Illustration av Kim Salt

I jämförelse med andra branscher har byggbranschen varit sen med att tillämpa ny teknik.

KPMG utförde en undersökning bland över 4 000 IT-chefer inom näringslivet 2018. Endast 23 % av de tillfrågade i bygg- och ingenjörsbranschen svarade att de har en företagsomspännande digital vision och strategi. Siffran är i genomsnitt 9 % lägre än i andra branscher. Dessutom uppgav fler än hälften (54 %) inom bygg- och ingenjörsbranschen att deras företag varken har någon digital vision eller digital strategi för verksamheten.

Det finns många och komplexa skäl till varför byggbranschen har varit sen med att tillämpa ny teknik. Det brukar finnas två huvudförklaringar till detta: å ena sidan går mindre team av välutbildade kontorsarbetare ofta i bräschen när det gäller att införa digitala lösningar. Å andra sidan ligger de flesta arbetarna ute på byggarbetsplatserna efter i teknikkurvan.

Som en del av Bluebeam-bloggens pågående serie om att återerövra innovationerna är det viktigt att lägga märke till hur mycket den digitala tekniken faktiskt bidrar till framsteg inom byggbranschen. Och att det inom delar av byggbranschen fortfarande är svårt att driva igenom tillämpningen av ny teknik.

Här beskriver vi hur vissa byggföretag gör för att utnyttja och utveckla teknikens potential. Samtidigt belyser vi de begränsningar som fortfarande finns kvar och som branschen behöver ta sig förbi för att den digitala tekniken genomförs fullt ut.

Trög start

Ett av skälen till att det många företag tvekar att ta till sig ny teknik finns i den avtalsstruktur som gäller för de flesta större projekt. När entreprenörer och byggfirmor lägger anbud på projekt är de motiverade att hålla kostnaderna så låga som möjligt. De första budgetposterna man skär ner på är ofta nya tekniska innovationer. Om förstärkt verklighet inte behövdes förut så behövs det inte nu heller, tänker man enligt det traditionella mönstret, och projektet blir billigare utan.

Det innebär förstås att man bortser från det faktum att den nya tekniken är utformad för att göra projekt enklare, snabbare och effektivare. Ny teknik kan förhindra dyra misstag, göra byggarbetsplatsen säkrare och leda till besparingar. Men för entreprenörer som arbetar med hårfina marginaler – i synnerhet mindre företag – ser den stora initiala investeringen inte ut att vara lönsam. Dessutom innebär branschens anbudsstruktur att man uppmuntras att avstå från risker och långsiktiga investeringar till förmån för välbekanta och billiga alternativ.

”Det största problemet med att ta till sig ny teknik är egentligen bara tveksamhet och att man inte ser någon omedelbar avkastning på investeringen,” säger Lizz Babin, som är Chief Operating Officer på ingenjörs- och konsultföretaget PACE Group LLC i New Orleans i Louisiana. ”Det handlar om en initial kostnad som man inte ser värdet av förrän man är klar.”

Problemet med att ta till sig ny teknik i byggbranschen kompliceras av att det är ett stort och kostsamt arbete att beräkna vilken avkastning investeringen kommer att ge. Marknaden för nya plattformar har också exploderat, vilket gör det oerhört mycket svårare att utvärdera alla tänkbara alternativ samtidigt som man försöker få fram den möjliga investeringsavkastningen i tid.

”Under de senaste två åren har antalet plattformar som erbjuder liknande tjänster ökat radikalt”, säger Gautam Shenoy, BIM Director på arkitektfirman Steinberg Hart i Los Angeles.

Gautam har tagit sig an utmaningen att plöja igenom olika tekniklösningar och försöka beräkna var de skulle kunna spara tid och pengar för Steinberg Hart. Många företag saknar dock fortfarande den här typen av analys – i ovannämnda undersökning av KPMG frågade man också om de svarandes företag hade en digital chef eller motsvarande roll anställd på heltid. Bara 42 % av de tillfrågade IT-cheferna svarade att de hade det, vilket var 8 % lägre än för andra branscher.

Ständig utbildning

Att kommunicera det potentiella värdet av ny teknik till resten av företaget eller till kunderna kan också vara svårt, men Lizz Babin och Gautam Shenoy är överens om att utbildning är centralt. Det är viktigt att inte överväldiga kunderna, menar Lizz, utan att visa dem praktiska möjligheter som är relevanta för deras dagliga arbete.

”Man kanske jobbar med någon som är i 50-årsåldern och som aldrig har sett ett headset för virtual reality tidigare”, säger Lizz. ”Vi kastar det inte bara på dem, vi pushar inte. Men vi låter dem se hur vi använder det, och då blir de intresserade och vill också prova.”

När BIM och annan efterföljande teknik blir mer eller mindre universell på byggarbetsplatserna uppstår också enklare logistikutmaningar som behöver lösas.

Tim Cuga-Moylan, designchef och BIM-utbildare på Gurtz Electric Co. strax utanför Chicago, påpekar att det fortfarande ofta är en utmaning bara att få internet på en byggarbetsplats. Alla de här programvaruverktygen är enormt kraftfulla men samtidigt molnbaserade – utan en snabb internetanslutning är de i stort sett oanvändbara.

Tim menar att när mobilnäten med 5G så småningom kommer kan en del av de här problemen lösas, men att entreprenörerna måste fundera på hur de faktiskt ska få ut den digitala informationen till arbetarna på byggplatsen idag.

”De har lärt sig tekniken och de vill ha den. Vi måste fundera ut hur de kan få den snabbt”, säger Tim.

Överbrygga klyftan

Trots de här utmaningarna anammar allt fler i byggbranschen den nya tekniken – klyftan minskar.

Företag som snabbt börjar uppskatta värdet av digitala lösningar, och av koncept som lean construction, hamnar i täten. För att hinna ikapp övriga branscher kommer det att krävas att man fortsätter att prioritera teknisk utbildning för den befintliga arbetsstyrkan och att man tänker och investerar långsiktigt.

Kostnaden för att köpa in headsets för förstärkt verklighet till ett helt arbetslag kan just nu verka orimlig. Men kostnaden för att försöka hinna ikapp, och kanske förlora anbud till mer framtidsorienterade entreprenörer som har hittat sätt att använda tekniken för att skapa värde, kan visa sig vara ännu större.

”Varje kontor, varje företag måste titta på tekniska lösningar och diskutera dem – inte bara internt utan också med alla de olika aktörer som ingår i projektets livscykel”, säger Gautam Shenoy. ”Det gör en enorm skillnad att ha den typen av öppen kommunikation så att alla investeringar som görs i tekniken skapar så effektiva, väldesignade och beboeliga platser som möjligt.”