Som för många andra var det personlig erfarenhet som visade Lea Rummel hur allvarliga problem med psykisk ohälsa kan vara.
Efter att ha kämpat med ångest och depression medan hon gick på college, och fått diagnosen posttraumatisk stressyndrom efter att hennes mamma oväntat dog 2017, såg Lea med egna ögon vilken psykisk och fysisk belastning sådana sjukdomar kan medföra.
Många psykiska problem är minst lika allvarliga som många medicinska eller fysiska åkommor. De kan inte bara göra att människor inte klarar att komma till jobbet – i de svåraste fallen kan de till och med hindra människor från att tillgodose grundläggande behov som att sova och äta.
Byggbranschens akuta problem
Även om psykisk ohälsa är en utmaning för arbetstagare i alla branscher, verkar byggnadsarbetare ha det svårare än de flesta.
Byggbranschen har en av de högsta självmordsfrekvenserna med 53,3 per 100 000 arbetare i USA, enligt en studie från 2020 av Centers for Disease Control and Prevention. Siffran är fyra gånger högre än det nationella genomsnittet och fem gånger högre än för alla andra byggrelaterade dödsfall tillsammans.
”Vi ägnar så mycket tid åt fysisk säkerhet och hälsa i byggbranschen” säger Lea Rummel, som arbetar som elkalkylator för entreprenören Rudolph & Sletten. ”Vi måste göra en liknande insats när det gäller psykisk hälsa och säkerhet.”
Det finns många skäl till att byggbranschen tenderar att drabbas hårdare av psykiska problem än andra branscher. De flesta jobb i branschen innebär en enorm fysisk påfrestning för medarbetare på fältet, som också får utstå pressade arbetsdagar och långa resor mellan olika byggarbetsplatser. Uppsägningar är vanliga och osäkerheten är stor.
Fysiska skador på byggarbetsplatsen kan dessutom leda till missbruk av läkemedel och droger. Det gäller särskilt starka smärtstillande medel och andra mediciner som skrivs ut av läkare, eftersom arbetstagarna är rädda för att missa ett skift på grund av en skada och därmed riskera sitt jobb eller sin ekonomiska trygghet.
Fokus på männen
Det finns dock en särskild, övergripande riskfaktor som gör problemet särskilt djupgående.
”En av de främsta riskfaktorerna i byggbranschen är att den fortfarande är väldigt mansdominerad”, säger Lea. ”Och tyvärr spelar toxisk maskulinitet fortfarande en stor roll i den här branschen. Toxisk maskulinitet är förvisso en fara för kvinnor, men också en fara för män.”
Det här skapar ett stigma för de män som söker hjälp för eventuella psykiska problem, säger Lea, vilket leder till att vissa ser självmord som den enda utvägen. Även om kvinnor statistiskt sett löper större risk än män att drabbas av psykisk ohälsa, är det mycket vanligare att män dör genom självmord. ”Kvinnor är mer benägna att använda sig av hanteringsstrategier när de behöver det, till skillnad från män som ofta lider i tysthet”, säger Lea.
Problemet med självmord inom byggbranschen blev återigen personligt för Lea Rummel när en kollega på ett tidigare jobb, som hon också betraktade som en vän, begick självmord. Och som i många andra fall var tecknen på att han hade det tufft psykiskt tydliga i efterhand men svåra att urskilja i förväg.
”Det var en dag några månader innan han gick bort som han ringde mig och berättade att han hade det tufft, och jag förstod att han hade det riktigt svårt då”, minns Lea. ”Men mot slutet av samtalet sa han ändå: ’Du känner mig – jag klarar mig’.”
”En del av problemet är att när man märker varningstecken och symtom hos någon, har de allra flesta ingen aning om hur man kan närma sig personen eller vad man kan göra”, tillägger Lea.
Ta itu med problemet på ett proaktivt sätt
Byggbranschen har på senare år börjat bli mer proaktiv när det gäller att lösa sina problem med psykisk ohälsa. Ämnet psykisk ohälsa har skakat av sig mycket av sin stigmatisering i samhället, och i takt med att fler människor pratar öppet och söker hjälp när det behövs har samma förändring skett även inom byggbranschen.
Det gäller till exempel entreprenörer som vidtar direkta åtgärder genom att investera i interna förmåner och program som bemöter psykisk ohälsa. Rudolph & Sletten är en av dessa entreprenörer.
Redan innan Lea Rummel började på företaget 2023 hade Rudolph & Sletten inlett ett arbete för att uppmuntra till dialog och stöd kring psykisk hälsa bland medarbetarna. Men Lea kunde utöver sina färdigheter som kalkylator bidra med en ny känsla av syfte och passion kring ämnet.
Rudolph & Sletten hade tillsatt en kommitté som skulle ansvara för företagets program för psykisk hälsa innan Lea kom. Man genomförde små men ändå kraftfulla insatser, till exempel att planera en hjälmdekal med numret 988, för att öka medvetenheten om telefonnumret till stödlinjen Suicide and Crisis Lifeline. Man delade också ut klistermärken på byggarbetsplatserna med en QR-kod som ledde till mer detaljerad information om psykisk hälsa.
Lea Rummel har för sin del börjat skriva en regelbunden spalt om psykisk hälsa som publiceras i företagets kvartalsvisa nyhetsbrev. En kommande artikel innehåller en lista med rekommenderade böcker som är tänkt att hjälpa kollegorna att fortsätta utforska positiva metoder för psykisk hälsa utanför arbetet.
Lea har också valts ut för att tala inför interna och externa branschgrupper kring medvetenhet om psykisk ohälsa i byggbranschen. Hennes röst har använts i interna videomeddelanden som distribueras till medarbetarna för att påminna dem om viktiga rutiner och frågor som rör psykisk hälsa.
”Vid den här tidpunkten i min karriär är jag väldigt bekväm med att prata om mental hälsa och självmordsmedvetenhet”, säger Lea. ”För mig är det enkelt, så jag har inget emot att vara den som talar öppet. Jag vet hur svårt det kan vara, och hoppas att jag genom att göra det kan hjälpa andra att känna sig bättre eller mer bekväma med att tala om det också.”
Ett kontinuerligt arbete
De flesta företag inom byggsektorn som erbjuder sjukförsäkring och stödprogram för anställda (EAP) har redan förmåner för psykisk ohälsa som ingår där”, säger Lea. Bara att göra personalen medveten om att deras försäkring kanske täcker terapi, rådgivning eller andra psykiska behandlingar är en kraftfull åtgärd som företaget kan vidta.
Men förutom att göra personalen medveten om att deras förmåner omfattar psykisk hälsa måste byggföretagen också fortsätta att skapa en positiv kultur av öppenhet kring frågan. Att fortsätta att höja medvetenheten både på byggarbetsplatsen och på kontoret kommer att bidra till att avstigmatisera psykisk ohälsa, särskilt bland de många män som kanske fortfarande lider i tysthet.
Lea förklarar att det ännu inte finns så mycket branschdata som visar i vilken utsträckning insatserna för att höja medvetenheten om psykisk ohälsa lönar sig. Hon nämner dock några obekräftade studier som tyder på att självmordsfrekvensen i vissa fall har börjat sjunka.
Men även om det ännu inte finns några konkreta uppgifter menar Lea att den avkastning på investeringen som byggföretagen får genom att investera i medvetenhet om psykisk ohälsa och andra stödinsatser är ovärderlig.
”Vad är avkastningen på investeringen?”, frågar Lea. ”Den räddar människors liv. Och det är mer än värt att sträva efter.”
