visa vägen mot en framtid med nollutsläpp av koldioxid.

Vi bevittnar utan tvekan en perfekt storm. Vi kan nå en framtid med nettonollutsläpp av koldioxid mycket snabbare än enligt det nuvarande åtagandet som leds av UKGBC och som ska leda till nollutsläpp för byggnadsdrift till 2030. Det är möjligt tack vare utvecklingen av en tystare stadsmiljö, renare luft, ren energiförsörjning och en avsevärd minskning av värmealstringen på kontoret när arbetsstyrkan växlar mellan digitalt distansarbete och social samverkan på kontoret.

Det här kan innebära den största förändringen av höghusbyggande sedan hissarna installerades i Empire State-byggnaden 1931 och det första luftkonditioneringssystemet för kontor installerades 1928 i Milam-byggnaden i San Antonio i Texas.

Höghusen är en synlig och viktig del av de urbana miljöerna, och i sättet att designa dem ligger en möjlighet att föregå med gott exempel. Att använda naturlig ventilation i höga byggnader är det som kan innebära den största potentiella koldioxidpåverkan. Detta kan medföra tre vinster: fördelar för hälsa och välbefinnande för invånarna, en avsevärd minskning av byggnadens energiförbrukning och ett stort bidrag till att uppnå nettonollmålet för koldioxidutsläpp tidigare än 2030.

Om det finns någonting positivt med den här tragiska globala hälsopandemin så är det de förbättrade stadsmiljöerna som sågs under nedstängningarna. Vi måste uppmuntra till att rita höghus som radikalt förändrar och visar vägen mot en framtid med nettonollutsläpp av koldioxid – hellre förr än senare.

Om man funderar över den undersökning som nämndes i början av artikeln, där man konstaterade att en betydande andel av de kontorsarbetare som bor i London söker en möjlighet till bättre luftkvalitet och funderar på att flytta till kusten … Ren luft och lugnare gator kommer till våra städer mycket snart. Men det kommer förstås fortfarande att vara trevligt att åka på dagsutflykt till havet.

Den här artikeln bygger på min presentation på konferensen CTBUH 2020 – Post Crisis City. 

Vince Ugarow är Design Director på Hilson Moran

Så här bygger vi 2030