Trots förändrade befolkningsmönster och effekterna av covid-19-pandemin fortsätter storstäderna att växa världen över. Det sätter stor press på förmågan att förse alla med drägliga bostäder. 

Under flera årtionden har den begränsade tillgången på mark gjort att man har byggt många bostadshöghus i de tätbebyggda stadsmiljöerna. De som vill bygga ut sina befintliga bostäder måste å andra sidan ofta söka sig nedåt.  

Underjordiskt boende har blivit ”en grej” för välbärgade husägare i storstäder. Vi har sedan en tid tillbaka befunnit oss i ”superkällarens”  era – det finns lyxprojekt som sträcker sig två, tre eller till och med fyra våningar ner i marken, med extra sovrum, vinkällare, gym, biografer och till och med swimmingpooler. 

Men om man bortser från megakällare, finns det även andra bostäder som ligger helt under jorden? Vilka är för- och nackdelarna med att bo under marknivå, och hur komplicerat är det att leverera sådana bostäder? 

Fakta och myter 

Många av oss känner till figuren Bilbo Baggins – hjälten i bok- och filmserien Hobbiten, som bodde i en hobbithåla utgrävd ur sluttningen av Hobsalakullen i Fylke.

I den verkliga världen har människor bott under jorden i över tusen år. I regionen Kappadokien i nuvarande Turkiet tror forskarna att den underjordiska staden Derinkuyu hade omkring 20 000 invånare på 500-talet. 

Dessutom har människor bott i grottor eller håligheter utgrävda ur klippor och kullar i många generationer.

Ta till exempel Naours i Frankrike, som ursprungligen var ett stenbrott under romartiden, men som senare utvecklades till ett underjordiskt samhälle av säkerhetsskäl – medeltiden kunde vara en farlig period – där det bodde ungefär 3 000 människor. 

Sedan har vi Matmata i Tunisien, där vissa av byborna bor i hem som har urholkats ur kanterna av en enorm grop. För Star Wars-fansen är Matmata en bekant plats – det var här man spelade in scenerna från Luke Skywalkers hem i de första filmerna i serien. 

Vilken byggmetod ska man använda? 

När det gäller att bygga hus under marken finns det flera olika metoder att välja mellan. Att använda trä är dock uteslutet eftersom det tenderar att ruttna, vilket gör betong till ett av få möjliga alternativ. 

För att konstruera grottor krävs omfattande grävning och tunneldrivning i marken, vilket kan vara mycket dyrt och potentiellt farligt på grund av risken för att väggarna ska rasa under utgrävningarna om de inte är ordentligt stöttade. 

Den så kallade cut-and-cover-tekniken innebär att man monterar förgjutna betongbehållare som är tillräckligt stora för att bo i och som levereras till platsen och sedan grävs ner.

Jordtäckta hus är bostadshus som byggs på marken, men som man sedan täcker med jord i flera lager som byggs upp tills endast ytterdörren syns.

I en annan teknik används pålar, stödbrädor och polyetenduk. De här bostäderna byggs genom att man gräver ut marken och driver ner pålarna där. Stödbrädorna fixeras sedan mellan pålarna och jorden, och polyetenduk (för vattentätning) placeras bakom brädorna.

Oavsett metod behöver ett underjordiskt hem samma rördragning, ström, ventilation och uppvärmning som en bostad ovan jord, men det krävs extra material utöver det som behövs till ett ”vanligt” hus.  

Ett kostsamt projekt  

Allt det här betyder att det blir dyrt. Marcos Martínez Euklidiadas på tekniska institutionen på Universidad Carlos III i Madrid säger: ”När man bygger under marken måste man göra allt som man redan gör ovan jord, och sedan tillkommer kostnaden och arbetet med att gräva.” 

Detta avskräcker dock inte människor från att försöka. Uppfinnaren och skulptören William Lishman bor i ett underjordiskt hus i Port Perry i Kanada. Huset består av ett nätverk av stålbalkar täckta med spraybetong och tjära samt ytterligare ett skikt av plast som vattenskydd.  

Konstruktionen sänktes ner i marken och täcktes med torr sand och därefter gummiduk för att få ett ännu bättre skydd mot vatteninträngning.

Huset, som byggdes i slutet av 1980-talet, består av modulära kapslar med krökta väggar och tak för hållfasthetens skull, och har Perspex-kupoler i taket som släpper in dagsljus.

Det kan krävas ett rejält startkapital – enligt William Lishman kostade det 60 000 dollar (drygt 600 000 kronor) ”bara att få betongen på plats” – men man får tillbaka en del av utgifterna genom den goda isolering som husets läge under jorden ger.

Fördelarna med att bygga under marken 

En av de främsta fördelarna med att bygga under jorden är definitivt energibesparingarna. Enligt en uppskattning kan sådana bostäder, i och med att de drar nytta av geotermisk massa och värmeväxling – naturlig isolering – spara omkring 80 % i energikostnader. De håller sig svala på sommaren och varma på vintern.  

Sedan finns också den personliga integriteten. Det amerikanska ingenjörsföretaget BE Structural säger: ”När ingen kan se ditt hem från marknivå kan du få hur mycket avskildhet och integritet du vill. Att ha tillgång till ett privat och lugnt utomhusområde är en av de främsta fördelarna med specialbyggda underjordiska bostäder.” 

Säkerheten är en annan fördel. Precis som underjordiska kärnvapenbunkrar och försvarsanläggningar är hem som byggs under jorden i stort sett ogenomträngliga.

Nackdelar 

Det finns även nackdelar med att bo under marken. Först och främst har man ingen som helst utsikt, så om du gillar att sitta och blicka ut över nejden är en underjordisk bostad kanske inte något för dig.

Det amerikanska energidepartementet lyfter fram startkostnaden som den största nackdelen med att bygga bostäder under jorden och påpekar att det kan röra sig om upp till 20 % mer än för ett vanligt hus. 

Det finns också ett ”ökat behov av omsorg för att undvika fuktproblem, såväl under byggandet som under husets livslängd”, och det kan vara svårare att få bolån.

Trots det tror vissa att underjorden kommer att bli en av de säkraste platserna för vissa att bo på när klimatkrisen blir allt värre. 

Att bo under jorden är kanske inte något som tilltalar alla. Men det moderna livets stress och press kan mycket väl komma att driva ner fler av oss under jorden under de kommande åren – en möjlighet som framsynta arkitekter, planerare och utvecklare kommer att vilja vara redo för.