Kan du tänka dig att bo på vattnet?

Flytande bostäder medför unika fördelar och utmaningar i klimatförändringarnas tid. Men är de ett realistiskt alternativ?
Share on facebook
Share on linkedin
Share on twitter
Share on email

I juli 2019 gjordes en undersökning av den ideella organisationen Climate Central och fastighetsteknikföretaget Zillow som visade att många av de platser i USA där det byggs flest bostäder också är de där risken för översvämning är som störst, på grund av stigande havsnivåer och klimatförändringar.

Detta kan onekligen göra att man börjar undra hur människor tänker, men det leder också till en intressant byggteknisk fråga. Om människor nu absolut vill bo nära vattnet, varför inte bosätta sig ovanpå det?

Tidigare i år började man inom FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor att teoretiskt utforska möjligheterna att bygga ”hållbara, flytande städer”.

Det kan verka som en annorlunda tanke, men mänskligheten kommer sannolikt att behöva nya bostadslösningar för framtiden, i synnerhet som klimatförändringarna fortsätter att trappas upp.

Husbåtens historia

Flytande bostäder är knappast något nytt. Husbåtar har funnits i århundraden. Men på senare tid har fastighetsutvecklare börjat utnyttja hållbara byggmetoder för större projekt som omfattar hela bostadsområden och kan tjäna som modeller för bättre sätt att bosätta sig i närheten av världens kustområden.

Många av framstegen kommer från Nederländerna, där omkring en tredjedel av landets yta ligger under havsnivå. I norra Amsterdam har boende börjat flytta in i en flytande bostadsområde som har fått namnet Schoonschip. Området, som består av 46 bostäder utspridda på 30 enskilda byggnader, har grundaren och tv-producenten Marjan de Blok att tacka för sin existens. Hon blev inspirerad av idén efter att ha intervjuat den lokala energirådgivaren Pauline Westendorp 2008.

Vid den tidpunkten var Pauline chef för en hållbar husbåtsanläggning som kallades geWoonboot. ”Så ville jag själv gärna bo”, säger Marjan. ”Så självständigt och oberoende. Att vara på en båt var också härligt.”

Marjan slog sig ihop med flera vänner och kollegor som delade hennes vision om en mer hållbar livsstil på vattnet. Det skulle dock ta mer än ett decennium av förhandlingar med myndigheter och andra intressenter innan projektet till sist kunde förverkligas.

Är en husbåt en fastighet?

Koen Olthuis är grundare av den holländska arkitektfirman Waterstudio.NL som specialiserar sig på flytande byggnader och som hjälpte till att blåsa liv i Schoonschip. Han säger att det är normalt att det blir så komplicerat när det handlar om flytande bebyggelse.

En del av problemet är frågan om en husbåt alls är en fastighet.

”Om [myndigheterna] kallar det för en båt så kan de inte driva in några skatter, men de kan begränsa arrendet till 10 eller 15 år och göra sig av med den så småningom”, säger Koen. ”Om de kallar det för en fastighet kan de få in skatt, men då blir det väldigt svårt att bryta eller förändra en sådan här situation.”

Enligt lagen i många länder får en fastighet inte vara rörlig. Om man vill få sitt flytande bostadsområde klassificerat som fastighet kan man alltså aldrig konfigurera om den. ”Tekniken finns, men för lokala myndigheter är det väldigt svårt att bestämma hur man ska göra”, säger Koen.

Att lösa den här typen av juridiska problem har varit en stor utmaning för Koen och andra som arbetar för att göra flytande arkitektur till något vardagligt. Men det finns också tekniska utmaningar. Bland dem frågan om hur man håller ett flytande trefamiljshus balanserat, om bara en av familjerna har hunnit flytta in.

”På land spelar det ingen roll om man byter möbler eller flyttar in ett piano”, säger Koen. ”På vattnet är det lätt att tänka sig att om din granne börjar flytta in en massa tunga möbler så kan huset bli obalanserat.”

Det flytande bostadsområdet Schoonschip i Amsterdam. Foto: Isabel Nabuurs.

Var kan hus flyta?

På Schoonschip använder husen ballasttankar som kan fyllas med vatten som motvikt för eventuella viktskillnader – en läxa man lärt av tidigare misslyckanden. Koen menar att sådana framsteg är symboliska för den mognadsprocess han har sett hos flytande bostäder de senaste tjugo åren.

När det gäller var man ska bygga ett flytande bostadsområde rekommenderar Koen äldre hamnområden som inte längre är i bruk. På sådana platser finns vanligtvis ett inbyggt skydd mot vågsvall, som vågbrytare eller pirer. De tenderar också att ha befintlig infrastruktur som gör det lättare att sätta husen säkert på plats. På land kan man i många moderna städer få betala astronomiska summor för central mark. Att bygga i en stadshamn kan därför vara ett ekonomiskt attraktivt alternativ.

”I centrala Amsterdam är det mycket billigare på vattnet”, säger Koen. ”Du betalar mindre för vatten än för en kvadratmeter mark.”

När myndigheterna kommer till rätta med de många turerna kring flytande bostäder tror Koen att de här bostadsområdena kommer att bli mer dynamiska och modulära. Det kommer att gå att ändra utformningen för att passa säsongsboende och uppföra nya strukturer som flytande växthus eller pooler efter behov.

Koen säger att han också jobbar på att bättre utnyttja de strukturer som finns under vattenytan – och till och med vattnet i sig. Eftersom vatten är extremt motståndskraftigt mot temperaturförändringar kan det användas för att kyla bostäderna passivt på sommaren och värma upp dem på vintern. Det går också strömmar i vattnet som kan utnyttjas till elkraft.

”Arkitektens roll är inte bara att rita en fin bild, utan också att förstå ekosystemet och vattnets fysik, förstå regler och förordningar, förstå ekonomin. Det är verkligen ett mångsidigt spektrum som vi arbetar med”, säger Koen.

För Marjan gick en dröm i uppfyllelse när hon flyttade in i sitt flytande hem. Hon hoppas att samtliga 46 bostäder ska vara fyllda till januari 2020. Eftersom husen är knutna till varandra – både genom sin unika, hållbara natur och av sitt elnät – finns det en stark känsla av gemenskap, berättar Marjan.

”Var och en har sitt eget arbete, sitt eget liv, sin egen familj”, säger Marjan. ”Men när solen skiner träffas man på kajen, när man har problem ringer man till grannen, och när man behöver låna en hammare så finns den där. Vi delar verkligen allt.”