Det går inte att komma ifrån att byggbranschen har en viktig roll att spela i kampen för att stoppa och vända effekterna av den klimatkris som vi alla står inför.
Problemet med koldioxidutsläpp och växthusgaser som läcker ut i atmosfären från diverse industriella aktiviteter har legat i fokus för forskningsarbete och miljökampanjer under flera år. Nu börjar resten av världen äntligen, med allt större brådska, att visa sitt intresse. Nu har byggsektorn börjat inse detta och såväl investerare som hyresgäster kräver nu en grönare leverans och drift av byggnader.
I Storbritannien står den byggda miljön för mellan 40 % och 45 % av landets koldioxidutsläpp, beroende på vems siffror man tror på. Det uppskattas att ungefär hälften av de här utsläppen härrör från den energi som används i byggnaderna – resten kommer från aktiviteter i samband med att de byggs.
Hur stort koldioxidavtryck har en byggnad?
Att fastställa omfattningen av branschens koldioxidutsläpp är komplicerat. Processen skulle kunna starta från det ögonblick då råmaterialen till ett bygge utvinns ur marken tillsammans med den energi som krävs för att bearbeta och transportera material och andra komponenter till de element som används för att konstruera en byggnad.
Man skulle också kunna väga in de utsläpp som troligen uppkommer på själva byggarbetsplatsen, vanligtvis från maskiner – ofta drivna av miljöfarligt dieselbränsle – som används för att sätta nyckelkomponenterna på plats. Faktum är att det pågår åtgärder inom utrustningsbranschen för att bemöta det här, både i Storbritannien och i andra länder.
Samtidigt som byggbranschen uppmanas att se över de material och det arbete som krävs för att leverera en byggnad måste attityderna hos de som investerar i utvecklingsprojekten, designprocessen och upphandlingen också tas med i beräkningen.
World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) publicerade en rapport i juli i år där man föreslog över 50 konkreta policyer för att minska koldioxidutsläppen samt bästa praxis som investerare och utvecklare bör anamma i sina byggprojekt.
”Projektens upphovsmän, investerare och utvecklare har både makten och ansvaret att staka ut kursen för projekt i linje med Parisavtalet”, menar man i rapporten.
Moderna byggmetoder och moderna lösningar
Enligt WBCSD bör de grundläggande kraven för en byggbransch utan fossila bränslen innehålla följande: utformning av konkreta koldioxidrelaterade krav för alla projekt, utveckling av alternativa designer och bedömningar av koldioxidutsläpp och kostnader, undersökning och utvärdering av alternativ till de tio produkter som medför störst koldioxidutsläpp samt slutligen krav på att entreprenörer köper och installerar material som uppfyller fastställda, överenskomna koldioxidgränser.
Den ökande användningen av moderna byggmetoder (Modern Methods of Construction, MMC) betraktas också som en avgörande del av arbetet med att vända på utvecklingen av klimatförändringen och hur byggbranschens bidrar till den.
Fabrikstillverkade paneler kan platsmonteras efter att ha tillverkats i en kvalitets- och miljökontrollerad fabrik som resulterar i mindre avfall och begränsade utsläpp. Trä, och i synnerhet korslaminerat trä, blir allt mer populärt som byggmaterial vilket med tanke på träets förmåga att binda kol är ytterligare en lösning för byggnader med låga koldioxidutsläpp.
Bygga med nollutsläpp av koldioxid i praktiken
Legal & General, finansjätten som har blivit husbyggare, har valt moderna byggmetoder och driver planer på att skapa bostäder med modulära tekniker och har samtidigt lovat att hela koncernens nya bostadsbestånd ska ha nollutsläpp av koldioxid i drift till 2030.
Utvecklingen mot att minska det driftsmässiga – eller dagliga – utsläppet av koldioxid från byggnader är ett hett ämne i utsläppsdebatten. Byggnader måste ta färre resurser och mindre energi i anspråk för uppvärmning, belysning och ventilation av interiörer. Ju grönare en byggnad kan vara desto mer kan den tilltala de tilltänkta – och miljömedvetna – hyresgästerna.
Ett nytt projekt för flera miljarder pund som just nu byggs på Themsen-flodens södra strand i London syftar till att göra just det. Native Land utvecklar Bankside Yards och hävdar att det kommer att bli det första byggprojektet för blandad användning utan fossila bränslen i Storbritannien.
Enligt utvecklaren kommer samtliga åtta byggnader i projektet att drivas av förnybar el. Teknik som luftvärmepumpar, specialfasader samt toppmoderna ventilations- och värmeåtervinningssystem förbättrar byggnadernas hållbarhetsegenskaper och bidrar till att driva dem utan några utsläpp av koldioxid.
Kan energirenoveringsprogram vara svaret för Storbritannien?
Minst två tredjedelar av dagens byggnader kommer att finnas kvar år 2050. Det innebär krav på ytterligare en strategi i kampen för att minska den byggda miljöns koldioxidutsläpp. Ett alternativ kan vara att genom energirenovering förse byggnader med teknik som gör det möjligt för dem att uppfylla såväl nya och framväxande miljöstandarder som moderna hyresgästers höga krav.
Landets bostadsbestånd är den mest uppenbara platsen för att inleda den här övningen. Enligt en rapport publicerad av Green Alliance har Storbritannien Europas minst energieffektiva bostäder. Även om regeringen siktar på att uppnå energiklass C i energideklarationen till år 2035 är det bara 29 % av bostäderna som gör det för närvarande. Green Alliance menar att energirenovering av återstående 71 % är ett väl ambitiöst mål.
Istället rekommenderar man ”Energiesprong”, eller ”energisprång” – en innovativ metod för energirenovering av hela byggnader. Detta omfattar användning av termiskt effektiva fasader, solpaneler och ett energinav med luft- eller markvärmepumpar.
Tekniken användes först i Nederländerna och en genomsnittlig Energiesprong-renovering minskar enligt rapporten en bostads totala energibehov med 80 %.
Byggbranschen står definitivt inför en rad utmaningar när den försöker minska sin miljöpåverkan. Men det enorma stödet för – och den ökande efterfrågan på – grönare metoder, tekniker och resultat, tillsammans med acceptansen av det akuta behovet av att ta itu med koldioxidutsläppen, inger hopp om man är på rätt väg.
