noll avfall inom byggbranschen

Är avfallsfritt byggande möjligt?

Därför behöver byggbranschen granska sina metoder för avfallshantering genom de olika materialens hela livscykel
Share on facebook
Share on linkedin
Share on twitter
Share on email

Branschen började för första gången rikta kritiska blickar mot bygg- och rivningsavfallet i början av 2000-talet. Då ingick det som en liten del av en större standard som U.S. Green Building Council (USGBC) tagit initiativ till. Större energieffektivitet och hälsosammare material lät spännande, men avfallsminskning kändes lite trist. Kina var ju trots allt villiga att ta emot allt vi skickade – tills de inte var det längre.

2017 hade Kina blivit världens soptipp. Företag kunde till och med skicka dit återvinningsbart avfall blandat med förorenade föremål och matrester. För att förbättra sina miljöförhållanden antog landet först National Sword-policyn för att införa högre standarder för importerade material. Men från och med 2021 köper Kina inte längre fast avfall – även om man fortfarande importerar metallskrot.

En helhetssyn

Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten Environmental Protection Agency (EPA) uppskattar att USA genererade 600 miljoner ton bygg- och rivningsavfall 2018 (det senaste år för vilket uppgifter finns). Rivningen står för mer än 90 %, och byggandet för resterande 10 %. Materialen omfattar allt från stål, trä och gips till kakel, takpannor och betong.

Byggbranschen måste granska sina metoder för avfallshantering genom de olika materialens hela livscykel för att tackla avfallsproblemet. ”Vi vet att vi inte kommer att kunna återvinna oss fram till avfallsfritt”, säger Susie Westrup, Director, Client Solutions på Total Resource Use & Efficiency (TRUE), USGBC. ”Vi måste jobba för att designa bort avfallet ur systemet från första början.”

TRUE:s certifieringsprogram kan hjälpa anläggningar, företag och samhällen att definiera, arbeta för och i slutändan uppnå sina mål för noll avfall. Organisationens heltäckande system syftar till att förändra materialflödet och avleda allt fast avfall från deponi, förbränning och miljö. Metoden bygger på den cirkulära ekonomin; fokus ligger på att använda avfall från den ena cykeln som råvara i nästa. Den här helhetsinställningen ger ett ramverk som byggbranschen kan använda för att hantera ett långvarigt och ständigt växande problem.

De fyra R:en

EPA:s strategi för att hantera bygg- och rivningsavfall och skörda de miljömässiga och ekonomiska fördelarna fokuserar på fyra steg: reduce (minska), reuse (återanvända), recycle (återvinna) och rebuy (återköpa).

Reduce (minska): Genom att använda färre resurser redan från början kan byggföretag se till att material inte hamnar i avfallsströmmen. Exempel på tillämpningar är att bevara befintliga byggnader, rita nya byggnader i rätt storlek och använda byggmetoder som gör att material kan användas i nya byggnader senare.

Byggföretagen måste vända blicken uppströms och utvärdera allt som ingår i ett projekt för att säkerställa att det inte bidrar till avfallet. TRUE har en avledningskalkylator som till och med räknar in förpackningsavfall – till exempel om en entreprenör avleder fraktpallar från avfallsströmmen genom att använda dem till något annat istället för att återvinna dem.

Reuse (återanvänd): Rivningsprojekt som omvandlar allt – vare sig det går att återanvända eller inte – till avfall främjar inte en effektiv resursanvändning. Genom att dekonstruera byggnader kan företag rädda och återanvända bygg- och rivningsmaterial. Det betyder inte att entreprenörerna måste använda varenda liten del av en befintlig byggnad själva – de kan också sälja materialet vidare. I Tennessee finns marknadsplatsen Materials Marketplace som uppmuntrar deltagande i den cirkulära ekonomin. Om en entreprenör till exempel har 300 meter PVC-rör kan den lägga upp det på webbplatsen för att hitta köpare istället för att skicka röret till deponi.

”Noll avfall är lokalt baserat”, säger Susie Westrup. ”Det gäller att vara bekant med sina grannar, veta vilka i närområdet som kan ha användning för material och inleda de här samtalen.” Avfall som inte kan återanvändas bör transporteras till en återvinningsanläggning.

Recycle (återvinn): Där det finns en marknad för det kan byggföretag återvinna material, till exempel asfalt, betong, trä och metall. EPA beskriver bästa praxis för det på sin webbplats.

Rebuy (återköp): Andra sidan av återanvändningsmyntet är att köpa bygg- och rivningsmaterial och återvunna föremål lokalt att bygga med. Det sparar inte bara kostnader samtidigt som man bibehåller funktion och prestanda, utan stöder också den lokala ekonomin.

Cirkeln sluts

Precis som på andra områden inom miljöinnovation visar Kalifornien vägen när det gäller byggavfall.

Staden Palo Alto i San Francisco Bay Area antog till exempel 2019 en förordning som hindrar entreprenörer från att riva hela byggnader efter juli 2020. Målet är att återanvända eller återvinna byggmaterial och kunna säga hejdå till rivningskulan. Istället plockar byggarbetarna isär byggnaderna och letar efter material som kan användas.

TRUE-kraven lyfter minskningen av avfall för LEED-certifiering till nästa nivå. Tillämpningarna kan vara så enkla som att se till att det finns särskilda papperskorgar och kompostbehållare på plats för matrester från lunchen för att inte förorena material som skulle kunna återvinnas.

Men TRUE betraktar förbränning av material som lika dåligt för miljön som att skicka det till deponi, även om förbränningen producerar värme och energi. Anläggningar som lyckas avleda minst 90 % av sitt totala avfall under en 12-månadersperiod – och även tillämpar minimikraven för programmet inom TRUE:s betygssystem – uppnår certifiering.

Steget före

Noll avfall inom byggande och rivning är ett tufft men uppnåeligt mål. För att komma igång behöver man lära sig hur den cirkulära ekonomin kan tillämpas på byggande och rivning, läsa fallstudier om lyckade – och misslyckade – projekt och bli tillräckligt säker för att omsätta det i handling. Utöver EPA är Recycling Certification Institute och Europeiska miljöbyrån andra informationskällor för hantering av bygg- och rivningsavfall.

Hur kan byggbranschen åstadkomma nollutsläppsbyggnader?