Under det senaste året har covid-19-pandemin fått förödande effekter. Den har lamslagit liv, förstört ekonomier, stängt ner samhällen och i stort sett satt stopp för allt normalt liv.
Det har varit en dyster tid. Men till och med ur en katastrof kan det komma någonting positivt.
Trots allt det kaos som pandemin har ställt till med i samhällen över hela världen kan viruset i slutändan leda till betydande – och positiva – förändringar av hur vi i framtiden lever våra liv.
Nytänkande kring stadsbyggnad
Covid-19 har tvingat oss att verkligen syna vårt sätt att använda de bekvämligheter och tjänster som vi länge har tagit för givna.
De flesta av oss vill leva på ett hållbart sätt. Vi vill minimera den påverkan vårt dagliga liv har på omvärlden.
Pandemin har gett oss en viss inblick i hur vi skulle kunna göra saker annorlunda – vilka transportmetoder vi använder, var vi arbetar och hur våra stadsmiljöer används varje dag.
Människor över hela världen har upptäckt glädjen i och fördelarna med att promenera och cykla för att komma dit man ska. Det är en välkommen utveckling.
Tack vare de här beteendeförändringarna har covid-19 oundvikligen förstärkt det som vissa redan hade funderat på när det gäller hur vi planerar och skapar våra stadsutrymmen.
Kör ut bilen
Städerna har trots allt under många år utformats framför allt med hänsyn till biltrafiken. Men bilarna ses i allt högre grad som ett stort problem i städerna. I Köpenhamn är till exempel mer än två tredjedelar av transportutrymmet vikt för bilar, säger The B1M, samtidigt som 90 % av stadens invånare inte använder bil.
Tanken att man inte ska behöva resa långt i en stad för att hitta det man behöver – och att man sannerligen inte ska behöva bil – har slagit rot i form av något som kallas ”femtonminutersstaden”.
Idén kommer från borgmästaren i Paris, Anne Hidalgo, som menar att parisare bör kunna uppfylla alla sina inköps-, arbets-, fritids- och kulturbehov inom en femton minuters promenad eller cykeltur.
I Sverige har några innovativa själar tagit konceptet ett steg längre och vågat sig på ett ännu större nytänkande kring de gator som vi använder varje dag.
Ge folket gatorna tillbaka
2019 slog sig ArkDes, Sveriges nationella centrum för arkitektur och design, ihop med bland annat Lundberg Design, ett design- och strategiföretag i Stockholm, och tog fram en sorts gatumöbler som kallas Street Moves. Dessa syftar till att ”föra miljön närmare invånarna” och projektet är finansierat av Vinnova, Sveriges statliga forsknings- och utvecklingsmyndighet. Byggsatserna bygger på konceptet ”enminuts-staden”, som handlar om att ge människor tillgång till en rad tjänster och bekvämligheter direkt utanför dörren – efter behov.
Varje Street Moves-sats består av en utbyggbar träplattform med modulära element som man kan lägga till. Enheterna kan användas som laddningsstationer för elbilar, parkeringsplatser för elskotrar, utomhusgym eller trädgårdar.
Linda Kummel, som är chef för ArkDes Think Tank, säger att idén bakom byggsatsen är att städerna ska få möjlighet att använda mer av det offentliga utrymmet till människor istället för bilar och fordonstrafik.
Mer plats för alla
Vinnova säger att projektet väntas bli första steget i att ”gradvis omvandla och diversifiera gatuutrymmet över tid.”
ArkDes berättar att konceptet, som har testats i Stockholm, också testas på gator i Göteborg och Helsingborg. Organisationen menar att utrymmet i en stad ”inte ska kretsa kring bilar och framkomlighet för bilar utan istället kan kommunerna använda byggsatserna för att ge mer plats åt människor.”
Daniel Byström, som är projektledare för Street Moves på ArkDes Think Tank, menar på att det det finns så stor potential och stora utvecklingsmöjligheter och säger: ”Vi vill visa vad gatan skulle kunna vara eller bli.”
”De senaste 60 åren har det varit självklart att planera våra städer utifrån bilen, men det är dags att börja designa gator för fler behov, exempelvis ett ökat behov av grönska och mötesplatser i staden”.
Livskvalitet
Linda Kummel på ArkDes föreslår att det handlar om att demokratisera gatumiljön: ”Vi vill att folk ska testa, känna och experimentera med byggsatsen för att hitta vad de vill göra på sin gata.”
”Först när vi faktiskt förändrar gatan kan vi på riktigt förbättra folks livskvalitet och minska klimatpåverkan i våra allt tätare städer”, tillägger hon.
Att lokalbefolkningen tänker nytt kring gatan, hyr en del av en gata och möblerar den som de vill är en idé som har importerats från San Francisco och deras parklets.
Precis som många andra trender kan denna förändring av våra städer vara här för att stanna – eller så kan den vara en fluga. Man kan verkligen hoppas på att någonting så traumatiskt som en global pandemi ska bli det som leder till en omvandling av de stadsmiljöer som vi alla känner och – för det mesta – älskar.
