I oktober 2021 anslöt sig Helsingfors till en växande skara europeiska storstäder som investerar i att bygga spårvagnslinjer som transportalternativ för framtiden.
Finlands huvudstad Helsingfors är en snabbt växande stad som satsar stort på hållbarhet och samverkan med naturen. Därför klubbade stadsfullmäktige nyligen igenom bygget av spårvägsprojektet Kronbroarna (Kruunusillat på finska) med en slutlig budget på 326 miljoner euro (omkring 3,4 miljarder kronor).
Projektet kommer att skapa en spårvagns- och cykel- och gångvägsförbindelse mellan det snabbt växande bostadsområdet på Degerö och stadskärnan. Den viktigaste delen av bygget är den 1,2 km långa Kronbergsbron, designad av Knight Architects i samarbete med ingenjörsfirman WSP Helsinki. Resten av projektet ska genomföras genom en alliansmodell som bygger på en integrerad projektleverans mellan flera olika företag.
Tillväxtprinciper
Helsingfors befolkning på 650 000 personer beräknas öka till över 700 000 till 2027, medan närliggande Degerö väntas fördubbla sin folkmängd i och med utvecklingen av ett nytt bostadsområde.
Anni Sinnemäki, Helsingfors biträdande borgmästare för stadsmiljösektorn, förklarar hur den här tillväxten påverkade projektet Kronbroarna: ”Helsingfors är en växande stad som behöver nya bostäder”, säger hon. ”Just nu bygger vi 7 000 nya lägenheter varje år, och snart blir det 8 000 per år. Principen är att knyta ihop nya investeringar i kollektivtrafiken med de nya bostäderna, så att alla får tillgång till bra kommunikationer från sitt bostadsområde.”
Anslutningen till Degerö är något som staden tänkte sig redan 2002, och 2008 hade man beslutat sig för att använda en spårvägsförbindelse. Varför spårvagn?
”Vi undersökte många olika möjligheter i förväg, och spårvagnen visade sig vara den mest funktionella”, säger Anni Sinnemäki. ”Med en spårvagn slipper de nyinflyttade i Degerö att fastna i trafiken, vilket skulle vara en risk om vi byggde en bro för bilar. Vi måste också bygga ett trafiksystem som är effektivt och hjälper oss att nå våra klimatmål. Enligt stadens strategiska mål behöver vi minska mängden utsläpp från vårt transportsystem.”
Helsingfors stad lägger stor vikt vid att främja gröna värderingar och prioritera miljöskydd. Kronbroarna kommer att ansluta till ett redan robust kollektivtrafiknät som omfattar spårväg, tunnelbana, buss, cykeldelning och färja.
”Jag vill gärna tro att vi är en stad som siktar mot framtiden”, säger Anni Sinnemäki. ”Vi vill se till att staden växer på ett så hållbart sätt som möjligt, och möjliggöra en livsstil för våra medborgare där de inte behöver privatbil i sin vardag.”
Trots politiskt motstånd inför kostnaden och bristen på körfält för privatbilar vann spårvägen och dess tydliga principer. ”Vi satsar hårt på att uppnå vårt mål att vara koldioxidneutrala till 2030”, säger Anni. ”Det bästa sättet att göra det är att tillhandahålla kollektivtrafik som är så attraktiv att folk gärna väljer den framför bilen.”
Spårvägsbyggandet får ett nytt uppsving i Europa
De europeiska investeringarna i spårvägsinfrastruktur fortsätter att växa. Samtidigt står USA inför enorma utgifter för infrastruktur till följd av nyligen antagen lagstiftning som skulle kunna utlösa en liknande utveckling där. Kronbroarna i Helsingfors passar in i en bredare trend över hela Europa.
Bara under det senaste året har det gjorts omfattande investeringar i att bygga eller renovera spårvägar på kontinenten, däribland 43 miljoner euro (448 miljoner kronor) i Lissabon i Portugal, 40 miljoner euro (417 miljoner kronor) i Sarajevo i Bosnien och Hercegovina, 19,6 miljoner euro (205 miljoner kronor) i Sevilla i Spanien, 110 miljoner euro (1,15 miljarder kronor) i Brandenburg i Tyskland och 404 miljoner euro (4,2 miljarder kronor) i Paris i Frankrike.
Medan oron över trafikstockningar och utsläpp ökar i Europa kan spårvägarnas uppsving jämföras med när de introducerades för århundraden sedan, då de föredrogs framför hästar som ett renare och mindre avfallsproducerande alternativ för stadstrafiken.
Juvelen i kronan: Kronbergsbron
2012 vann Knight Architects tillsammans med WSP Helsinki en internationell designtävling om bron. Tom Osborne, som ansvarar för broar och infrastruktur på Knight Architects, förklarar hur stadens kultur influerade företagets design: ”Helsingfors har en stark kultur av promenader, cykling och aktiv transport, och samverkan mellan bron och den urbana sfär som den ansluter till var något vi tänkte på hela tiden.”
Utformningen av Kronbergsbron tar hänsyn till en unik kombination av utmaningar. ”Klimatförhållandena hade ett betydande inflytande på designen”, säger Tom. Vi jobbade hårt för att skapa en sarg som skyddar fotgängare mot blåsten, samtidigt som vi bibehöll utsikten och känslan av öppenhet. På vintern är det mörkt och kallt i flera månader i Helsingfors, så det är en stor utmaning att bibehålla en bra nivå av komfort och säkerhet året om.”
”Slutligen så krävde uppdraget en designlivslängd på 200 år, vilket är längre än de 120 år som brukar gälla för andra broar”, tillägger Tom. ”Vi samarbetade nära med ingenjörsfirman WSP Helsinki för att rita en hållbar och till och med anpassningsbar bro för att se till att den blir ett bestående tillskott till staden.”
Designen tar också hänsyn till den berömda finska estetiken. ”Vi älskar den finska designens tydlighet och minimalism, och hoppas att bron ska bli ett passande tillskott till Helsingfors – en ”diamant” för staden, som utsågs till världens designhuvudstad 2012”, säger Tom.
Samarbetsallians
Utöver de två broarna Finkes bro och Kronbergsbron kommer projektet att genomföras med en alliansmodell. Alliansen ska fokusera på mark- och anläggningsarbeten, gatuarbeten samt kommunaltekniska arbeten medan den bygger resten av spårvägsinfrastrukturen.
Hur ser alliansmodellen ut?
Jani Saarinen, Managing Partner på Vision Oy, som är konsult för projektets alliansmodell, förklarar: ”Projektallianser är en ny typ av implementeringsmodell där projektpartners tillsammans utvecklar projektplaner och lösningar och upprättar en gemensam implementeringsplan och målkostnad”, säger han. ”Parterna delar sedan på såväl risker som fördelar med projektet.”
Alliansmodellen gynnas av att information och expertis delas i hela projektet. ”Samtliga företag som ingår i alliansen arbetar tillsammans”, säger Jari. ”Det ingår tre design- och konsultföretag och två byggföretag. Projektet utnyttjar samtliga företags expertis och resurser på det sätt som passar projektet bäst.”
Alliansen är ett arbetspartnerskap som är beroende av tydlighet och samarbete. ”Tanken är att samtliga företag och deras resurser ska integreras så långt som möjligt, att samarbetet ska ske på ett gemensamt projektkontor och att man ska använda samma processer och arbetsmetoder”, säger Jari.
Bygget av Kronbroarna inleddes i november 2021. Spårvägen väntas vara klar och i drift senast 2027.
