I Köpenhamnsdistriktet Nordhavn (”norra hamnen”) har man börjat se stora förändringar.

I något som arkitektfirman Cobe kallar för norra Europas största projekt för storstadsutveckling följer Nordhavn en plan som går ut på att sakta men säkert föra distriktet bort från sitt förflutna som industrihamn mot att bli en modern stad vid vattnet. Genom smart planering och återvunnen mark kan Köpenhamn förvänta sig att dess norra hamndistrikt expanderar rejält under de kommande årtiondena med bostäder för 40 000 invånare och arbetsplatser för ytterligare 40 000.

Genom skapandet av konstgjord mark har vi kunnat se hur den moderna teknologin har bidragit till att ge Köpenhamn större byggutrymme, men arkitekterna som fick i uppdrag att rita det nya Nordhavns landmärken har sökt efter inspiration i naturen och på så sätt fortsatt en bestående trend inom nordisk design.

Den nordiska naturen är känd för sina kyliga årstider och murriga färger. Vad Nordhavns arkitekter har gjort är att kreativt hitta sätt att få sina projekt att leka med den nordiska naturens sammanhang, vare sig det är genom direkta estetiska val eller innovativ exteriördesign.

Spidsen af Nordø

På kanten av Redmolen (numera Nordø), en liten kaj i Nordhavns nedre östra del, har Vilhelm Lauritzen Architects samarbetat med Cobe, Tredje Natur och Rambøll om att designa en 60 meter hög, siloformad byggnad som ska rymma kontor och ett grönt inomhusområde. Byggnaden kallas Spidsen af Nordø (”Spetsen av Nordö”) och

Spidsen af Nordøs cylinderform och glaspaneler bryter av mot Nordhavns skyline. Att placera en mycket unik byggnad i ett område kan medföra en risk för att balansen mellan byggnaden och dess omgivning rubbas. Projektet krävde alltså försiktighet för att undvika att det ultramoderna utseendet blev överväldigande. Byggnadens arkitekter visade prov på sådan försiktighet genom att noga tänka igenom hur landmärket interagerar med sin naturliga omgivning.

Baserat på vädersimuleringar timme för timme i Nordhavn, där man noterade solens rörelse under dagen, designades sex olika typer av paneler för Spidsen af Nordøs exteriör – var och en med sin egen vinkel, storlek och glasering. Panelerna placerades ut i olika mönster på utsidan av byggnaden med solens läge i åtanke. Resultatet är en byggnad som nästan helt är täckt av glas och möjliggör ett kontrollerat solinsläpp till var och en sektionerna under dagens gång.

En hel dags direkt solljus är dock inte normen för ett land i Norden. Köpenhamnsborna är mer vana vid mulet väder och få timmar av dagsljus. Och med tanke på var Nordø ligger – vilket Vilhelm Lauritzen Architects beskriver som en punkt där ”himmel och hav möter staden” – finns det mer att tänka på utöver solen. För att Spidsen af Nordø ska fungera i sitt sammanhang ger dess glastäckta exteriör byggnaden möjlighet att existera i harmoni med den naturliga färgpalett som omger den. När himlen är grå och luften är kall reflekterar glaspanelerna vinterstämningen. Och när våren kommer med en djupare blå ton präglas Spidsen af Nordø av årstidsskiftet genom att smälta in i den nya färgskalan.

Kronløbsøen

En kort promenad från Spidsen af Nordø ligger Kronløbsbassängen, där det byggs ett nytt stads- och bostadsprojekt i samarbete med Cobe, Vilhelm Lauritzen Architects och STED. Målet för Kronløbsøen är att överbrygga den klyfta i Nordhavnsdistriktet som hamnbassängen skapar, istället för att dela upp den på flera kanaler. På ön hittar Nordhavns invånare en bilfri oas, liksom två urbana utrymmen som erbjuder direkt tillgång till hamnens vatten.

Något som direkt sticker ut med arkitekturen på Kronløbsøen är dess distinkta stenfärgade plattor. Cobe pekar på Møns Klint –en samling kalkstens- och kritklippor på den danska ön Møn som många danskar känner till – som sin inspirationskälla. Genom att de här klipporna används som referenspunkt knyts Kronløbsøen ihop med Danmarks naturliga landskap.

Även om Kronløbsøen har placerats i hamnbassängen på konstgjord väg härmar den naturliga stenplattor, vilket ger en intressant kontrast mellan öns funktion och dess form. När man tittar närmare på öns arkitektur får man en känsla av att man istället kunde ha satsat helt på den något brutalistiska framtoningen när man designade den. Men med tanke på att Kronløbsøen nu kommer att bli den senaste av Danmarks många öar, har dess arkitekter noggrant funderat över hur man kan behålla greppet om regionens natur.

Där det naturliga möter det konstgjorda

Oavsett om man talar om mat, möbler eller stadsplanering är det inget nytt för nordiska tänkare att använda naturen som central inspirationskälla. Men det är just det som gör det här till en så intressant plats i Nordhavn. Trots att den övergripande utvecklingen av Nordhavn blev det första stadsområdet i Danmark som fick platinacertifiering från DGNB, har frågor dykt upp kring hur expansionen av området kommer att påverka landets naturliga tillstånd.

Nordhavns arkitekter har besvarat dem genom att se till att ett traditionellt förhållningssätt till naturen inom design fortfarande har ett starkt inflytande över grannskapets framtid. Om 40 år kan Nordhavn mycket väl vara ett helt konstgjort distrikt i Köpenhamn, men landmärken som Spidsen af Nordø och Kronløbsøen påminner oss om att det samtidigt förblir en viktig del av regionens natur- och arkitekturhistoria