Illustration av Jonny Ruzzo
Med en ingenjörsexamen från Virginia Tech fick Kim Roy 1999 anställning på HITT Contracting i Falls Church, Virginia, och där har hon blivit kvar. 2017 utnämndes Kim till det 84 år gamla familjeföretagets CEO – den första som inte var familjemedlem. Hon är också ensam kvinnlig CEO på Engineering News-Records lista över de 100 största entreprenörerna i USA.
Kim leder företagets kommitté för strategisk planering och styrkommitté och ansvarar för verksamheten inom bland annat HR, ekonomi och riskhantering. Hon är också ordförande och ledamot i styrelsen för HITT Holding Corp., som är HITT Contractings moderbolag.
Built-bloggen har pratat med Kim om de mest brådskande frågorna i byggbranschen och vad som håller henne vaken om nätterna. Redigerade utdrag följer.
Built-bloggen: Hur kom det sig att du valde byggbranschen?
Kim Roy: När jag var liten brukade min mamma ta med mig och mina syskon för att köpa chokladmunkar efter kyrkan på söndagarna. Sedan brukade vi roa oss med att titta på visningshus. Det väckte verkligen mitt intresse för att jobba med att bygga. Därefter gick jag ritningskurser på high school och läste byggnadskonstruktion på college, och det stakade ut vägen för mig i branschen.
Built-bloggen: Vem inspirerade dig att börja i branschen och varför?
Kim Roy: Intresset för en viss karriär går ofta i arv inom en familj, men så var det inte i mitt fall. Min pappa arbetade som polis och mamma var bibliotekarie, så det var besöken i de där visningshusen som gjorde det för mig. När det gäller samtida inspiration ser jag mycket till våra teknikledare – Jeff Bezos, Elon Musk och till och med Whitney Herd, som är grundare och CEO för sociala medie- och dejtingappen Bumble. Jag älskar att läsa också, och på sistone har jag läst många böcker och studier om kultur eftersom det är viktigt för mig och HITT att människor känner sig värdesatta och hörda. Kulturböckerna ger också inspiration.
Built-bloggen: Vilka råd skulle du ge till någon som vill gå i dina fotspår karriärmässigt?
Kim Roy: Unga människor har en inneboende entusiasm. Jag skulle säga till dem att göra det de verkligen vill. Slipa på sin kommunikationsförmåga. Bygga den rätta grunden – det finns inga genvägar när det gäller att förstå alla de unika element som ingår i byggkonstruktion. Mitt viktigaste råd är att våga lämna sin bekvämlighetszon. Jag har tagit några av mina största språng framåt med mitt ledarskap i situationer där jag kände mig väldigt obekväm. Nu, som ledare, handlar det om att stötta andra.
Built-bloggen: Vad tycker du bäst om med jobbet?
Kim Roy: På ett tidigt stadium, under mina första tio år i branschen ungefär, var det roligaste att se hur en uppsättning ritningar blev till en vacker slutprodukt. Jag var stolt över att ha skapat saker som var så konkreta. Nu tycker jag bäst om att coacha teammedlemmarna till ledarroller och stötta andra.
Built-bloggen: Vilket är det bästa råd du någonsin har fått om den här branschen?
Kim Roy: Första gången jag kom ut på en byggarbetsplats kände jag mig liten, men jag ställde mycket frågor och lyssnade verkligen på platscheferna och förmännen. De var stolta över att visa sitt arbete för mig och förklara detaljerna. Det bidrog till att mitt självförtroende växte. Som företagsledare är det bästa råd jag har fått att inte försöka undvika människor som utmanar dig.
Built-bloggen: Vad tror du är det mest brådskande problemet som byggbranschen står inför och varför?
Kim Roy: På hög nivå handlar det om att inställningen till status quo. Om du inte har ett team som är fokuserat på utveckling som digital transformation och forskning och utveckling kommer företaget att få problem. Våra kunder vill inte betala de stigande kostnaderna för att bygga, och det är vårt uppdrag att ge dem värde och en utomordentlig upplevelse – vi måste utmana status quo.
Built-bloggen: Vad håller dig som företagsledare vaken om nätterna, och hur planerar du din tid för att lösa de viktigaste problemen som du möter i din roll?
Kim Roy: Det som först och främst håller mig vaken på natten är hälsan och säkerheten för våra teammedlemmar och alla som kommer till våra byggarbetsplatser. Det handlar i allt högre utsträckning även om mental hälsa och välbefinnande. På väg ut ur den här pandemin har sådana saker börjat kännas mer oroande. Frågorna som dyker upp i huvudet på natten handlar alltid om människor – det är de som är de svåraste.
När det gäller hur jag planerar min tid är min högsta önskan i livet att få mer tid. Därför är jag varsam med min tid, och prioriterar sådant som är viktigt för mig. Ur ett större perspektiv är det viktigaste för mig familjen och mina närmaste. Jag är bra på att sätta sunda gränser. I fråga om jobbet planerar jag min tid så att jag kan fokusera på framåtblickande saker, och försöker tänka långt framåt. Tidigare fokuserade jag mer på dagliga uppgifter och att släcka bränder. Nu vet jag att det är viktigare att jag leder oss mot en långsiktig, framåtsträvande strategi.
