Antalet människor som cyklar regelbundet har ökat kraftigt under de senaste åren. De väljer cykeln för att hålla sig i form, för att pendla till och från jobbet eller helt enkelt för att ta sig runt i sitt närområde.

World Economic Forum (WEF) uppskattar att cirka 2 miljarder människor i världen cyklar. Det är en siffra som förväntas stiga till 5 miljarder år 2050, i takt med att vi övergår från fossildrivna fordon till mer hållbara transportmedel.

När vi börjar cykla mer kommer myndigheterna på nationell och lokal nivå att behöva utforma, planera och investera i infrastruktur för att tillgodose det ökade antalet cyklister. Det kommer att göra cykelresorna säkrare, och locka ännu fler att ta sig fram på två hjul.

Cykelfest i Europa

En nyligen publicerad rapport har visat att fler människor cyklar än kör bil i centrala Paris – 11 % jämfört med 4 %. I Amsterdam – där de 835 000 invånarna äger omkring 881 000 cyklar och 63 % av befolkningen cyklar varje dag – är spridningen av tvåhjulingar så stor att det är mer troligt att man som fotgängare blir varnad av ett pling från en cykelklocka än tutad på av en bilist.

Liknande förhållanden råder på andra ställen i Europa. Enligt EU äger 70 % av alla vuxna i Norge en cykel, och det gör också ungefär samma andel av hushållen i Schweiz. WEF menar att Köpenhamn är den mest cykelvänliga staden i världen, och tillägger att tillfrågade invånare i den danska huvudstaden svarade att de väljer att cykla i stället för att åka bil eller kollektivtrafik ”eftersom det är det snabbaste sättet att ta sig runt i staden”. 

På andra sidan Engelska kanalen visade siffror från Transport for London (TfL), den organisation som driver och förvaltar kollektivtrafiknäten i den brittiska huvudstaden, att antalet dagliga cykelresor 2023 uppgick till ungefär 1,26 miljoner resor, en ökning med 6,3 % från 2022 och 20 % från 2019.

Covid-19 ledde till en ökning av antalet cyklister. När pandemin började avta var många fortfarande oroliga för att smittas av viruset, och undvek trånga tåg och bussar genom att cykla istället. Utvecklingen av elcyklar har också gett cyklingen ett uppsving. 2017 såldes cirka 55 000 elcyklar i Storbritannien. Denna siffra överstiger nu 155 000.

Samtidigt förväntas det globala värdet av all cykelförsäljning år 2029 uppgå till hela 70 miljarder dollar (cirka 736 miljarder kronor) – en ökning från 63 miljarder dollar (663 miljarder kronor) i år.

Investera i infrastruktur för cykling

Allt det här är mycket uppmuntrande för de som vill slå ett slag för cykelns fördelar. Men det finns mycket kvar att göra för att förbättra miljön på vägarna för cyklisterna.

Myndigheterna har försökt att reagera på den växande trenden genom att investera i cykelinfrastruktur, i synnerhet anläggning av cykelbanor.

Den brittiska regeringen säger sig ha investerat mer än 100 miljoner pund (cirka 1,36 miljarder kronor) i cykel- och gångvägar och program för e-cykellån. Enligt TfL har nätverket av cykelvägar i London, som även omfattar sådana rutter som mestadels, men inte kontinuerligt är åtskilda eller skyddade från fordon, vuxit från 90 km 2016 till 359 km 2024.

De belopp som investeras i Storbritannien är dock betydligt lägre än de som spenderas i Europa.

European Cycling Federation (ECF) noterar att cirka 3,21 miljarder euro (37 miljarder kronor) kommer att investeras i cykelprojekt i hela Europa som en del av EU:s strukturfonder 2021–2027. Det är en ökning med 30 % jämfört med den föregående budgetperioden 2014–2020. Det motsvarar byggandet av cirka 12 000 km cykelinfrastruktur. 

ECF säger att i absoluta tal kommer Polen att vara det nuvarande finansieringsprogrammets främsta mottagare, med 780 miljoner euro (9 miljarder kronor) i finansiering, följt av Tjeckien (409 miljoner euro eller 4,7 miljarder kronor), Italien (376 miljoner euro eller 4,3 miljarder kronor) och Ungern (300 miljoner euro eller 3,5 miljarder kronor). Dessa fyra länder står för 60 % av de totala planerade investeringarna.

