Träkonstruktionens historia i korthet

Under flera århundraden var de flesta byggnader av trä. När det fanns gott om träd och byggmaterialtekniken fortfarande var i sin linda, var träbyggnaden herre på täppan.

Sedan kom teglet, och därefter stålet och betongen, och träet fick stå tillbaka i byggbranschen. Byggnader av stål och betong kunde byggas högre och starkare, och de höll också längre.

Men att anskaffa och använda de här materialen är påfrestande för miljön. På senare år har oron för klimatförändringarna – och byggbranschens bidrag till dem – ökat, och träet har gjort comeback.

Vad är massivträ?

Massivträ består av lameller, virkesstycken som har formats till paneler, reglar eller bjälkar och som sedan limmas under tryck eller spikas ihop i flera skikt. Skikten staplas i ett vinkelrätt mönster för extra hållfasthet.

Enligt Forest Stewardship Council (FSC) kan massivträ – trots dess lägre vikt – vara ett bättre alternativ än betong och stål.

Typer av massivträ

Korslimmat trä

Det mest välkända formen av massivträ, korslimmat trä, har sitt ursprung i de centraleuropeiska och skandinaviska skogarna. Det började dock göra avtryck i den moderna byggbranschen för ungefär trettio år sedan i Schweiz och Österrike.

Korslimmat trä, CLT eller KL-trä, består av skikt av ugnstorkat dimensionsvirke som enligt Naturally: Wood, en gren av Forestry Innovation Investment, läggs i rät vinkel mot varandra och limmas ihop till byggpaneler. ”Genom att limma ihop skikt av trä i rät vinkel ger man panelen en utmärkt strukturell styvhet i båda riktningarna”, tillägger organisationen.

FSC beskriver korslimmat trä som ett material som ”särskilt lämpar sig för stora golv, väggar och tak, tål hög trafik och passar för byggnader med flera användningsområden”. Enligt FSC innebär det korslimmade träets låga vikt också ”böjlighet och överlägsen motståndskraft mot vindbelastning”.

BRE, en grupp forskare, vetenskapsmän, ingenjörer och tekniker som forskar om den byggda miljön i Storbritannien, pekar på det korslimmade träets förmåga att ge en ”torr och fast konstruktion på plats, med god potential för lufttäthet och robusta golv och väggar som lämpar sig för de flesta ytbehandlingar inom- och utomhus”.

BRE noterar att det bara krävs begränsade nya färdigheter för att arbeta med korslimmat trä, samtidigt som materialets låga vikt innebär att det i hög utsträckning kan tillverkas utanför byggplatsen. Därmed blir arbetet på plats potentiellt renare och mer effektivt.

Spiklaminerat trä

Förutom korslimmat trä finns det även andra typer av konstruktionselement baserade på trä. Spiklaminerat trä, som har funnits i över hundra år, består av träpartier som har spikats ihop.

Enligt kampanjen Think Wood har det spiklaminerade träet fått ett nytt uppsving delvis tack vare dess stora tillgänglighet inom landet. Till skillnad från KL-trä kräver spiklaminerat trä inte någon särskild tillverkningsanläggning utan kan produceras av virke som är enkelt att få tag i.

Dymlat trä består av träpartier som är sammanfogade med trädymlingar istället för med lim, för att bilda halvfabricerade golv- och takpaneler, berättar tillverkaren Eurban.

Limträ

Men allt handlar inte om spik och dymlingar. Lim används även för andra typer av massivträ än det korslimmade. Limträ tillverkas genom att man med hjälp av lim sammanfogar trälameller som redan har hyvlats till en slät yta.

Fördelar med att bygga med massivträ

Det finns många fördelar med att bygga med massivträ. Som det amerikanska byggföretaget CD Construction (CDC) påpekar är trä ett naturligt, förnybart och hållbart material att bygga med, som ger ett mindre koldioxidavtryck än stål eller betong.

Det har också visat sig vara strukturellt hållfast och uppfylla samma standarder för prestanda och säkerhet för liv och hälsa som betong- och stålkonstruktioner.

