Byggbranschen kritiseras ofta för att ligga efter andra sektorer när det gäller att dra nytta av ny teknologi.

Men även om branschen ligger något efter teknologikurvan, har den gasen i botten när det gäller en allt viktigare aspekt av att leverera de byggnader vi behöver: hållbarheten.

I en global undersökning svarade närmare hälften (47 %) av de tillfrågade inom teknik- och byggbranschen att hållbarhet var en prioritet när de funderade på hur ett projekt skulle tacklas.

Med tanke på hur mycket världen påverkas av den byggda miljön, inte minst eftersom den står för 25 % av Storbritanniens årliga koldioxidutsläpp, är ambitionen att leverera bostäder, kommersiella lokaler, kontor och infrastruktur på ett hållbart sätt en accepterad del av tankegångarna i branschen. Frågan är hur man gör.

Hampabetongens hållbarhetsmeriter

Viktiga överväganden på byggbranschens hållbarhetschecklista är vilka material som ska ingå i ett projekt, hur de utvinns och produceras, dessa processers inverkan på klimatet och hur materialen fungerar när de väl är på plats.

Stål och betong hör förståeligt nog till de vanligast förekommande komponenterna när man bygger, tack vare materialens långa livslängd och höga hållfasthet. Tillverkningen av dessa material leder dock till betydande koldioxidutsläpp. När det gäller stål orsakade den globala produktionen 2019 3,4 miljarder ton koldioxidutsläpp – mellan 7 % och 11 % av den totala mängden globalt, medan betongproduktionen står för omkring 8 %.

Även om man kommer att fortsätta att använda de här materialen, börjar man röra sig mot andra som är mer hållbara och mindre förorenande. Tillsammans med trä och alternativ till traditionellt tillverkade tegelstenar är hampa ytterligare en hållbar resurs.

Hampaväxten, med det latinska namnet Cannabis sativa, omvandlas till ett betongliknande material genom att man blandar stjälkens träliknande innandöme, som kallas hurd, med vatten och kalk, vilket fungerar som ett bindemedel. När det har härdats är hampabetong lätt och hållbart, även om det konstruktionsmässigt inte är lika hållfast som traditionell betong.

Och om någon skulle vara orolig för att drabbas av de hallucinogena effekterna av att befinna sig i en byggnad tillverkad av hampa är det värt att notera att den industriella variant som används i byggbranschen har mycket lägre koncentrationer av tetrahydrocannabinol, THC, som är det ämne som gör människor höga: 0,3 % jämfört med 5 % till 10 %.

Hampans miljömeriter är imponerande. Enligt en artikel av Salim Barbhuiya på Department of Engineering and Construction vid University of East London och Bibhuti Bhusan Das på Civil Engineering Department vid National Institute of Technology Surathkal i Indien, är det här ”ett av få material som kan fortsätta att absorbera koldioxid efter att man har använt det för att bygga, och som binder mer koldioxid ur atmosfären under byggnadens livstid än vad som släpptes ut vid konstruktionen”.

Salim och Bibhuti påpekar att hampa växer fort, kan odlas och skördas på bara 60 dagar och materialet ”är koldioxidnegativt, det vill säga binder koldioxid, eftersom hampaväxten absorberar mer koldioxid ur atmosfären än den släpper ut under tillverkningen och användningen på plats”.

För- och nackdelar

Hampabetong har använts i Europa under ett antal år. Materialet erbjuder naturlig, lufttät isolering, kan reglera en byggnads fuktighetsnivå på naturlig väg, är brandbeständigt och passar perfekt i regioner där det finns risk för jordbävningar eftersom det är motståndskraftigt mot sprickor.

Men även om hampabetongens gröna meriter är tydliga, finns det vissa nackdelar med att använda det istället för ”riktig” betong. En nackdel är att hampabetong bara har 15 % av den traditionella betongens densitet, och dess tryckhållfasthet är bara en tjugondel av bostadsbetongens. Det betyder att i många situationer skulle användningen av hampabetong behöva kompletteras med stödramar av andra material. Annars får man använda det som fyllnadsmaterial.

Samtidigt beräknas kostnaderna för att bygga med hampabetong vara omkring 10 % högre än för traditionell betong. Och när man blandar till materialen finns det risk för hudirritation, även om hampabetongens förespråkare understryker att detta beror på att man använder kalk, och kan motverkas genom att använda kraftiga handskar och munskydd.

De här faktorerna bör dock inte avskräcka branschen från att överväga att använda hampabetong där det är möjligt och när förutsättningarna finns, särskilt nu när effekterna av den växande klimatkrisen blir allt tydligare.

Hampabetongens långsiktiga potential

I en artikel med titeln Opportunities and challenges of hempcrete as a building material for construction: An overview menar forskarna Madhura Yadav och Ayushi Saini att hampans förmåga att växa fort utan att kräva mycket vatten för sin utveckling innebär att det skulle kunna bli ett idealiskt material i de delar av världen där tillgången på vatten är begränsad, det vill säga de områden där man regelbundet upplever perioder av torka.

Samtidigt visar en annan undersökning, The potential of hemp buildings in different climates: A comparison between a common passive house and the hempcrete building system, av forskare vid Uppsala universitet att byggnader av hampabetong också klarar sig bra i varmare klimat.

”Den stora termiska trögheten och fuktbuffringen hos materialet bidrar till att stabilisera temperaturerna och luftfuktigheten inomhus.”

”Den låga effusiviteten sänker också ytvärmeöverföringen, vilket ger en känsla av värme nära väggarna, och de potentiella giftiga utsläppen från materialet är i stort sett obefintliga tack vare dess naturliga sammansättning”, tillägger forskarna.

Det är uppenbarligen osannolikt att hampabetongen kommer att konkurrera ut den traditionella betongen inom en snart framtid. Men dess potential innebär ytterligare ett steg mot en mer hållbar byggbransch, och av det skälet är den värd att överväga.