Att bygga i trä blir lagkrav i Amsterdam. Vi berättar varför.

Den europeiska storstaden har låtit sig inspireras av miljöfördelarna med att bygga i trä, och införde nyligen banbrytande lagstiftning som kräver att alla nya byggnader som uppförs efter 2025 ska bestå av minst 20% trä eller annat biobaserat material
Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på email

När innovatörer i byggbranschen pratar om utmaningarna med att bygga grönare fokuserar de ofta på nya teknologier, där strålkastarljuset riktas mot smarta material, robotbyggande och andra miljöfokuserade initiativ. Men på senare tid har samtalet kring grönare byggande kretsat kring en förvånansvärt gammal metod: att bygga i trä.

Den nederländska huvudstaden Amsterdam har låtit sig inspireras av miljöfördelarna med att bygga i trä, och införde nyligen banbrytande lagstiftning som kräver att alla nya byggnader som uppförs efter 2025 ska bestå av minst 20 % trä eller annat biobaserat material.

Built har pratat med Willem Wopereis, chefsarkitekt på den nederländska firman HofmanDujardin, om de utmaningar och belöningar som är förknippade med att bygga i trä, och hur den nya lagen kommer att påverka företagets designarbete.

Miljöfördelarna med trä

Varför trä? Enligt Willem finns det flera miljöfördelar för de nederländska arkitekter som är intresserade av materialet.

”Byggbranschen är mycket förorenande och står för omkring 25 % av de årliga utsläppen av koldioxid”, säger Willem. ”Av dessa kommer över 85 % från betong och stål. Trä absorberar däremot koldioxid medan det växer och lagrar den sedan – under förutsättning att man inte bränner träet.”

Tanken på ett kalhygge kan få trä att verka allt annat än miljövänligt, men Willem säger att det faktiskt är ett mer ansvarsfullt val än konventionella byggmaterial som betong och stål. ”Att bygga med trä har två positiva effekter: för det första minskar det föroreningarna avsevärt och bidrar till och med positivt genom att binda koldioxid”, säger han. ”Till skillnad från betong är det väldigt enkelt att återanvända trä i nya projekt när en byggnads livscykel är slut.”

”Dessutom”, fortsätter han, ”kommer nästan allt trä som avverkas i Europa från hållbara skogar, vilket innebär att man återplanterar minst samma mängd – ofta ännu mer. Vi uppmuntrar användningen av trä som byggmaterial tack vare dess positiva inverkan på planeten och människors välbefinnande.”

Genom att använda trä för att bygga ger man den europeiska skogsnäringen möjlighet att plantera mer, och därmed binda ännu mer kol. Det finns dock ekonomiska och juridiska utmaningar som hittills har förhindrat att materialet används i riktigt stor skala.

”Tyvärr är dagens byggbransch, liksom dess standarder och regler, mestadels baserade på traditionella byggmetoder med stål och betong”, säger Willem. ”Det är därför fortfarande dyrare att bygga med trä. Om vi vill att byggbranschen ska göra ett allvarligt försök att bli hållbar måste det till nya regler. Den nya lagen är ett bra första steg.”

Utmaningarna och fördelarna med att jobba med trä

Trä var ett av människans allra tidigaste byggmaterial – bara lerkompositer är äldre. Men som Willem påpekar: ”Eftersom trä inte har betraktats som ett seriöst alternativ på så länge är kunskaperna begränsade i alla led.”

Willem tror att ett lagkrav kan bidra till att ge de som arbetar i byggbranschen en knuff i rätt riktning när de ska börja lära om kring hur man jobbar med trä som material.

”Vi som arkitekter måste lära oss vilka typer av trä som ska användas till vilka komponenter, vilka är de idealiska spännvidderna, dimensionerna, kopplingarna osv.”, säger han. ”Och det måste även byggnadsingenjörerna, som inte är vana vid att räkna på träbyggnader, och entreprenörerna, som lär sig olika byggtekniker och planerar logistiken på byggarbetsplatsen.”