Och eftersom trä binder kol kan träbyggnader vara ett svar på utsläppsfrågan. Enligt CDC har en träbyggnad med 18 våningar till exempel ett negativt koldioxidavtryck som motsvarar att få bort 2350 bilar per år från vägarna.

Mot bakgrund av den senaste tidens tragiska bränder som har drabbat byggnader av betong och stål, är oron kring användningen av trä för att bygga bostäder – i synnerhet höghus – förståelig.

Men enligt den gröna byggkonsulten GreenSpec går det att tillverka korslimmade paneler som blir brandbeständiga genom en förkolningsprocess, där det yttre lagret av trä brinner men isolerar den inre kärnan mot elden i allt från 30 till 90 minuter. ”Det korslimmade träets brandprestanda är något helt annat än dess kusin trästommens”, tillägger företaget.

Viss oro kvarstår dock, och enligt somliga branschobservatörer är det avgörande att utvecklarna samarbetar med experter på brandsäkerhet redan på ett tidigt stadium av ett projekt och överväger fullskaliga brandtester och brandmodeller.

Nackdelar med att bygga med massivträ

När det gäller nackdelarna med att bygga med massivträ lyfter Building Materials Safety Coalition i USA fram en rad problem. Till exempel innebär den begränsade tillgången på korslimmat trä risker för leveranskedjan och tidsplanen. Det saknas erfaren arbetskraft som kan installera materialet, och försäkringspremier och projektansvar kan påverkas av att man använder korslimmat trä, i synnerhet om det är i form av exponerade bjälkar.

Enligt företaget Gallagher, som specialiserar sig på finansiella tjänster, är kunskaperna om trä i försäkringsbranschen – både på mäklar- och försäkringsbolagsnivå – relativt begränsade.

”Det råder också brist på faktisk statistisk erfarenhet, vilket betyder att försäkringsbolagen måste basera sin prissättning på ett begränsat urval – ett urval som i Storbritannien tyvärr även omfattar vissa större brandförluster”, säger Gallagher.

Allt det här gör det mycket svårare att värdera riskerna med trä på en redan svår marknad, tillägger företaget.

Andrew Carpenter, vd för Structural Timber Association, säger att användningen av trä som byggmaterial visserligen måste öka om man ska kunna uppfylla kraven på nettonoll i byggbranschen. ”Men branschen bör anta en pragmatisk inställning till hybridkonstruktion för att övervinna försäkringshindren.”

Han tillägger: ”Försäkringsbranschen måste också vara säker på att materialets prestanda matchas av kompetensen hos de som installerar det.”

Exempel på byggnader av massivträ

Ett av de mest kända exemplen på en hög, modern träbyggnad är Mjøstårnet i Norge. Huset, som stod klart 2019, består av 18 våningar för blandad användning och uppfördes i sektioner som monterades på marken innan de lyftes på plats.

I London kunde Dalston Works skryta med att vara världens största byggnad av korslimmat trä när den stod klar 2017. Tiovåningsbyggnaden med 121 lägenheter är helt konstruerad av korslimmat trä – från ytter-, mellan- och kärnväggar till golv och trappor.

Dalston Works väger en femtedel så mycket som en betongbyggnad av liknande storlek, och antalet leveranser under byggtiden minskades med 80%, berättar arkitekten Waugh Thistleton.

Och i Sverige finns Sara kulturhus i Skellefteå, som är ett 75 meter högt 20-våningshotell byggt av förtillverkade moduler av korslimmat trä som är staplade mellan två hisskärnor. ”Tack vare kärnornas placering och utformning kunde de byggas helt och hållet av korslimmat trä”, säger arkitekten White Arkitekter.

Kommer framtidens byggnader att vara av massivträ?

I dessa klimatmedvetna tider kommer användningen av massivträ att visa sig vara lockande. Det finns förvisso risker, och massivträets förmåga att motstå brand kommer att stå högt på listan över vanliga frågor från blivande hyresgäster, liksom från byggnadsinspektörer världen över.

Med det sagt kommer det ökade intresset för hållbarhet och miljö sannolikt att leda till att massivträprodukter som korslimmat trä får en större marknadsandel och spelar en större roll för leveransen av en grönare byggd miljö.