Nytänkande inom bostäder med regenerativ AI

Hur bör våra bostäder, grannskap och städer utvecklas för att skapa en mer tilltalande framtid? Forsknings- och designlabbet SPACE10 lanserade en global tävling för att ta reda på det.

Torka, översvämningar, knappa resurser och migration är exempel på faktorer som sätter människor i rörelse världen över. För att göra våra bostäder mer attraktiva måste vi tänka nytt kring vad ett hem egentligen är – och inte bara när det gäller utseende eller funktion. Istället måste man inom design och byggande röra sig bortom hållbarheten för att bli regenerativ och skapa bättre samhällen och ekosystem.

Allt det här ingår i SPACE10:s uppdrag: ”att skapa ett bättre vardagsliv för människorna och planeten”. Organisationen lanserade tävlingen Regenerative Futures i syfte att återställa och förbättra människornas och naturens välmående. Men för att stärka fantasin och kreativiteten och framkalla nya visioner valde man att kräva att tävlingsdeltagarna skulle använda sig av AI.

”Resultaten visar verkligen potentialen hos de nya AI-verktygen när det gäller att möjliggöra nya, mångsidiga och hoppfulla framtidsvisioner i en tid som kräver att vi föreställer oss nya sätt att leva”, säger Ryan Sherman, Creative Director på SPACE10. ”Från USA, Kina och Mexiko till Libanon, Ukraina och Förenade Arabemiraten – vi fick in över 250 bidrag från fler än 40 olika länder.”

Vinnarna valdes av en jury bestående av tio globalt erkända arkitekter, designers, AI-konstnärer, journalister och kreatörer. Upplevelsedesignern Kedar Deshpande från Denver tog hem det övergripande priset för sitt bidrag i kategorin Designing for the Future in Harsh Environments (Designa för framtiden i kärva miljöer).

Byggnaden är energipositiv och modulär och andas samt filtrerar luft och vatten. Med passiv solenergi maximeras naturligt ljus och värme samtidigt som hårda effekter minimeras.

En fientlig miljö inspirerar till motståndskraft

Kedar Deshpandes design är ett motståndskraftigt bostadskoncept. Bostaden är tänkt att ligga i Rajasthan i Indien – ett halvtorrt landskap med sandstormar, översvämningar och temperaturer som växlar mellan -2 ºC och +50 ºC.

”Indien är ett land med drastiskt varierade miljöer, klimat och tillgängliga byggmaterial”, säger Kedar. ”Under min uppväxt fick jag möjlighet att besöka landet flera gånger och se några helt unika platser. En sådan plats var den enorma Tharöknen – världens mest befolkade öken med över 16 miljoner invånare.”

Globalt lever en miljard människor i liknande ökenlandskap. Den obevekliga vattenbristen och de extrema temperaturerna påverkar vardagen avsevärt. Många invånare antar en nomadisk livsstil. ”Den här instabiliteten bidrar till en lägre levnadsstandard, vilket jag tror kan åtgärdas med framåtblickande regenerativa designprinciper”, säger Kedar.

Text- och bildgenerande AI definierar processen

Deltagarna i tävlingen Regenerative Futures hade för sina bidrag utnyttjat en rad olika AI-verktyg och -tekniker. ”De flesta använde en kombination av ChatGPT/GPT-4 och Midjourney, men vi såg också en blandning av Stable Diffusion, DreamBooth, Runway och egenutvecklade modeller tränade på unika datamängder”, säger Ryan Sherman.

Det mycket omtalade generativa AI-verktyget ChatGTP fungerade som en språngbräda för Kedar Deshpande. ”ChatGPT visade sig vara värdefullt för att undersöka regenerativ bostadsdesign inom det ekosystem som jag designade för. Det gav mig insikter om framtida användning av naturliga material, bioadaptiv arkitektur och katastrofbeständig design”, säger han. ”De här insikterna användes som grund för att ta fram tänkbara byggnader i Midjourney.”

Det bildgenererande AI-verktyget Midjourney fungerar genom att analysera en mängd olika källor – som kan innehålla information om byggnadsprestanda, energianvändning och miljö – för att identifiera mönster och trender. Med utgångspunkt från en befintlig byggnadsdesign omvandlade Kedar olika lager av idéer till prompter för att bygga och generera hundratals möjliga lösningar.

Programmet kan också hjälpa designers att identifiera sätt att förbättra byggnader och fatta välgrundade beslut om design, material och byggmetoder. Här var målet en byggnad som var mer energieffektiv, regenerativ och kostnadseffektiv på lång sikt.

Energi, ljus och vatten utnyttjas maximalt genom att bygga i jorden

I Kedar Deshpandes design bäddades huset ner i jorden för att isolera det naturligt. Lokalt anskaffade naturmaterial som sand och lera säkerställde hållbara och miljövänliga byggmetoder. 3D-utskrivna strukturer i kombination med naturfibrer bildade biokompositer för levande isolering och modulär konstruktion. Och för största möjliga motståndskraft och hållbarhet gör självläkande material som avancerade polymerer och biobetong att huset kan reparera sig självt.

Lokalt skapade självläkande material svarar på slitage eller naturkatastrofer. Husets modulära plattor bildar strukturer som fångar upp luft och vatten för rening.

Bostaden ligger utanför nätet och är energioberoende tack vare solfångare, en vätgasgenererande trädgård och piezoelektriska enheter inbyggda i byggnadskomponenterna. Designen omfattar också kompakta och visuellt tilltalande hybridvindkraftsystem, modulära energilagringssystem och energidelande samhällsnät.

Interiören är orienterad för solexponering och tillåter naturligt reglerad luft att flöda. Stödmurarna på utsidan skyddar trädgården och fönstren mot hård väderpåverkan.

Design som pekar mot en harmonisk framtid

Javier Torner, programchef för planerings- och ekonomiavdelningen på FN-organet UN Habitat sammanfattade juryns intryck av Kedar Deshpandes arbete: Förslaget skapar harmoni mellan design och miljö, och införlivar de halvtorra egenskaperna för att skapa en integrerad arkitektur som skyddar mot extrema temperaturer och bevarar ekosystemen.”

Motståndskraften mot extrema klimat sträcker sig dessutom längre än till bara en bostad. Genom att använda resurser på ett effektivt och samarbetsinriktat sätt kan man utvidga motståndskraften från hemmet till det omgivande samhället. Som exempel kan man genom att skapa lokala nätverk som hämtar data från smarta övervakningsenheter i varje bostad hjälpa hela samhällen att svara på och anpassa sig till miljöförändringar.

Förutom att respektera den omgivande marken och ekologin ville Kedar Deshpande också att bostaden skulle återspegla sitt kulturella och historiska sammanhang. Det innebär att man bygger i samarbete med lokalbefolkningen för att införliva traditionella kunskaper, material och byggtekniker.

”Designing for the Future in Harsh Environments visar prov på potentialen i samarbetet mellan människa och AI när det gäller att föreställa sig ett motståndskraftigt, innovativt och tillgängligt sätt att leva som är utformat för att vara regenerativt”, säger Ryan Sherman.

När det extrema klimatet gör planeten allt mer ogästvänlig är det glädjande att veta att den byggda miljön inte bara kan vara motståndskraftig utan också bidra till att återställa och förnya världen omkring oss.

Regler kring drönare i byggbranschen

Så förändras byggbranschen genom drönarteknologi