Designa och leverera en byggnad med låga koldioxidutsläpp

Pressen ökar på byggbranschen att ta itu med sina koldioxidutsläpp som en del av kampen för att vända klimatförändringarnas effekter. Designers med flera försöker komma på innovativa sätt att "dra sitt strå till stacken”, till exempel genom att använda material som trä.
Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på email

Hur stort koldioxidavtryck har en byggnad?

Den byggda miljön medför stora fördelar för samhället, men släpper också ut avsevärda mängder koldioxid, oavsett om det är vid leveranser – byggverksamhet och så vidare – eller vid den dagliga driften.

Enligt UK Green Building Council bidrar den byggda miljön med 40 % av Storbritanniens sammanlagda koldioxidavtryck. Branschorgan, myndigheter, utvecklare, arkitekter, kunder och slutanvändare har alla insett behovet av att minska koldioxidutsläppen när man bygger eller använder en byggnad.

Vad är en byggnad med låga koldioxidutsläpp?

Från idé till leverans kännetecknas en byggnad med låga koldioxidutsläpp generellt av att man använder passiva designstrategier, högpresterande byggnadsskal och energieffektiva värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem.

Resan mot låga koldioxidutsläpp

  • Design: Resan mot låga koldioxidutsläpp inleds med designen av en byggnad, fortsätter genom byggskedet och går sedan vidare till de boendes energibesparingsmetoder. I ett utsläppsmedvetet projekt bör belysning och annan utrustning helst utformas med låg energiförbrukning. Tekniker som utnyttjar förnybara energikällor på plats – till exempel solcellspaneler och uppsamling av regnvatten – bör också införlivas där det är möjligt.
  • Konstruktion: Själva konstruktionen är det svåraste momentet för designers att navigera. Att ta itu med en byggnads inbäddade koldioxid – som skapas av relativt billiga byggmaterial som stål och betong – är ett viktigt steg mot att skapa tillgångar med låga koldioxidutsläpp.
  • Material: Koldioxidsnål betong – så kallad grön betong – där avfallsmaterial utnyttjas vid tillverkningen är ett alternativ. Materialets begränsningar är dock lika uppenbara som dess miljömeriter. Till exempel kan byggnader av grön betong utan tvivel sägas ha en kortare livslängd än sådana som byggs av traditionell betong. Det är därför inte förvånande att allt fler arkitekter och miljömedvetna kunder anammar koldioxidvänliga material, i synnerhet trä.

Timmerleden

I London har arkitektbyrån Waugh Thistleton designat ”Black & White” i Shoreditch, som man säger kommer att bli den brittiska huvudstadens högsta kontorsbyggnad i trä när den står färdig 2022.

Byggnaden är konstruerad av korslimmade träbjälkar, och företaget berättar att varje komponent är utformad för att vara så effektiv som möjligt. Samtidigt kommer byggnaden inte att ha några byggda skiljeväggar inuti, för att man lätt ska kunna anpassa planritningarna efter olika användares behov.

I Norge har VB Arkitekter designat Mjøstårnet, en 84 meter hög 18-våningsbyggnad för blandad användning – bostäder, ett hotell, kontorsutrymmen, en restaurang och en simbassäng – där trä används som huvudmaterial.

Enligt VB Arkitekter är Mjøstårnet en symbol för det ”gröna skiftet”, och ett ”bevis på att ett höghus kan byggas med lokala resurser, lokala leverantörer och hållbara trämaterial”.

I USA levererar arkitektfirman Place Tailor Bostons första byggnad av korslimmat trä med flera våningar för blandad användning för att, som företaget säger, ”visa att det är möjligt för den lokala byggbranschen att använda limträ”.

Företaget säger att konstruktionen gick snabbare tack vare att man lät tillverka de korslimmade träpanelerna utanför byggarbetsplatsen, och menar att den passivhus-certifierade byggnaden kommer att ha nollutsläpp av koldioxid vid drift.

Att minska koldioxidutsläppen i byggbranschen är en komplicerad utmaning

De här koldioxidsnåla byggmaterialen är sannerligen imponerande, men projekt av det här slaget är fortfarande undantag snarare än norm. De flesta projekt designas och byggs fortfarande med betong och stål.

Carbon Trust, en organisation som ger råd till branschen om hur man kan minska koldioxidutsläppen, medger att minskningen av koldioxid är ”en komplicerad utmaning” för en bransch som i praktiken är bunden till koltunga material.

Organisationen listar dock ett antal saker som byggsektorn kan göra för att minimera problemet, särskilt i leveranskedjan.

”Utvinning, tillverkning och transport av grundläggande byggmaterial är såväl energi- som koldioxidintensivt”, säger Dominic Burbage, Associate Director för Carbon Trust. ”Det är därför mycket viktigt att välja leverantörer av [miljövänliga] byggprodukter och byggmaterial som aktivt anstränger sig för att hantera sina egna koldioxideffekter.”

Dominic menar att syftet med och utformningen av en byggnad också bidrar till dess inbäddade koldioxid. ”De människor som använder byggnaden, användningen av belysning, uppvärmning, ventilering och luftkonditionering samt proportionerna och isoleringsegenskaperna hos glas, metall, betong, tegel och trä kan alla påverka koldioxidavtrycket avsevärt”, tillägger han.

Tecken på framsteg mot en koldioxidsnål framtid?

Det råder ingen tvekan om att byggbranschen håller på att ta itu med sitt koldioxidavtryck. De flesta i branschen accepterar nu att frågan om varför man ska bry sig om att försöka designa och bygga så ”grönt” som möjligt har ersatts av frågan om varför man inte skulle tänka så redan från start.

Projekt som Waugh Thistletons byggnad ”Black & White” visar vad som går att åstadkomma när kundens och designerns miljömål möts.

Med den här inställningen, och medan branschen letar efter fler miljömedvetna lösningar, kan vägen mot en framtid med låga koldioxidutsläpp kantas av mer än bara goda avsikter.

Skydda den biologiska mångfalden – en utmaning för byggbranschen