Är hållbar stadsplanering en ostoppbar trend?

År 2050 förväntas världens befolkning uppgå till nio miljarder, och den ökade pressen på de globala resurserna kommer oundvikligen att kräva en mer hållbar stadsplanering
Share on facebook
Share on linkedin
Share on twitter
Share on email

Två av världens mest brådskande problem är klimatförändringarna och befolkningstillväxten. Är hållbar stadsplanering den enda utvägen?

År 2050 väntas folkmängden i världen vara nästan nio miljarder – 50 % större än idag. Enligt uppskattning kommer 70 % av jordens befolkning om mindre än 30 år att bo i städer.  

När trycket på planetens redan ansträngda resurser ökar är det tydligt att dessa nya eller utvidgade befolkningscentra kommer att behöva ritas, planeras, byggas och drivas på ett hållbart sätt.

Förnybara resurser, en kontinuerlig minskning av avfall och slutna kretslopp för tillverkning av de varor som vi använder varje dag kommer att vara viktiga komponenter i en sådan strävan mot en mer realistisk och hållbar framtid.

Vad gör en stadsmiljö hållbar?

Experter har redogjort för vad som krävs av dem som vill bygga och utforma hållbara stadssamhällen, och även om åsikterna i viss mån går isär finns det några genomgående teman:

  • InfrastrukturModerna transportnätverk, vattenförsörjning och ett hållbart och prisvärt boende.
  • Smarta byggnader: Byggandet kommer att vara inriktat på att skapa byggnader som går att anpassa för de boende genom moderna byggmetoder, minimalt med avfall på byggplatsen, kortare leveranstider och större säkerhet för arbetarna.
  • Att realistiskt uppmärksamma hotet från klimatförändringarna och införa strategier med rätt finansiering för en större motståndskraft mot klimatförändringar och katastrofrisker.
  • SamarbeteUnited Nations University menar att en hållbar stadsutveckling måste prioriteras högt inte bara i städerna utan även utanför deras gränser. Länderna måste också samarbeta om hållbarhetspolitik som gynnar alla.
  • Integrering av tekniska, industriella och naturliga system, där miljökvaliteten bevaras och bibehålls och där industriprocesserna utnyttjar både material och energiresurser med maximal effektivitet.

Investeringsmöjligheter för miljövänlig stadsplanering

För att förstärka hållbarhetsbudskapet är det viktigt att visa att hållbarhet är ekonomiskt sunt – att det är en bra investering att skapa platser där människor på ett hållbart sätt kan bo i städer under utveckling och andra urbana områden.

En rapport utgiven av Business & Sustainable Development Commission menar att hållbara och inkluderande affärsmodeller skulle kunna skapa ekonomiska möjligheter till ett värde av 12 biljoner dollar (ca 100 biljoner kronor) per år till 2030, med nästan 4 biljoner dollar (ca 30 biljoner kronor) av detta bara från städerna.

De finansiella institutionerna har inte heller missat möjligheten till investeringsvinster. De inser att det finns en uppdämd efterfrågan på grönare lösningar när det gäller att bygga och underhålla nya stadsplaner. Man ska inte heller glömma bort hur viktigt det är med tillsynsmyndigheter som uppmuntrar till bättre miljöresultat.

Få byggbranschen med på tåget mot hållbar stadsplanering

Byggbranschen, som ibland kan vara långsam med att ta till sig nya arbetsmetoder, håller snabbt på att utveckla sätt att leverera hållbara stadsmiljöer, pådriven av behovet av att uppfylla målen för nollutsläpp av koldioxid.

Planerare, landskapsarkitekter och designers svarar på klimatkrisen och bygger stadsdelar som uppfyller behoven hos de som bor och arbetar i dem samtidigt som de har minimal inverkan på miljön.

Bland dessa företag kan nämnas Arup, vars strategi för övergripande planering med integrerad urbanism ”bekräftar att de urbana systemen och samhällena är beroende av varandra och att de globala frågorna, som motståndskraften mot klimatförändringar och ekonomisk osäkerhet, har betydelse för våra städers framtid.”

Allt det här har börjat ge resultat. Smarta byggnader som svarar på invånarnas behov och har hållbara inslag – belysning, ventilation osv. – blir allt vanligare.

Byggnaden Southworks i London, som är utvecklad av fastighetsinvesteraren MiddleCap, blev nyligen först i Storbritannien med att få platinabetyg i certifieringen för smarta byggnader, där sex områden bedöms: användning av byggnaden, användarbeteende och samarbete, byggnadsprestanda, byggnadsmiljö, interaktiv design och anslutning samt hälsa och säkerhet.

Politik spelar roll

Utöver de enskilda byggnaderna blir skapande av hållbara samhällen allt viktigare för de aktörer som ansvarar för dem, det vill säga de lokala myndigheterna.

Lewisham Council i sydöstra London säger sig ha varit först med att utropa en klimatmässig nödsituation.  

Den lokala myndigheten publicerade nyligen ett tidsschema för sin lokala plan, där man beskriver ambitionerna för de närmaste tjugo åren.

Hållbarheten ligger högt på listan, och kommunens skrivelse betonar att det kommer att krävas något som man kallar ”en radikal förändring av designkvaliteten och miljöprestandan i byggnader och utrymmen” för att uppnå de strategiska målen i den lokala planen, i synnerhet när det gäller anpassning till och motverkande av klimatförändringar.

”Hållbara designprinciper bör därför övervägas tidigt på planerings- och designstadierna och helt integreras genom hela utvecklingsprocessen, även på bygg- och boendestadierna”, tillägger man.

Styret i Lewisham är inte ensamt om att ställa upp en sådan agenda. Lokala och centrala myndigheter över hela Storbritannien inser behovet av att få ordning på landets miljöpolicyer och förstår att den enda vägen framåt är att bygga och bo på ett hållbart sätt.

Framtiden är ljus

Och även om det finns massor av kunniga människor idag som jobbar för hållbara metoder erbjuder universiteten också kurser för morgondagens miljöfanbärare.  

Den 36-årige österrikiske arkitekten Chris Precht, som har designat Tree Tower i Toronto, sammanfattar saken på ett sätt som många nog känner igen sig i.

När han fick frågan om varför han ville bygga hållbart sa han till Euronews: ”Våra problem är allt för brådskande för att vi ska kunna bygga på något annat sätt. Klimatförändringarna och deras konsekvenser är min generations stora frågor, och byggbranschen spelar en stor roll för både orsakerna och lösningarna.”

”Som arkitekter borde vi tänka mer på vad en byggnad kan erbjuda sitt närområde. Hur den påverkar samhället. Byggnader som är mer än bara dyra fastigheter.”

Det är svårt att inte hålla med. Eller hur?

Kan höghusdesign leda till en framtid med nollutsläpp av koldioxid?