Kommer byggbranschen använda tegelstenar av svamp?

Ny forskning om svampens unika egenskaper som ett mycket förnybart material pekar på en möjlig framtid inom byggande
Share on facebook
Share on linkedin
Share on twitter
Share on email

Illustration av Rae Scarfó

Svampar är en av de äldsta organiska livsformerna på jorden, men för sin ålder är de trendigare än man kan tro.

Faktum är att de här komplexa organismerna har stått i centrum för många av dagens ledande tekniska innovationer. Från högteknologisk köttersättning till futuristiska textilier – svampen verkar dyka upp överallt, och byggmaterial är inget undantag.

Ny forskning visar att svamp har unika egenskaper som ett i hög grad förnybart material. På senare år har laboratorieodlad svamp använts på en rad olika sätt, till exempel till akustikpaneler och golv. Tillverkningen utgår i samtliga fall från samma bas: den del av svampen som kallas mycel.

Martina Eandi är arkitekt och forskare vid det portugisiska materialforskningsinstitutet Critical Concrete. Hon förstår det ökande intresset för att använda mycel som byggmaterial. Hon ser också hur framtiden för den här fascinerande livsformen kan komma att se ut när branschen fortsätter att röra sig mot mer hållbara byggmaterial.

En konstnärlig början

En av de första som insåg mycelets möjligheter som byggmaterial var inte alls involverad i byggbranschen. ”En av de personer som var först med att undersöka hur mycelbaserade material kan användas var konstnären och uppfinnaren Philip Ross. Han experimenterar med möjligheten att använda svampmaterial för design och byggande”, säger Martina. ”Han var något av en forskarpionjär inom det här området, och visade vilka olika möjligheter som finns med materialet.”

Philip Ross arbetade som konstnär innan han blev medgrundare till ett nytt företag inom mycelmaterial, MycoWorks. Han började med att bygga småskaliga ”tehus” av svamp, som han ställde ut på olika gallerier i Europa.

”Han gjorde en installation av myceltegel”, berättar Martina Eandi, ”med arten ganoderma lucidum och med sågspån som substrat. Det var ett av de första projekten som undersökte den här typen av möjligheter.”

Konceptet med svamparkitektur fick snabbt fäste i konstvärlden. New York-arkitekten David Benjamin ritade ett torn av myceltegel till innergården på MoMA PS1, och konstnären och scenografen Pascal Leboucq skapade en popup-paviljong för Dutch Design Week. Mycel är biologiskt nedbrytbart, hållbart och förvånansvärt enkelt att arbeta med, och blev snabbt ett populärt material bland konstnärer.

Multifunktionell svamp

Martina berättar att mycelteglet, trots den konstnärliga bakgrunden, också är stabilare än många först tror.

”På Critical Concrete arbetar vi med att bryta ner en del av de fördomar som människor har när det gäller att använda organiska material inom arkitektur”, säger hon. Folk brukar vara oroliga för effekterna av vatten och fukt, om materialet är brandsäkert, hur länge det håller och andra saker som handlar om tålighet.”

Mycel är ett förvånansvärt robust material. Själva svampen är hydrofob och klarar stora påfrestningar. Den kan också odlas specifikt för att uppfylla kraven för det aktuella användningsområdet i den tilltänkta byggnaden genom att man byter ut såväl odlingsform som substrat.


[SE ÄVEN: Det gamla, och ovanliga, byggmaterialet som försöker göra comeback – hampa]


”Enkelt uttryckt är mycel bara svampens vegetativa del”, säger Martina. ”Och det finns många variabler som man kan justera i odlingsprocessen för att uppmuntra utvecklingen av en viss färg, yttjocklek, konsistens och så vidare.”

”Varje svamp i släktet har sina egna specifika egenskaper och idealiska förutsättningar för tillväxt”, fortsätter hon. ”Man kan också styra odlingsprocessen genom att byta svampart och typologi för det substrat som den växer i. Denna svampart är extremt formbar eftersom den anpassar sig efter den form som man sätter den i.”

Byggare kan också använda substratet för att bestämma tegelstenens densitet. ”Mycel i sig självt har en mycket låg densitet”, säger Martina, ”vilket gör att det kan växa bland fibrerna i det substrat man väljer. Genom att justera substratets porositet och densitet kan man också styra densiteten hos det färdiga materialet. Man kan till exempel skapa ett isolerande material genom att gynna en tätare tillväxt.”

Att mycelet är relativt enkelt att skapa är ytterligare en fördel. ”Man kan köpa frön inympade med mycel och blanda dem med ett valfritt steriliserat substrat, tillsammans med ett tillsatsmedel som gynnar tillväxt”, säger Martina. ”Vi brukar använda majsstärkelse. Materialet skapas genom att svampen växer, äter sig in i substratet och bildar en struktur. Det enda man behöver för att det ska hända är att höja fukthalten något och reglera temperaturen i utrymmet.”

Martina betonar att man behöver en steril miljö och lämpliga verktyg och förhållanden för att få en idealisk tillväxt, men säger att det är fullt möjligt att reproducera processen i en icke-specialiserad miljö.

Fokus på framtiden

Med tanke på att det finns så många tänkbara användningsområden förblir frågan om hur mycel bäst kan användas i byggbranschen öppen. ”Vi har sett många exempel på hur teglet används utomhus”, säger Martina, ”till exempel i MoMA-installationen. Men just nu ser vi materialet utvecklas allt mer för inomhustillämpningar. Det görs mycket arbete inom isolering, bland annat av ett italienskt företag som säljer mycelbaserade akustikpaneler. Vi ser också materialet användas i många konsumtionsvaror – allt från möbler till mode. Det finns till och med ett företag i USA som odlar biologiskt nedbrytbara mycelförpackningar.”

Martina och de andra på Critical Concrete ska nu börja undervisa i odling av myceltegel genom sin lärandeplattform online, Criti.Co. Martina hoppas att det kan få materialet att introduceras för en bredare publik av arkitekter och designers.

Kursen heter Organic Material in Architecture: Inside Mycelium, och kommer att ge en översikt över materialets tekniska egenskaper och utforska möjligheterna att använda materialet inom arkitektur och byggande.

”Mycel är ett material utan påverkan, det är till hundra procent organiskt, helt komposterbart och naturligt på alla sätt”, säger Martina. ”Det krävs inte mycket energi för att odla det, och det går att framställa relativt enkelt i alla ordentligt sanerade utrymmen.”

Genomskinligt trä

Har du hört talas om transparent trä?