Därför är det viktigt att hantera koldioxidutsläppen

Enligt den senaste Global Status Report for Buildings and Construction, som publicerades 2022, stod den globala byggbranschen 2021 för omkring 37 % av världens energi- och processrelaterade koldioxidutsläpp och för över 34 % av den globala efterfrågan på energi.

De material som används för att bygga står för ungefär 10 % av de totala globala koldioxidutsläppen, tillägger man i rapporten.

Det här har fått branschens aktörer – från kunder till arkitekter, utvecklare och boende – att titta närmare på hur de byggnader som man beställer, designar, levererar och arbetar i påverkar omvärlden.

En byggnads miljöpåverkan under sin livslängd är föremål för en form av ”livscykeltänkande” – ”från vaggan till graven” – som har smält samman till livscykelanalys (LCA) – en metod där man undersöker en byggnads totala miljöpåverkan.

Vad är livscykelanalys i byggbranschen?

Det finns olika sätt att beskriva livscykelanalys, och inget av dem är exakt likt det andra. Carbon Leadership Forum (CLL) har publicerat guiden Life Cycle Assessments of Buildings: A Practice Guide, där organisationen beskriver sin syn på saken genom en lista över fem stadier av en livscykelanalys och undersöker hur leveransen och användningen av en byggnad kan påverka miljön.

Rapporten identifierar först ett ”produktionsstadium”, som omfattar den energi och de resurser som används för att utvinna råvaror, transportera material till anläggningen där produkterna tillverkas och producera de slutliga byggnadsmaterialen.

”Byggstadiet” omfattar transporten av materialen till byggarbetsplatsen, den energi som går åt till att driva byggutrustningen och anskaffandet av extra material samt bortskaffandet av allt avfall som genereras under byggprocessen.

”Användningsstadiet” i en livcykelanalys berör hur användningen av en byggnad under dess livstid – belysning, uppvärmning, vattenförbrukning och eventuellt material som används för underhåll, reparationer och utbyten – påverkar miljön.

”Slutstadiet” omfattar rivning och bortskaffande av byggnaden, liksom avfallshantering – om inte byggnaden återanvänds eller förbättras för ytterligare användning. Till sist finns något som CLL kallar ”de olika effekterna av att återanvända, återvinna och/eller ta vara på material, energi och vatten från projektet.”

Fördelar och begränsningar med att utföra en livscykelanalys

En livscykelanalys kan hjälpa kunder, invånare och planeringsmyndigheter att fatta mer välgrundade beslut under design- och byggprocesserna. Den kan också främja innovation genom att avslöja möjligheter för tillverkare att förbättra produktens effektivitet och kvalitet.

Enligt Green Building Solutions, som är en del av American Chemistry Council, kan entreprenörer ta reda på hur man bättre kan förebygga eller lösa miljöproblem kopplade till projektledning och felaktig avfallshantering, samtidigt som fastighetsägare kan se hur hållbara produkter på ett gynnsamt sätt minskar miljöpåverkan under investeringens livstid.

Livscykelanalysen av en byggnad har dock sina begränsningar. Miljöutbildaren Envirotrain menar att en livscykelanalys kanske inte är tillräckligt omfattande för att ta hänsyn till alla de sannolika miljöeffekterna av en byggnad. Dessutom kan aspekter som biologisk mångfald vara svåra att kvantifiera.

För det andra finns det inte en enda accepterad metod för livscykelanalys. I vissa studier väljer man att fokusera på enskilda stadier av de olika processerna – utvinning, leverans, byggande och livslängd – snarare än den totala livslängden för ett projekt.

Dessutom menar Envirotrain att somliga antaganden om den troliga effekten av vissa material eller processer kan vara subjektiva, och att kvaliteten på data kan vara tveksam.

Finns det nationella riktlinjer för livscykelanalyser?

Med sådana varningar i åtanke, hur kan man då känna sig säker på att en livscykelanalys är användbar för ett visst projekt?

I Storbritannien har Royal Institution of Chartered Surveyors (RICS) publicerat en standard för bedömning av WLCA (Whole Life Carbon Assessment) som ”beskriver en RICS-godkänd teknisk metod för bedömning av koldioxidpåverkan från byggnader och relaterade infrastrukturtillgångar/anläggningsarbeten under hela byggnadens livscykel”.

Vissa framhäver att inbäddad koldioxid – den koldioxid som finns inbäddad i en byggnads material – inte granskas i tillräckligt stor utsträckning. Enligt brittiska Green Building Councils (UKGBC) Net Zero Whole Life Carbon Roadmap har ”en exakt och konsekvent mätning och redovisning av inbäddad koldioxid blivit allt viktigare för att säkerställa meningsfulla och trovärdiga framsteg mot netto noll-målet för koldioxid”.

Enligt UKGBC är det viktigt att inbäddad koldioxid ”snabbt går från att vara en utmaning som endast hanteras av ledande organisationer till en som tacklas av intressenter inom hela den byggda miljön”.

I Kanada har landets nationella forskningsråd (National Research Council eller NRC) tagit fram en serie riktlinjer för livscykelanalys av hela byggnader (wbLCA).

Enligt NRC är syftet med riktlinjerna är att ”instruera utövare av wbLCA i hur man säkerställer resultatens kvalitet och jämförbarhet, möjliggöra beräkning av tillförlitliga baslinjer eller riktmärken, främja de LCA-baserade efterlevnadssystemen i gröna byggprogram och -policyer samt hjälpa till med utveckling och användning av wbLCA-programvara”.

Hjälper yrkesverksamma i byggbranschen att göra mer välgrundade val

Även om livscykelanalyser inte är perfekta kommer de att spela en allt viktigare roll när det gäller att skapa en byggd miljö som påverkar omgivningen mindre.

I USA menar Carbon Leadership Forum att livscykelanalyser kan hjälpa designers och fastighetsägare att göra välgrundade val kring hållbarhet och motståndskraft för olika material och designalternativ. De kan också hjälpa till med att uppnå en grön certifiering för en byggnad och utvärdera en byggnads prestanda genom jämförelse med etablerade riktmärken.

Vissa kritiker påpekar att livscykelanalysen ofta missar saker som sammanhang – geografiskt läge osv. – och att en byggnad bör konkurrera med sig själv för att uppnå de bästa lösningarna i varje given situation.

Men med tanke på hur viktigt det är att minska koldioxidutsläppen finns livscykelanalysen definitivt med på kartan över byggbranschens framtid.

Gröna certifieringsprogram som LEED och BREAM får ett allt större inflytande och blir allt viktigare, vilket visar hur allvarligt branschen och dess kundbas ser på frågan.

Trots vissa brister erbjuder livscykelanalyser en meningsfull metod för att bedöma en byggnads inverkan på omgivningen. Vi kommer troligen att se allt fler av dem under de kommande åren.