Illustration av Caroline Attia
När vi talar om byggande fokuserar vi oftast på hur en byggnad ser ut. Andra faktorer, som hur den till exempel låter, betraktas som mindre viktiga.
Men hur det faktiskt känns att använda ett rum avgörs av en komplicerad matris av sammankopplade faktorer: ljud, temperatur och till och med de dofter som byggmaterialet utsöndrar eller som blåser in utifrån.
Luktsinnet är faktiskt ett av de sinnen som är starkast förknippade med minnet och skapandet av positiva känslor. Dofter formar människans beteende, och kan ha en dramatisk inverkan på hur vi upplever en byggd miljö. Genom att använda dofter i byggda utrymmen kan arkitekter göra användarna nöjdare och till och med uppmuntra vissa typer av beteenden och känslomässiga upplevelser.
Hur dålig lukt har format den moderna staden
För arkitekten Christian Stayner innebär multisensorisk byggnadsdesign att man tar med alla de här aspekterna av hur våra sinnen formar vår upplevelse av ett utrymme i beräkningen. Han förklarar att hans intresse för dofter kom sig av att han ”var intresserad av vilka andra tekniker och verktyg som vi arkitekter har till vårt förfogande, förutom att bara visualisera ett utrymme”.
Sambandet mellan lukter och arkitektur kan spåras ända tillbaka till stadsplaneringens tidigaste dagar. När städerna expanderade hamnade frågor om luktreducering ofta i centrum för stadsplanerarnas arbete.
”Om man ser tillbaka på urbanismens och lukternas historia under de senaste 100 åren har det handlat om att genom stadsplanering försöka få bort otrevliga lukter som kommer från industrin, till exempel kolförbränning, öppet avfall eller kloaker”, säger Christian. ”I början av 1900-talet fanns det en luktkommitté i Brooklyn som gick runt i stadsdelen och sniffade efter dålig lukt och rapporterade den till myndigheterna. Man har använt omfattande teknisk styrning för att hantera lukter i stadsmiljöer.”
Många av de här luktreduceringsteknikerna används också för enskilda byggnader, säger Christian. Byggnader som restauranger – där en kakofoni av dofter, såväl matlukt från köket som otrevlig lukt från toaletterna, tävlar om gästernas uppmärksamhet – används komplexa tekniker för luktutrotning i syfte att skapa en neutral upplevelse. ”Byggnadsdesigners kan jobba med luktpartiklarna, på molekylära nivå, för att begränsa oönskade lukter”, säger Christian.
Använda dofter för att skapa platskänsla
För vissa byggnader räcker det dock inte att skapa en neutral doftpalett. Enligt Christian Stayner konstrueras många kommersiella byggnader faktiskt för att främja cirkulationen av specifika dofter som uppmuntrar ett önskvärt användarbeteende.
”Det finns faktiskt många stora varumärken som manipulerar oss med dofter på ett ganska sofistikerat sätt”, säger Christian. ”Hotellkedjan Westin är en av de mest kända. Alla Westin-hotell i hela världen doftar likadant – en doft som kedjan beskriver som ”en blandning av vitt te, cederträ och vanilj”.
”I samma ögonblick som man kliver in i lobbyn finns det – oavsett om man lägger märke till det eller om det bara blandas med de olika lukterna från flygplatsen eller det centrala affärsdistriktet utanför hotellet – en varumärkeskonsekvens som fungerar som ett subtilt sätt att skapa en upplevelse som kanske får människor att känna sig välkomna tillbaka eller bekväma på en plats där de har varit förut, även om det är i en annan stad eller ett annat land”, säger Christian.
Den här typen av doftupplevelse är vanlig bland företagskedjor inom hotell- och restaurangnäringen – däribland Las Vegas mest berömda kasinon, som har använt doftmanipulering för att få kunderna att bete sig på ett visst sätt sedan början av 1990-talet.
”På ett kasino släpper man ut vissa dofter för att locka fram olika reaktioner från människor”, säger Christian. ”Antingen att hålla sig stilla och fortsätta spela, eller att äta, eller att förflytta sig från ett visst utrymme till ett annat.” Listigt manipulerade dofter i en konsumentmiljö har stor inverkan på användarnas beteende.
Bygga in dofter i en byggnad
Användningen av doftmarknadsföring i kommersiella miljöer är väl etablerad, men det är mindre vanligt att man använder dofter när man bygger bostäder. Men att avsiktligt skapa en viss doftmiljö i hemmet kan enligt forskningen få positiva psykologiska effekter, och är ett koncept som Christian Stayner nyligen experimenterade med i ett renoveringsprojekt.
”För ungefär ett år sedan slutförde vi vår första renovering av en byggnad som stod på kulturminneslistan National Register of Historic Places”, säger Christian. ”Historiskt bevarande i sig fokuserar vanligtvis på en byggnads visuella komponenter, liksom hur autentiska material man använder. Vi var mer intresserade av den totala sensoriska upplevelsen av byggnaden. När byggnader åldras börjar de att utsöndra dofter. Byggnader luktar, vare sig man vill det eller ej.”
Christian Stayner och hans team använde dofter för att ge en känsla av anknytning till byggnadens historia, och framkallade några av de dofter som kan ha funnits där när den var nybyggd. ”Vi använde några kommersiellt tillgängliga dofter som knöt an till husets förflutna”, säger han.
Christian menar att dofter kan skapa en viss känslomässig upplevelse i hemmiljön. ”Doften kan forma upplevelsen av att befinna sig i ett utrymme, och blir en sorts designkomponent som man inte kan se men däremot känna. Den kan ha väldigt stor betydelse för hur det känns att befinna sig i ett visst fysiskt utrymme”, säger han.
Dock tror Christian att vi befinner oss på ett mycket tidigt stadium när det gäller att använda dofter inom arkitekturen. ”Det här är en teknik som kan begränsas av att vi inte uppfostrats till att kunna beskriva lukter med ett visst ordförråd”, säger han. ”Våra näsor är mycket mer sofistikerade när det gäller mängden information och graden av känslighet som de kan bearbeta, men vi har inte rätt vokabulär för att prata om det.”
