Stadsplaneringens framtid
Nästan hälften av världens 7,9 miljarder invånare bor i stadsområden. Vissa prognosmakare förutspår att andelen stadsbor år 2050 kommer att ha ökat till två tredjedelar av världens förväntade befolkning på omkring 9 miljarder.
När allt fler flyttar till städerna, lockade av bättre arbetsmöjligheter och högre livskvalitet, kommer trycket på världen runt omkring att öka. Enligt stiftelsen Ellen MacArthur Foundation kommer stadsborna år 2050 att förbruka 75 % av jordens naturresurser, producera 50 % av det globala avfallet och stå för 60 % av världens utsläpp av växthusgaser.
Det är tydligt att utan avhjälpande åtgärder kommer stadsmiljöernas expansion att kunna orsaka långvariga problem för såväl de som bor i dem som för den bredare miljön.
En stads cirkulära potential
Men även om städer kan utgöra ett hot kan de också göra sitt för vår strävan mot ett grönare samhälle. Med tanke på städernas storlek och tillgång till resurser och system för avfallshantering betraktas de av vissa som ”cirkulära vaggor”, eller ekosystem, där det går att identifiera och införa cirkulära lösningar på akuta problem och utmaningar.Om de planeras och styrs på rätt sätt kan cirkulära städer främja ändamålet cirkulära ekonomier på en rad olika sätt.
Vad är en cirkulär ekonomi?
Circular City Funding Guide (CCFG), som upprättades under överinseende av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning, definierar en cirkulär ekonomi som ett ekonomiskt system ”i vilket värdet av och livslängden för material, produkter och tillgångar maximeras och bevaras i systemet så länge som möjligt.”
Vad är cirkularitet?
”Cirkularitet avser en effektiv (åter)användning och återvinning av resurser, material och produkter i slutna kretsar. Det här är en ekonomisk modell som representerar hållbar utveckling: att gå från en konsumtions- och avfallsbaserad linjär modell till en där användningen av och livslängden för produkter utökas och material och avfall minimeras”, tillägger CCFG.
Samtidigt har Ellen MacArthur Foundation kommit fram till tre principer som de menar kännetecknar den cirkulära ekonomin:
- Bevarande av värde genom att designa bort avfall och föroreningar
- Optimering av resurser genom att fortsätta använda produkter och material
- Införande av en effektiv strategi som bidrar till förnyelsen av naturliga system
Leda den cirkulära ekonomin inom byggande
Med sådana tips kan städerna definitivt fungera som katalysatorer för förändring, och det är någonting som alla – åtminstone i teorin – kan tjäna på. Med stöd från en rad olika miljöorganisationer håller stadsledningarna i många länder på att undersöka olika sätt att uppmuntra utvecklingen av cirkulära ekonomier för att maximera användningen av material och tjänster, minimera avfall och förbättra infrastruktur, bostäder och bekvämligheter.
Många kommuner gör detta under ledorden ”Reduce, Reuse, Recycle”, medan koncepten kring cirkulära ekonomier bygger på ambitionen – och förhoppningsvis framgången – med investeringsstrategier, samhällsengagemang och politiskt engagemang.
Cirkulära designprinciper: återanvändning av material och bättre avfallshantering
Utvecklare, påhejade av miljömedvetna kunder, letar också efter sätt att stärka cirkulariteten i de projekt som de arbetar med. Man ser i allt högre utsträckning en byggnad som en ”materialbank” genom att den är ett förråd av högkvalitativa material som har ett betydande ekonomiskt värde och som enkelt kan demonteras och återanvändas – inte bara behandlas som skräp eller fyllnadsmassa efter rivningen.
Byggnader designas och byggs också på ett sätt som kommer att minska avfallet, och projekten förses med ”materialpass”, som kan identifiera och övervaka komponenterna i en byggnad och göra det möjligt att återanvända dem.
U.K. Green Building Council lyfter fram ett antal projekt där material från en riven byggnad har återanvänts på ett annat bygge, till exempel Resource Rows i Köpenhamn, som är Danmarks första bostadsområde byggt av material från övergivna bostäder.
Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA)kan återvinning av högre kvalitet och ett ökat förebyggande av avfall uppnås genom att man tar itu med icke-konkurrenskraftig prissättning, marknadsför kvaliteten hos andrahandsmaterial och tillhandahåller bättre information om sammansättningen av material som används i befintliga byggnader.
Cirkulärt byggande världen över
Nederländerna
När det gäller praktiska exempel är Amsterdam erkänd som en av de tidiga pionjärerna inom cirkulär stadsplanering. I en rapport från den ideella organisationen Circle Economy lyfter man fram fördelarna med en cirkulär leveranskedja för stadens byggsektor.
Enligt rapporten har Amsterdam möjlighet att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som man drastiskt minskar materialförbrukningen med 500 000 ton genom strategier för återanvändning.
Rapportens författare menar att staden genom att skapa en cirkulär byggnadsförsörjningskedja skulle kunna uppnå en produktivitetsökning på 3 % värd 85 miljoner euro (drygt 870 miljoner kronor) per år, även om de medger att detta inte kommer att ske ”över en natt”.
Sverige
Umeå stad har en strategisk plan för att uppmuntra lokala företag och samhällsgrupper att stödja genomförandet av hållbara projekt för att påskynda övergången till en grönare och ”rättvisare” ekonomi med mer hållbara transport- och mobilitetsnätverk.
Enligt Umeås plan är en viktig utmaning att få intressenterna att engagera sig i att hitta möjligheter inom den cirkulära ekonomin, bortom uppfattningen att det här bara är ett annat ord för återvinning.
Cirkeln sluts
Idén med att tänka i termer av slutna kretsar går ännu längre. Genom att påverka människors sätt att se på stadsdesign och byggandet av framtidens gröna städer är förhoppningen att principer för cirkulär ekonomi ska kunna bli en del av projektuppdragen framöver. Planeringskontoren kommer enligt experterna att spela en central roll för framgången med de cirkulära städerna.
Det är viktigt för städerna att tänka på hur de kan vara öppna för anpassning, säger Jo Williams, chef för Circular Cities Hub och docent i hållbar urbanism vid Bartlett School of Planning, UCL.
”Stadsledningarna måste fråga sig hur de kan möjliggöra det här genom nyutveckling. Hur kan de göra det möjligt för saker att dekonstrueras, rekonstrueras och förnyas utan att generera avfall? Det måste finnas utrymme inte bara för den här typen av grön infrastruktur utan även för innovation”, tillägger hon.
Det är tydligt att det är en utmaning att skapa en cirkulär stad som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvarsfull. Det krävs ett betydande engagemang från intressenterna, liksom samarbete, investeringar och politiskt stöd. Men det är uppmuntrande att se så många samhällen världen över bekräfta att det här är en utmaning som är värd att ta sig an.