De största investerarna mätt i euro per capita är Litauen och Estland, som båda investerade 46,6 euro (cirka 540 kronor), följt av Tjeckien (38,8 euro eller 450 kronor), Slovenien (35,4 euro eller 410 kronor) och Ungern (30,9 euro eller 357 kronor).

Nytta mot kostnader för cykling

Cykelwebbplatsen cyclinguk.org för fram flera argument för att investera i cykelinfrastruktur. För det första lyfter man fram att förbättrade vägar för cyklister gynnar företag, särskilt detaljhandlare på högtrafikerade gator och cykelvägar. Cykelbanor minskar också trafikträngseln, tack vare att fler kan ta sig fram på ett mindre utrymme.

Webbplatsen tillägger att investeringen lönar sig, och menar att det genomsnittliga förhållandet mellan kostnad och nytta för fotgängar- och cykelprojekt, så väl i Storbritannien som i andra länder, ligger på imponerande 13:1. Det innebär att för varje krona som spenderas på gång- och cykelinfrastruktur får ekonomin 13 kronor tillbaka.

Cycling.org gör en liknelse med den kända frasen från filmen Drömmarnas fält “Om du bygger den kommer han”. De skriver: bygger man en dedikerad cykelbana så kommer folk att använda den. Detta framgår av ökningen av cykelresor i Sevilla i Spanien – ett land som knappast är känt för sin utbredda stadscykling – efter att lite pengar pumpades in i att skapa nya cykelbanor.

Det är inte bara myndigheterna som ser fördelar med att ta hänsyn till cyklisternas behov. Allt fler arbetsplatser gör nu en stor sak av att erbjuda säker cykelförvaring och duschmöjligheter för anställda för att locka till sig personal, medan många företag hjälper personalen att köpa en cykel för att pendla.

Och i nya bostadsområden erbjuds ofta möjligheter till cykelparkering för de boende, vilket uppmuntrar en hälsosam livsstil.

Utformning och planering av cykelnätverk

För att bygga cykelbanor krävs först noggrann design och planering, och regeringar ger ofta råd till lokala myndigheter för att vägleda dem genom processen.

I den brittiska regeringens vägledning för planering och leverans av cykelbanor anges till exempel en rad saker ”att göra och inte göra” som syftar till att förbättra resultaten för alla inblandade, bland annat genom att ta hänsyn till en potentiell sträckas rakhet, dess säkerhet – faktisk och upplevd – och hur den är sammankopplad med offentliga utrymmen.

Vissa bilförare kommer utan tvekan att protestera mot att deras vägutrymme tas bort och tilldelas cyklisterna. Men i takt med att människor blir mer medvetna om problemen kommer cyklingen att bli mer accepterad. Ökade investeringar i cykelbanor och mer avancerade metoder för att underlätta cykling genom bättre utformning och planering av transportnätet känns idag oundvikliga.

Copenhagenize, en designkonsult som arbetar med lokala myndigheter som vill planera och utforma cykelinfrastruktur, har hjälpt ett antal europeiska städer, bland annat Lissabon i Portugal och Tours i Frankrike.

Företaget framhåller även vikten av att upprätta säkra och användarvänliga cykelnätverk utanför städerna. Så här står det i företagets senaste rapport: ”På landsbygden behöver människor ofta använda cykeln för kortare resor och sömlöst ansluta till andra transportmedel, i synnerhet tåg.

I ett sådant sammanhang förbättrar cykeln inte bara den lokala rörligheten utan blir också en viktig katalysator för en heltäckande landsbygdsutveckling.”

Att förbättra förutsättningarna för att cykla i storstäder och andra städer är ett pågående arbete, men det går i rätt riktning. Det måste det faktiskt, eftersom anden redan är ute ur flaskan. Cykling är inte längre en nischad aktivitet utan håller på att bli normen i städerna, vilket skapar förutsättningar för mer hållbara, klimatvänliga och hälsosamma resor.

Sett från vilken synvinkel som helst kan man med fog påstå att det kommer att gynna oss alla.