Skyskrapornas renässans i Manchester: så förändras staden av högresta byggnader
Manchester i nordvästra England är en stad som är känd för sina framgångsrika fotbollslag, en livlig musikscen och på senare år även allt fler höghus.
Låt oss uppmärksamma bästa praxis och materialinnovationer som främjar hållbarhet inom byggande
Manchester i nordvästra England är en stad som är känd för sina framgångsrika fotbollslag, en livlig musikscen och på senare år även allt fler höghus.
Cyklingens växande popularitet är ett lovande steg framåt på vägen mot att skapa ett mer hållbart transportsystem för våra städer. Men investeringar i cykelinfrastruktur är avgörande om man ska kunna förverkliga hela den cykeldrivna framtidens potential.
Äldre byggnader är en viktig faktor i klimatförändringarna, eftersom de släpper ut stora mängder koldioxid. För att komma till rätta med problemet pågår ett arbete med att isolera miljontals fastigheter och installera andra energieffektiva tekniker.
Trånga klubbar och musikscener genererar mycket mänsklig kroppsvärme, och en klubb i Skottland har hittat ett sätt att omvandla värmen till en betydande energikälla
I takt med att städerna blir större tittar många på innovativa sätt att mildra klimatförändringarna med hållbar infrastruktur som ”gröna korridorer”, där träd och växter används för att kyla ner stadsdelar och förbättra luftkvaliteten.
I takt med att hållbara metoder omvandlar byggbranschen driver innovationer inom material som grön betong och förnybara resurser på en omvälvande övergång till miljövänligare byggnader.
Höghastighetsjärnvägen i England började med att ha nettonollutsläpp av växthusgaser som mål. Det utvidgades sedan till dieselfria byggarbetsplatser för att ytterligare minska koldioxidutsläppen från projektet.
En mängd nya teknologier hjälper byggbranschen att göra sina framtidsutsikter mer hållbara
Större efterfrågan på hållbara byggnader, tillsammans med innovationer inom miljövänlig teknologi och gröna material, innebär att engagemanget i en hållbar framtid för byggbranschen ökar.
Med tanke på att den byggda miljön är en så central källa till koldioxidutsläpp är det viktigt att branschen inser det akuta behovet av att ”klimatsäkra” bostäder och andra byggda tillgångar och infrastruktur.
Greenwashing – att göra anspråk på omotiverade eller helt enkelt osanna miljömeriter för en produkt eller ett projekt – hör inte hemma i byggbranschen. Att skapa hållbara utvecklingsprojekt genom att investera i människor, material och leveransmetoder – och lägga fram bevis på sådana påståenden – är rätt väg framåt.
Den byggda miljön står för en betydande andel av världens koldioxidutsläpp. Livscykelanalys betraktas i allt större utsträckning som den bästa metoden för att övervaka koldioxidutsläppen från en byggnad, och ger branschen en väg mot att minimera effekterna för oss andra.
När det gäller användningen av kolfiber tänker de flesta på avancerade fordon, motorcyklar eller flygplansinteriörer. Men tack vare dess enastående styrka och låga vikt har ”mirakelmaterialet” många användningsområden inom byggande.
I cykeltrafikens globala huvudstad, Amsterdam, fortsätter man att lägga tonvikten på tvåhjuliga, manuella transportmedel genom ett unikt parkeringshus
Traditionella byggmaterial som stål och betong är beprövade i byggbranschen, men de medför en betydande miljökostnad. Kan hampabetong – som även kallas hampakalk och är en betongliknande produkt gjord med växten hampa – hjälpa branschen att lyckas med sitt hållbarhetsarbete?