När det gäller att bestämma metoderna för att bygga med trä skiljer sig många av de tekniska detaljerna åt enligt Willem. ”Trä svarar till exempel på temperatur- och fuktförändringar och har andra expansionsgrader än betong eller stål. Att använda rätt marginaler för kopplingarna är avgörande. Ett ännu svårare problem är akustiken, eftersom träet är så lättviktigt. När man bygger bärlag av trä krävs ett extra lager massa. Att applicera detta på ett cirkulärt sätt (det vill säga inte genom att gjuta betong ovanpå) är ett forskningsområde inom arkitekturen.”

Ansträngningarna för att innovera inom träbyggande kan hindras av envisa myter om att stål och betong är bättre att bygga med. ”Ofta betraktas brandsäkerheten som det främsta problemet med en träbyggnad, men det är en myt”, säger Willem. ”Konstruerat trä som korslimmat trä, fanérlaminat och limträ har utmärkta brandskyddsegenskaper.”

På det hela taget tror Willem att många av de tekniska utmaningarna med de nya träbyggnadsmetoderna är värda att lösa tack vare materialets potential för miljövänligt byggande.

”Vi på HofmanDujardin följer vår filosofi, som kallas att ’forma intuitionen’ och bygger på människors naturliga värderingar i sina miljöer”, säger Willem. ”Oavsett om vi bygger i trä, stål eller betong strävar vi efter tydliga, personliga och inspirerande byggnader av hög kvalitet. Hållbarheten är central för oss. Det är viktigt att använda rätt material för rätt ändamål och att ta hänsyn till de fysiska egenskaperna.

Träbyggnadernas framtid

Även om det finns många utmaningar med att bygga i trä säger Willem att han och resten av teamet på HofmanDujardin ser fram emot att lagen ska främja de kreativa, estetiska och miljömässiga idéer som de tror på – och har använt i tidigare projekt.

”Ett av våra mest omskrivna projekt är den ikoniska Villa Tonden”, berättar Willem. ”Det är ett fritidshus som byggdes med en sandwichkonstruktion av förtillverkade träkomponenter. Fasaden och taket är klädda med Platowood, ett miljövänligt behandlat furuvirke som inte kräver ytterligare behandling och håller i 50 år. Ett annat intressant exempel är de atriumplattformar som vi ritade för ING Cedar, där en stålkonstruktion kläddes med trä. Den skulpturala kraften och rumsliga effekten har förvandlat atriet till en stärkande anslutningspunkt. Dessutom har träytorna mikroperforeringar som förbättrar akustiken.

Vad är det då som gör det så givande för teamet på HofmanDujardin att arbeta med trä?

”Vi gillar träets utseende och naturligt varma egenskaper”, säger Willem. ”Träkonstruktionens klarhet och regelbundenhet ger byggnaderna en inneboende kvalitet som vi gärna synliggör. Det innebär att man måste ägna särskild uppmärksamhet åt formgivningen av bärande konstruktioner och kopplingarna mellan olika element. Konstruktionens inverkan på hur utrymmena upplevs är ofta mycket större än i byggnader av betong och stål. Förutom de visuella aspekterna medför träet positiva effekter för människornas trivsel på flera nivåer, till exempel akustik och luftkvalitet.”

Willem tror att lagstiftning som det nya kravet i Amsterdam kommer att hjälpa andra yrkesverksamma i byggbranschen att öppna sig för träets potential som byggmaterial.

”Vi hoppas och tror att det kommer att bli en ny standard att bygga i trä”, säger han. ”Vi tror på träets positiva inverkan på klimatet och på människors allmänna välbefinnande. För att uppnå detta kommer det att krävas nya regler och en skatt på de verkliga kostnaderna för materialet. Vi måste alla betala priset för föroreningarna. Då kommer det att bli mer ekonomiskt fördelaktigt, och därmed också vanligare, att bygga i trä. Vi som arkitekter kommer utan tvekan att hitta innovativa sätt att arbeta med träet för att skapa nya inspirerande och hälsosamma byggnader.”

Michiel Hofman, arkitektpartner, och Barbara Dujardin, arkitektpartner, bidrog också med information till den här artikeln.

Sara Kulturhus i Skellefteå byggdes med lokalt producerat virke.