Ibland blir saker bättre med hål – tänk på schweizerost och munkar. Men kan hål även motverka klimatförändringarna? Extrema översvämningar och andra väderhändelser med koppling till klimatförändringarna blir allt vanligare och orsakar vår planet allvarliga skador. Hål i det ofta använda byggmaterialet betong kan faktiskt förbättra den miljömässiga hållbarheten i städer över hela världen.
Varför betong?
Många av fördelarna med betong som byggmaterial beror på att det är så okomplicerat. Betong är helt enkelt en blandning av vatten, sand, grus och cementpulver. Det är dessutom billigt, enkelt att använda och kan formas nästan hur som helst. Men betong är även relativt vattenbeständigt. En parkeringsplats eller en väg som är belagd med betong absorberar inte vatten. Vid extrem nederbörd kan betong förvärra problemet. Men den goda nyheten är att ny teknik förändrar det här. Experter har upptäckt att det är möjligt att tillverka en ny typ av porös betong genom att ta bort sanden från blandningen men behålla de större delarna av fyllmaterialet. Det gör att vatten kan filtreras genom beläggningen och in i marken därunder.
Föroreningskontroll
Tekniken ger fördelar och minskar risken för översvämning. När traditionell betong används flödar regnvatten ut över ytan och absorberar föroreningar som kommer från fordon, såsom metaller från bilbromsar, spilld olja eller bensin. Själva beläggningen bidrar också till kolväten, som är vanligt förekommande i de tätningsmedel som används på ytan. Alla dessa föroreningar hamnar ofta i en lokal vattensamling dit de förs med avrinningsvatten.
Detta kan innebära en katastrof, särskilt för ömtåliga kustnära ekosystem. Och i och med EPA:s skärpning av reglerna för dagvattenavrinning så blir många kommuner alltmer intresserade av lättbetong som möjlig lösning. EPA har nyligen börjat experimentera med lättbetong på en parkeringsplats vid sitt Edison Environmental Center i Edison, New Jersey. Parkeringsplatsen för 110 fordon slutfördes 2016 och består av en genomsläpplig beläggning på 28 000 kvadratmeter. Michael Borst, kemiingenjör på EPA:s National Risk Management Research Laboratory, övervakade projektet. Han specialiserar sig på forskning inom grön infrastruktur och på att hitta metoder för att hjälpa kommuner att utveckla kostnadseffektiva strategier för att uppfylla miljömål. Borst sa att både han själv och myndigheten först var skeptiska till de påstådda fördelarna med lättbetong. Men efter experimentet med parkeringsplatsen vid Edison Centre och andra tester sa Borst: ”Det här fungerar.”
Så här används det
EPA har ännu inte tagit fram någon officiell bästa praxis för när och hur kommuner bör använda lättbetong. Men Borst angav några riktlinjer. ”Det är bättre om du har jord som tillåter infiltrering”, säger Borst. ”Man vill inte vara för nära grundvattennivån, då kan en ansamling av vatten bildas som inte sjunker undan. Man vill inte hamna för nära en byggnad. Vattnet rör sig även horisontellt och man måste undvika att skada byggnader.” Sedan har vi kostnadsfrågan. Det kan vara svårt att beräkna kostnaden för att bygga en genomsläpplig yta jämfört med en traditionellt belagd yta. Lättbetong brukar kosta ungefär 25 % mer än traditionell betong, men de exakta skillnaderna i pris beror på den lokala leverantören och vilken typ av projekt det handlar om, säger Borst. Trots detta kan dessa initiala kostnader ofta tjänas in under produktens livscykel. Om till exempel användning av lättbetong leder till att byggherren kan hoppa över inköp av annan infrastruktur för dagvattenhantering, till exempel uppsamlingsdammar eller avlopp, så kan det vara en lönsam investering. Borst gav ett exempel med en berättelse om en bilåterförsäljare som valde lättbetong eftersom det gjorde att företaget kunde omvandla ett markområde som tidigare var en uppsamlingsdamm till en utvidgad parkeringsplats. ”Om de kan avsätta mindre av [det utrymmet] till uppsamlingsdammar för dagvatten och parkera ett par extra bilar där ute så är det en fördel för dem”, säger Borst.
Domen
Om lättbetong anläggs på befintliga infrastruktur och man drar nytta av kunskap som samlats in från arbete med dess mer traditionella föregångare kan den minska risken för översvämningar och frigöra mer markyta som kan användas på ett produktivt sätt. Precis som med alla andra tekniker så bestäms den slutliga nyttan med lättbetong av när och var den används. För kommuner och privata företag som försöker följa miljöbestämmelser kan genomsläppliga beläggningar utgöra ytterligare ett möjligt alternativ för beslutsfattare.
