För de flesta av oss betyder byggmaterial något i stil med metall, betong eller trä – eller kanske den forntida arkitekturens jordbyggen, om vi tänker tillräckligt långt tillbaka.
Men Christopher Maurer på Redhouse Studio Architecture har ett nytt material som han tror kan komma att forma branschens framtid – något som det är mer troligt att du hittar i kylskåpet eller som en del av din favoriträtt…
Svamp.
Built har pratat med Christopher för att få veta mer om hans revolutionerande metod för att använda svamp för att bygga – från att skapa ett miljövänligt material till att bryta ner giftigt byggavfall och till och med erbjuda ett nytt sätt att hantera stadsutvecklingen i utvecklingsländer.
Den naturliga kopplingen mellan svamp och byggande
Christopher berättar att svamp har en struktur som enkelt kan ändras så att den efterliknar mänskligt skapade byggmaterial. ”Svampens rotstruktur kallas mycel och består i princip av små trådar som liknar växters rötter. De förgrenar sig mellan alla olika partiklar i det sågspån som de växer i, och binder samman dem på samma sätt som lim binder samman sågspån i en träfiberskiva.”
Den här processen med att omvandla sågspån eller döda träd till användbart material igen är central för svampens naturliga funktion. ”Ur svampens perspektiv fungerar det här ungefär som att bryta ner föda”, säger Christopher. Med lite hjälp från Christopher och hans team kan mycel göras om till ett material som är mycket likt trä. ”När vi hettar upp och komprimerar det får vi fram ett material som är precis som det ursprungliga träet och som vi kan forma hur vi vill”, förklarar Christopher.
Använda mycel för att bli av med byggavfall
Svampar kan inte bara användas för att skapa nytt material. Enligt Christopher Maurer kan de faktiskt med hjälp av hans Biocycler-process vara branschens bästa vän när det gäller att bli av med det giftiga och farliga byggavfallet. Ungefär ”600 miljoner ton rivningsavfall går till deponi varje år”, säger Christopher. ”Alltsammans omvandlas i princip bara till växthusgaser som läcker ut i miljön.”
Christopher och hans team insåg att den stora mängden trä som ingick i de rivningsmaterial som fanns överallt i hemstaden Cleveland skulle kunna ge svamparna något att äta medan de växer, och samtidigt skulle man få bort de farliga kemikalierna ur den byggda miljön.
”Det finns två sätt för svampar att eliminera byggföroreningar”, säger Christopher. ”Med petrokemikalier fungerar det så att den enzymatiska frisättningen från svamparna faktiskt bryter ner kemikalierna till mindre och säkrare molekylkedjor. När det gäller sådant som tungmetaller måste man göra exakt det motsatta, och binda dem med större molekyler så att de blir biologiskt otillgängliga.”
Båda de här processerna innebär att alla gifter från övergivna byggarbetsplatser görs säkra när de bryts ner av svampen. De blir då ofarliga om de konsumeras oavsiktligt, och hindras från att läcka ut i marken eller grundvattnet om materialet hamnar i deponi.
Hur svampar kan forma utvecklingsländerna
Christopher Maurers arbete i Cleveland är fokuserat på att bryta ner övergivna byggnader och minska den höga exponering för byggföroreningar som barn i staden utsätts för. Han har använt en liknande strategi i Afrika för att skapa material som åtgärdar livsmedelsbristen samtidigt som de ger mer miljövänliga och hållbara byggnader.
”Jag har arbetat mycket i utvecklingsländer och lärt mig hur man klarar sig på begränsade resurser”, säger Christopher. ”Jag visste att livsmedelstryggheten var ett problem, och att bygga miljövänligt med begränsade resurser. Jag funderade på hur man kunde kombinera de två sakerna och kom på ett koncept för flyktingläger, där man faktiskt kunde producera föda och byggmaterial samtidigt. De som jobbade med att göra båda de här sakerna skulle få arbetstillfällen och ekonomiska möjligheter genom hela processen.”
I samarbete med Afrikas största bank, Standard Bank, har Christopher och hans team startat ett projekt som bygger på den idén, och som också arbetar för att minska effekterna av en invasiv art. ”I Namibia har man problem med en invasiv buske som sprider sig som en löpeld över hela landet och leder till ökenspridning”, säger Christopher. ”Vi har upptäckt att busken fungerar utmärkt som foder vid odling av ätliga svampar. Vi har byggt en gård där vi tar det substratet och kastar svamp på det. Svampen skördas och säljs på marknaden, där den blir mat till människor och genererar inkomster. Det överblivna materialet används sedan för att tillverka byggmaterial.”
Ett mer miljövänligt material
Medan forskningen om svamp fortsätter, tror Christopher att den kan bli en värdefull resurs för miljövänliga byggarbetsplatser.
”Vi ser optimistiskt på möjligheten att ersätta många av de olika byggmaterial som finns”, säger Christopher. ”Det vi tillverkar i Namibia går att jämföra med ett betongblock. Tryckhållfastheten är något mindre än för ett genomsnittligt betongblock. Men materialet har också producerat livsmedel. Det är en cirkulär resurs. Det utnyttjar avfallsmaterial, omvandlar det till mat, och lagrar koldioxid. Det gör en hel rad positiva saker, och materialet binder faktiskt kol – så det finns många sidofördelar med att använda materialet. Då börjar avvägningen mellan det och betongblocket plötsligt att se riktigt bra ut.”
När tekniken så småningom utvecklas till att skapa större materialplattor menar Christopher att mycelblocken skulle kunna bli ett mer miljömedvetet alternativ till massivträ. ”Man skulle kunna bygga mycket snabbt med det. Men istället för att använda jungfruligt virke skulle man använda avfallsmaterial och antingen avhjälpa olika problem med Biocycler eller skapa livsmedel samtidigt – livsmedel eller läkemedelsprodukter genom att återvinna den här avfallsbiomassan”, säger Christopher.
Eftersom byggbranschens miljöeffekter fortsätter att vara ett problem, tror Christopher att mycelet med tiden kommer att bli ännu mer attraktivt. ”Tillverkare och myndigheter letar efter koldioxidneutrala eller till och med kolbindande material”, säger han. ”De här biomaterialen kommer att visa vägen mot en framtid fokuserad på nollutsläpp och liknande.”
De här teknologierna är avgörande för att hjälpa byggbranschen att växa så hållbart som möjligt. ”Det måste hända”, säger Christopher. ”Vi står inför ett scenario där det totala fotavtrycket för alla byggnader på jorden kan komma att fördubblas till 2060. Om vi fortsätter att bygga med de nuvarande metoderna kommer vi bara att förvärra den klimatsituation som orsakar förödelse i världen just nu. Något måste göras.” Kan svamp bli en av de viktiga lösningarna?
