Från linjär till cirkulär ekonomi i byggbranschen

För att öka branschens miljömässiga hållbarhet krävs en övergång från linjära byggmetoder till en mer cirkulär modell som också erbjuder andra fördelar vad gäller totalkostnad, materialpriser och försörjningstrygghet

Från trä och stål till vatten och elektricitet – för att bygga bostäder, kontor och infrastruktur krävs en svindlande mängd resurser. Byggbranschen använder 30 % av alla naturresurser som utvinns, och står för 25 % av det fasta avfall som genereras globalt, enligt Science Direct. Samtidigt kommer 38 % av de globala utsläppen från de material som används för att bygga, själva byggandet och de färdiga byggnaderna, enligt rapporter från Environment Journal.

Att göra byggbranschen mer hållbar kommer att kräva en övergång från den linjära slit-och-släng-metod (”take, make, waste”) som har använts i årtionden till en cirkulär modell där resurser återanvänds (”take, make, retake, remake and restore”). Genom att införa den här cirkulära metoden kan man bidra till att ta itu med klimatförändringarna, avfallet och föroreningarna och hjälpa branschen på vägen mot en koldioxidsnål framtid.

Den linjära slit-och-släng-ekonomin

Byggbranschen har i årtionden följt en rak linje från utvinning av resurser till bortskaffande av avfall:

  • Med ”take” menas att utvinna råvaror, däribland energi, ur miljön och omvandla dessa till byggmaterial.
  • Genom att omvandla de här resurserna kan byggbranschen skapa färdiga produkter, till exempel byggnader – men ofta på ett sätt som innebär att produkterna är obrukbara vid livscykelns slut.
  • Avfallet, som saknar värde och inte kan återanvändas, går ofta till deponi eller förbränning och kan skada miljön om det inte hanteras på rätt sätt.

Den linjära ekonomin är människocentrerad – och i naturens värld är det den cirkulära ekonomin som råder.

Den cirkulära ekonomin med återuppbyggnad, återanvändning och förnyelse

Ellen MacArthur Foundation beskriver en cirkulär ekonomi i den byggda miljön som bygger på tre övergripande principer: designa bort avfall, återanvänd material och förnya naturliga system.

Designa bort avfall och föroreningar från början: Under allt för lång tid har människan designat och byggt byggnader utan att ta hänsyn till vad som händer när de når slutet av sin livslängd. Det är därför inte förvånande att rivningsarbetet bidrar med över 90 % av de 600 miljoner ton byggavfall som genereras varje år bara i USA, säger Greenbiz. Globalt förväntas dessa volymer öka till 2,2 miljarder ton till 2025.

Om avfallet ska kunna elimineras kan designers inte börja i slutet. Istället måste de designa byggnader som kan byggas om, och använda material som kan återvinnas. Genom att avstå från betong, aluminium och stål överallt där det är möjligt kan man också minska koldioxidutsläppen från tillverkningen av dessa material.

”När jag pratar om cirkulär ekonomi kommer jag alltid tillbaka till de tre R:en: reduce, reuse, recycle”, säger Keith Bryan, chef för byggd miljö på British Standards Institute i USA. ”Jag tror att det är många som inte vet att de är ordnade i effektivitetsordning. Det börjar med att designa byggnader som håller längre – för den mest hållbara byggnaden är den som aldrig byggs.”

Håll produkter och material i bruk vid deras högsta värde: Den andra viktiga principen är återanvändning av byggnader, platser och material. Den primära frågan från början måste vara om det är nödvändigt att riva en befintlig byggnad för att bygga nytt på samma plats. Om konstruktionen och fasaden är i hyfsad form kan byggföretaget ofta klara sig med en totalrenovering.

En annan möjlighet är modulärt byggande där vissa komponenter tillverkas på annan plats. Entreprenören kan enkelt transportera komponenterna till en byggarbetsplats och montera dem till en färdig byggnad. Vid livscykelns slut kan entreprenören demontera och konfigurera om byggnaden, vilket minskar behovet av nya råvaror. Att återanvända material som återvunnet trä eller bärgade byggnadskomponenter kan också sluta cirkeln genom att resurserna används längre.

”Det finns många möjligheter att återanvända material, till exempel att återanvända betong som ballast eller nedbrutet gips som gödsel”, säger Keith. ”Men helst ska en byggnad vara designad så att materialen kan återanvändas direkt på samma sätt som de ursprungligen användes.”

För att hålla produkter och material i omlopp måste designers fråga sig hur de kan reparera, renovera, återtillverka och – om inga andra möjligheter finns – återvinna. Även om återvinningen leder till att material nedcyklas och används som fyllning är det en bra startpunkt för byggföretag som rör sig från linjära till cirkulära modeller.

”Genom att kvantifiera de olika typerna av avfall på en byggarbetsplats – metallavfall, gips, trä eller material som ska gå till deponi – kan man avslöja svagheter i processerna som företagen sedan kan förbättra,” säger Keith.

Förnya naturliga system: Den tredje principen för en cirkulär ekonomi i byggbranschen är att förbättra och bevara förnybara resurser och undvika att använda sådana som inte kan förnyas. Kort sagt att efterlikna naturen genom att återställa eller förnya material och energi.

Tekniska material som metall, plast och syntetiska kemikalier kan inte komma ut i miljön igen – deras värde går förlorat. Istället måste de återvinnas kontinuerligt för att bli framtidens resurser. Biologiska material, däremot, kan efter att ha återanvänts en eller flera gånger komma tillbaka ut i naturen. Där bryts de med tiden ner och återför sina inbyggda näringsämnen till miljön.

En annan väg till förnyelse är att använda förnybar energi istället för fossila bränslen för att bygga och driva byggnader. Faktum är att den regenerativa designens heliga graal är att inte använda något fossilt bränsle alls i ett byggprojekt och uppnå netto-noll-energi.

Små steg mot enorma vinster

Utöver en minskad inverkan på klimatet, resurserna och användningen av fossila bränslen erbjuder den cirkulära ekonomin besparingar i form av lägre materialkostnader, minskad priskänslighet och förbättrad försörjningstrygghet. Men för att uppnå de här fördelarna måste man ta hänsyn till material- och energiflödet under ett byggprojekts hela livslängd.

”Jag tycker att det är viktigt för företagen att inte skämmas över var de befinner sig just nu”, säger Keith Bryan. ”Som alltid när en process ska förbättras måste man börja med att mäta sitt nuvarande tillstånd. Man måste ha en uppfattning om hur ens typiska processer för avfallshantering ser ut för att bli bättre på cirkularitet.”

En annan viktig faktor är att vara medveten om vilka områden som ett företag har kontroll eller inflytande över. Den långa värdekedjan i byggbranschen kräver samarbete mellan många aktörer för att skapa en cirkulär ekonomi. Man kan till exempel välja vilka leverantörer som ska användas och insistera på vissa villkor för att flytta företaget närmare en cirkulär modell. Om du har inflytande kan du också prata med kunderna eller till och med erbjuda en cirkulär byggmetod till ett något högre pris där kunden kan känna sig nöjd med processen.

Det är förstås få byggföretag som arbetar helt linjärt eller helt cirkulärt. Snarare ligger de flesta någonstans på en skala däremellan. Nyckeln är att röra sig mot en minskad användning av natur- och energiresurser och så småningom förnya dem snabbare än man konsumerar dem. Med tanke på byggbranschens inverkan på hållbarheten globalt kan även små steg få en enorm betydelse för människorna och planeten.

Netto-noll-accelerator

Går det att bygga helt utan utsläpp? I Norge försöker man ta reda på det.