Vid det här laget har du kanske läst flera av mina artiklar där jag belyser olika kunskapsområden inom design- och byggbranschen och hur jag har hjälpt dem att införa Bluebeam i sina arbetsflöden. Precis som för övriga artiklar kan du läsa mer om de tekniska verktygen i mitt parallella blogginlägg Land Development Bluebeam Tools of the Trade (Bluebeam-verktyg för markutveckling). I det här fallet är bakgrunden lite annorlunda, men jag tar mig an varje Bluebeam-implementering på samma sätt.

I början av förra året tog en person kontakt med mig för att följa upp en rekommendation. Han frågade om Bluebeam kan utföra beräkningar för arbeten inom erosionskontroll. Jag visade honom snabbt hur de grundläggande verktygen enkelt kunde användas för att mäta det han behövde, och förklarade att anpassade verktyg kunde lyfta arbetet till en ny nivå. Det är alltid mitt mål att göra arbetsflödet så enkelt som möjligt. Jag säger till mina kunder att jag vill att praktikanten nästa sommar ska få samma resultat som en erfaren kalkylator. Väl genomtänkta, standardiserade verktyg och arbetsflöden är nyckeln till framgång. Det visade sig dock att han inte var på jakt efter verktyg eller förslag till arbetsflöden – han sökte en kalkyleringstjänst.

Min svaghet på jobbet är att jag vill hjälpa alla – så till den grad att jag till sist blir en del av deras team. Men den svagheten är förstås också en superkraft! Den gör att jag får en riktigt bra förståelse av de olika problem, mål, processer och utmaningar som varje företag hanterar varje dag.

För att göra en lång historia kort slutade det med att jag på något sätt lyckades bli kalkylator inom erosionskontroll. Jag byggde en handfull anpassade markeringsverktyg och levererade en mängdavtagning som var mer exakt än de tabeller som de hade tagit fram med sina befintliga arbetsflöden. Man skulle kunna säga att jag spelade rollen som praktikant och bevisade min poäng. Det händer fortfarande att de ringer mig och ber att jag ska göra beräkningar, och det är kul som omväxling. Jag har alltid engagerat mig i de här uppdragen eftersom det jag lär mig varje gång gör mig till en bättre utbildare. Jag har fått höra att jag förklarar saker på ett annat sätt än andra utbildare, och har djupare kunskaper om vad Bluebeam kan göra. Jag har tagit för vana att alltid svara ”ja, och…” när folk frågar om Bluebeam kan göra det ena eller andra. Jag accepterar aldrig att Bluebeam placeras i en låda.

Så i det här fallet kan man säga att jag delar med mig av hur jag byggde en kalkyleringsavdelning som överlevererade till en återkommande kund. Så här gjorde jag för att tillämpa mina utvalda verktyg. 

OCKSÅ PÅ BUILT:

Först tog jag en titt på teckenförklaringen i ritningarna för att ta reda på vilka typer av material som anges och hur de representeras. Genom de olika sektionerna och detaljerna fick jag lära känna delar av en ritning som jag med min konstruktionsbakgrund aldrig tidigare hade tittat på. Därifrån började jag skapa anpassade linjeformat som stämde överens med ritningarna, och valde olika färger för att skilja mellan material som liknar varandra. När jag skulle välja ett verktyg att använda för varje material, blev jag tvungen att fundera på hur materialen köps in. Är de prissatta per tum, kvadratmeter, kubikmeter eller ton? Jag är även intresserad av mängdfördelningen. Vilka enheter säljs materialen i? Några material säljs till exempel i rullar på 46 kvadratmeter, så jag ville att Bluebeam skulle tala om för mig hur många rullar som behövs. Vissa material säljs i kubikmeter eller ton, så jag behövde veta vilka formler jag skulle bygga in i de anpassade kolumnerna för att omvandla mina mått till de enheterna.

Målet är att jag bara ska kunna slappna av, rita eller färga mellan linjerna på ritningen och få fram ett exakt arbetsområde och en mängdavtagning när jag är klar. Och även att ta fram en färgkodad ritning som jag utvecklade i processen, som personalen på byggarbetsplatsen kan använda och som gör installationen lätt att förstå.

När mina verktyg var byggda och klara att användas tittade jag på hur projektet skulle konstrueras ute på byggarbetsplatsen. Ett visst projekt hade tre faser där ytterligare material installerades vid olika tidpunkter. Till det använde jag Utrymmen, som jag namngav så att de stämde överens med arbetsfaserna. Då kunde jag få en exakt omfattning och kostnad för varje fas separat, så att priserna på material, utrustning och arbetskraft kunde hämtas i realtid.

Nästa steg var att skapa en lättläst teckenförklaring så att materialfördelningen kunde visas direkt på den utskrivna ritningen för personalen på byggarbetsplatsen. En teckenförklaring kan vara något så enkelt som en beskrivning av en symbol, eller så komplext som en fullständig lista över metadata för varje material.

En utmaning som användare stöter på när det gäller väg- och anläggningsritningar är att projekten är så stora. Byggarbetsplatsen är ofta för stor för att få plats på ett enda ritningsblad. Med hjälp av matchningslinjer delar designers vanligtvis upp en stor plan i mindre sektioner, och lägger varje sektion på ett eget blad i större skala. Det fungerar bra ända tills man ska mäta upp material som geotextil, som kan sträcka sig över flera blad med en och samma linje.

När jag hamnar i den situationen – vilket händer ofta – skapar jag en ny PDF i Bluebeam med ett blad som är större än vad jag tror mig behöva, till exempel 80 x 80 tum. Med hjälp av verktyget Ögonblicksbild tar jag sedan en ögonblicksbild av varje blad i större skala och klistrar ihop dem igen i min stora, tomma PDF. Med hjälp av konturlinjer och andra markegenskaper är det enkelt att bygga upp hela platsen igen. När jag placerar ut varje ögonblicksbild ser jag till att låsa den på plats i panelen Egenskaper, så att jag inte råkar flytta på någon del så att den hamnar snett.

Många markutvecklingsprojekt börjar med att röja på platsen. Oavsett om det handlar om träd, buskar, plattor, byggnader, broar eller fundament är det här arbetet förknippat med betydande kostnader. Ibland ska jord fraktas in, fraktas ut eller bara flyttas från ett ställe till ett annat på platsen. Vissa material är farliga och kräver särskilda åtgärder. När man bygger anpassade verktyg för den här typen av arbete kan man dela upp dem efter vilken utrustning som krävs. Att röja 10 centimeter ytmaterial kan betraktas som lättare utgrävning, medan 30 centimeter kanske är medeltungt eller tungt. I de flesta fall räcker verktygen för volymmått till för att kvantifiera den här typen av arbete, men man kan behöva tänka kreativt när man ska mäta konturer.

Rörläggning under mark kan också ofta ingå i det här arbetet. Linjära mått på rör, ledningar eller kablar kan vara enkla, men genom små ändringar av markeringsverktygen kan man samtidigt räkna ut den genomsnittliga kostnaden för dikesgrävning. Detsamma gäller för betongvolymer för schakt, fundament eller kant- och rännsten.

Det här är bara några av de viktigaste verktygen i Bluebeam som hjälper markutvecklare – eller, som i mitt fall, Bluebeam-utbildare – att effektivt identifiera och mäta mängder exakt. Var kreativ i din inställning till Bluebeam och gör det aldrig svårare än det behöver vara.