Man behöver ingen avancerad utbildning för att förstå att ju trivsammare ens omgivning är, desto bättre mår man. Om man stänger in ett stort djur i en liten inhägnad blir djuret snart slött, nedstämt och deprimerat. Det tappar livslusten. Låt det istället vandra, klättra, flyga fritt, simma, ströva eller jaga, så kommer det att frodas.
Samma sak gäller för människor. Att bo trångt och instängt utan naturligt ljus eller ventilation gör att man tappar sugen och till sist mår sämre både fysiskt och psykiskt. Man behöver bara läsa om ombyggnaden av vissa lagerlokaler eller kontor till lägenheter för att förstå att sådana byggnader inte lämpar sig som platser där människor förväntas leva ett hälsosamt liv.
Att arbeta på ett kontor eller i en fabrik där utrymmet är begränsat, det naturliga ljuset bristfälligt eller bra ventilation saknas är inte heller bra för hälsan, och definitivt inte för produktiviteten.
Att vårda sitt psykiska och fysiska välbefinnande är en accepterad del av det moderna livet, och allt fler arkitekter och utvecklare har som mål att designa och leverera byggnader som aktivt främjar invånarnas välmående.
Arkitektur för välmående och helande
Den här tanken är inte begränsad till bostäder och arbetsplatser. Sjukhuspatienter mår också bättre av att få behandling i utrymmen som är utformade för att lindra den stress som är förknippad med sjukdom eller återhämtning efter kirurgiska och andra ingrepp.
Skolor kan få elever att prestera bättre om byggnaderna är utformade för större harmoni med studenterna och byggda med en stor andel naturliga material – något som ofta kallas biofil arkitektur.
Vad är arkitektur för välmående?
Enligt Global Wellness Institute är arkitektur för välmående, eller ”wellnessarkitektur”, en form av arkitektur ”som utnyttjar konsten och vetenskapen om att designa byggda miljöer med socialt medvetna system och material för att främja en harmonisk balans mellan fysiskt, känslomässigt, kognitivt och andligt välbefinnande samtidigt som den naturliga miljön förnyas”.
Institutet fortsätter med att säga att människors hälsa, välbefinnande och komfort ”är viktiga designhänsyn som förstärker en grund som är förankrad i hållbara och förnyande designmetoder”.
Vad är helande arkitektur?
Institutet belyser även ”helande arkitektur” som ”fokuserar på att minimera hälsorisker genom att använda designstrategier som ger bättre industrihygien, luftfiltrering, vattenrening och så vidare”.
WELL-standarden
Byggbranschen har anammat konceptet med helande arkitektur genom program som WELL-standarden, som delvis drivs av krav från kontorshyresgäster vars personal har allt mer att säga till om när det gäller vilka typer av lokaler som de vill arbeta i.
Personerna bakom WELL-standarden menar att företag har möjlighet att skapa och främja en hälsokultur, ”en där anställda och kunder verkligen känner sig omhändertagna, motiverade och stöttade och kan göra sitt bästa. Människor i sådana miljöer tar med sig positiv energi och sunda vanor hem, vilket skapar starkare relationer och samhällen.”
Enligt Nili Portugali, arkitekt och föreläsare på Bezalel Academy of Arts & Design Architectural Department i Jerusalem, är ”den verkliga utmaningen med dagens arkitektmetoder att på bästa sätt utnyttja det moderna tekniksamhällets inneboende potential, samtidigt som man uppfyller de tidlösa behov som alla människor delar – behov som den moderna arkitekturen i allmänhet har förnekat under de senaste 60 åren – och på så sätt skapa en vänlig och mänsklig miljö”.
Bortom outsmyckade arkitektstilar som modernism och brutalism – som båda har sina ivriga förespråkare – är det svårt att bestrida argumentet att en ”vänlig och mänsklig miljö” får oss att må bättre. Livskvaliteten kan höjas genom att man tillbringar tid i utrymmen som är utformade för att skapa en känsla av välbefinnande.
Holistiska miljöer
Som nämnts ovan kan en hälsosam arkitektur spela en avgörande roll när man genomgår livsuppehållande medicinsk behandling. Ta till exempel nätverket Maggie’s Centre, som vårdar cancerpatienter.
Nätverket grundades av Maggie Keswick Jencks , som själv var cancerpatient, och idag finns fler än 30 Maggie’s Centres i närheten av sjukhus runt om i Storbritannien där man erbjuder cancerpatienter och deras familjer en rad olika stödtjänster. Centralt är att man gör det i byggnader som är särskilt utformade utifrån ett helande arkitekturperspektiv, för att lindra den stress som är förknippad med att genomgå behandling.
Som det står i arkitektuppdraget för centren: ”De här platserna ska se ut som om de bekräftar vad människor tvingas gå igenom, respektfullt saluterar den stora utmaning som de står inför och själva tar sig an utmaningen att försöka hjälpa. [Centren] ska vara vackra.”
I uppdraget tillägger man att Maggie’s Centres byggnader måste kunna locka människor ur sin känsla av isolering och hjälpa dem att känna sig mindre inlåsta. ”Vi behöver utrymmen som gör det enkelt för människor att prata med varandra och känna sig mindre ensamma. Vi måste tänka på hur mycket avskildhet människor behöver, erbjuda dem hörn där de kan krypa upp med en bok, men också platser där de kan sitta och titta på utan att nödvändigtvis delta.”
Exteriörfoto: Ett vackert designat Maggie’s Centre i Aberdeen
Bland de arkitekter som har designat Maggie’s Centres finns Frank Gehry, Zaha Hadid och Rogers Stirk Harbour + Partners. De sistnämnda vann det prestigefyllda Stirling-priset 2009 för sin design av ett av organisationens center intill Charing Cross Hospital i västra London.
Maggie’s Centres har gått i bräschen för utvecklingen av byggnader genom helande arkitektur som skapar en känsla av lugn och välbefinnande för sina invånare. Tack vare en allt större medvetenhet kring fördelarna med hälsosamma byggda miljöer kommer vi troligen att få se många andra följa i deras fotspår.
