Alla är medvetna om de potentiellt katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna. Klimatförändringarna har förvärrats genom mänskliga aktiviteter, i synnerhet sedan den industriella verksamheten ökade dramatiskt under 1800-talet. Förbränningen av fossila bränslen som kol, olja och gas genererar utsläpp av växthusgaser, som stänger in solens värme och höjer temperaturen världen över.
Som svar på den hotande krisen har regeringar världen över åtagit sig att minska koldioxidutsläppen och därmed också den globala uppvärmningen. Så sent som förra månaden kom förhandlare från dussintals länder överens om att överge fossila bränslen vid klimattoppmötet COP 28.
Men som Förenta nationerna (FN) påpekar är de stigande temperaturerna bara början.
”Konsekvenserna av klimatförändringarna omfattar nu bland annat intensiv torka, vattenbrist, svåra bränder, stigande havsnivåer, översvämningar, smältande polarisar, katastrofala stormar och minskad biologisk mångfald”, säger FN.
Eliminera koldioxidutsläpp från byggnader
I byggbranschen tar man sitt ansvar och försöker hjälpa till att minska koldioxidutsläppen. Eftersom byggverksamhet och användning av byggnader står för cirka 39 % av de globala koldioxidutsläppen är det viktigt att designers, byggherrar, fastighetsägare, fastighetsförvaltare och hyresgäster hjälper till att göra byggnaderna grönare.
Det finns mycket arbete kvar att göra. I rapporten UK Housing: Fit for the Future?, som publicerades 2019 av den brittiska regeringens rådgivningskommitté Committee on Climate Change (CCC), menar man att Storbritanniens rättsligt bindande klimatförändringsmål inte kommer att kunna uppfyllas ”utan att i det närmaste helt eliminera utsläpp av växthusgaser från brittiska byggnader”.
I CCC:s rapport konstateras att arbetet med att minska utsläppen från Storbritanniens cirka 28 miljoner bostäder har avstannat, medan den inhemska energianvändningen – som står för 14 % av de totala utsläppen i landet – har ökat. Det är oroväckande att ansträngningarna att anpassa Storbritanniens bostadsbestånd till effekterna av det förändrade klimatet – något som kallas klimatsäkring – ”släpar långt efter vad som behövs för att hålla oss säkra och bekväma, även när … riskerna med klimatförändringarna ökar”.
Vad kan man då göra för att klimatsäkra Storbritanniens byggnadsbestånd – i synnerhet bostäderna?
Det finns två metoder. För det första kan man när man bygger nytt göra det enligt exakta standarder som minskar byggnadernas miljöpåverkan. För det andra kan befintliga byggnader eftermonteras med material och teknik i samma syfte.
Bygg in väderbeständighet
Enligt FN:s miljöprogram (UNEP) är det möjligt att bygga in motståndskraft mot värmeböljor, extrem kyla, cykloner och starka vindar, kustöversvämningar och torka genom en mängd olika byggnadsstrategier.
”Strukturella konstruktioner kan bidra till att minska värmen inuti byggnader”, säger UNEP. ”I Vietnam används traditionella huskonstruktioner, till exempel optimal orientering eller rum med hög takhöjd och stora öppningar, för att förbättra ventilationen.”
”Väggar av betong, sten eller andra tunga material som fångar upp solvärme används i Kina, Chile och Egypten. Gröna tak och reflekterande ytor kan också sänka temperaturen inuti och omkring byggnader.”
UNEP säger att anpassningen till kalla och tempererade klimat ”kräver att man fångar upp värme och minimerar värmeförlusten. Isolering i väggar och tak samt fönster med dubbelglas bidrar till att minimera värmeförlusten och skapa mer energieffektiva byggnader.”
För att motstå effekterna av starka vindar kan man bygga bostäder i cirkelform, medan starka kopplingar mellan fundament och tak är avgörande när det gäller att bygga vindtåliga hus.
Hus som byggs i områden som riskerar att översvämmas kan placeras på pelare så att översvämningsvatten kan rinna under, föreslår UNEP, medan hus i områden som drabbas av torka kan ha system för att fånga upp regnvatten som ansamlas på byggnadernas tak.
Passivhus-teknik
Företagen har arbetat med klimatsäkra byggnadskoncept i flera år. Det kanske mest kända exemplet är passivhus-programmet. Passivhus, som först utvecklades i Tyskland i slutet av 1990-talet, kännetecknas av mycket isolering och lufttäthet, minimala köldbryggor, optimering av passiv solvärme, mekanisk ventilation med värmeåtervinning och en enkel, kompakt form.
Enligt International Passive House Association, som främjar passivhus-standarden och ”en större allmän förståelse av mycket energieffektiva byggnader”, kräver sådana byggnader bara 10 % av den energi som förbrukas i en genomsnittlig byggnad i Centraleuropa.
En nackdel, åtminstone på kort sikt, är att ett passivhus kostar cirka 8 % mer att bygga, förklarar IPHA. Men ett hus som byggs på detta sätt förbrukar i slutändan mycket mindre energi än ett konventionellt nytt hus, vilket innebär att denna typ av utlägg kommer att betala sig över tid. Dessutom finns den en förbättrad komfort och konstruktionsmässig prestanda att ta hänsyn till.
Vi förstår vilka typer av komponenter som bör ingå i en nybyggd bostad. Låt oss anta att nya bostäder i Storbritannien genomgående byggs enligt höga standarder som är motståndskraftiga mot klimatförändringar och att husbyggarna kan argumentera för att köparna gör betydande energibesparingar när de köper ”nytt”. Nästa fråga blir då vad vi ska göra med de befintliga bostäderna?
Med tanke på hur gammalt större delen av Storbritanniens befintligabostadsbestånd är, är det här en fråga som måste lösas. Mer än hälften av landets bostäder byggdes före 1965, och av dessa är över en tredjedel byggda tidigare än 1945 och 20 % tidigare än 1919. Bara 7 % har levererats sedan år 2000.
Eftermontering i bostäder – en dyr lösning
Eftermontering har framförts som den bästa lösningen. Men med tanke på antalet hushåll i Storbritannien – omkring 28 miljoner – skulle det bli en oerhört stor uppgift. Kostnaden är inte heller obetydlig.
Enligt en undersökning från University of Nottingham är kostnaden för ”djup eftermontering” – att i praktiken eftermontera utrustning i bostad så att den får högsta tänkbara energieffektivitet – förväntas ligga på i genomsnitt 69 000 £ (drygt 900 000 kronor), vilket mer än det dubbla mot vad regeringen beräknar för ett sådant arbete. Att utföra den här typen av eftermontering av varje äldre bostad i landet skulle medföra stora kostnader.
Dessutom skulle det ta tid att eftermontera så många bostäder. Men att inte göra något alls är inte ett alternativ, vilket branschen är medveten om.
Infrastruktur är ett annat område där klimatsäkring är avgörande för att tjänsterna ska kunna fortsätta fungera i händelse av exempelvis katastrofala översvämningar.
Enligt OECD ”kommer en klimattålig infrastruktur att bidra till att minska de direkta förlusterna och de indirekta kostnaderna för störningar” som kan bero på samma faktorer som hotar livskraften hos så många bostäder runt om i landet.
