I takt med att den globala byggbranschen blir mer hållbar har de nordiska länderna blivit ledande på miljöanpassat byggande. Att använda material innovativt, minska koldioxidutsläppen och generera mindre avfall på byggarbetsplatsen har blivit standardförfaranden i länder som Danmark, Sverige och Island, där den allmänna opinionen stöder en grönare och renare livsstil.
Nu tar Norge ett nytt, ambitiöst steg mot att göra byggbranschen mer hållbar än någonsin, med hjälp av en plan som syftar till att göra byggarbetsplatserna i städer som Bergen, Trondheim, Stavanger, Drammen, Tromsø och Kristiansand helt fria från utsläpp.
Built har pratat med Ryan Jorgensen på arkitektfirman Saunders Architecture i Norge om det nya initiativet, bland annat om fördelarna med att göra byggbranschen mer miljöinriktad och vilka utmaningar man kan vänta sig framöver.
Ett grönare sätt att tänka
I stora delar av världen skulle det helt enkelt inte vara möjligt att driva igenom ny bygglagstiftning som är helt baserad på miljöhänsyn. Men enligt Ryan Jorgensen innebär Norges unika intresse för hållbarhet att landets kultur är perfekt lämpad för att ta sig an den här utmaningen.
”Norge, liksom övriga Skandinavien, har legat steget före i många år”, säger Ryan. ”En djup inneboende respekt för naturen ingår i den norska mentaliteten, och det märks på [landets] inställning till miljömedveten design och konstruktion.”
Den skandinaviska arkitekturen är traditionellt miljöanpassad, och speglar det trädbevuxna landskapets materialegenskaper och estetik. Man använder gärna material från lokala samhällen.
Även i städerna är invånarna motiverade att värdesätta den naturliga miljöns kvalitet, och värdesystemet är fokuserat på att skapa ett grönare samhälle.
Invånarna i norska storstäder är till exempel mer benägna att göra gröna val i vardagslivet, och transportnätverken är inriktade på cykel- och kollektivtrafik. Men de städer som kan komma att bli utsläppsfria står fortfarande för en stor del av föroreningarna i landet.
Knappt 30 % av Norges invånare bor i de här befolkningscentrumen, där man också hittar majoriteten av de byggarbetsplatser som producerar uppskattningsvis en miljon ton koldioxid per år genom de bensindrivna maskiner som traditionellt används i byggbranschen.
”Den norska byggbranschens tidiga införande av noll avfall är något att beundra och efterlikna”, säger Ryan. Genom den här nya lagstiftningen ansluter sig landets storstäder till en en rikstäckande rörelse för mer hållbart byggande.
Koldioxidneutrala utmaningar
Utrullningen av den nya planen för grönare byggande i Norges största städer nådde sin första etapp 2021. Lagen föreskrev att all ny byggverksamhet i städerna vid slutet av det året skulle vara helt fri från fossila bränslen i all utrustning som användes på byggarbetsplatserna. Det innebar att man måste gå över från konventionella maskiner till byggteknologier som är utformade för att drivas av förnybara råvaror som biodiesel eller helt kan konverteras till eldrift.
De företag som uppfyller kraven i etapp ett går nu vidare till nästa etapp i lagstiftningen, vilken ska vara klar 2025. Vid det laget kräver lagstiftningen att all byggverksamhet i stadsområdena ska vara helt fri från utsläpp. Det innebär att maskiner som drivs av biodiesel måste konverteras till el- eller vattenkraft – något som förespråkarna hoppas ska råda bot på såväl luft- och bullerföroreningarna som koldioxidutsläppen. Inom tio år, till 2030, ska all byggverksamhet i de här städerna vara helt utsläppsfri.
Enligt Ryan Jorgensen är det här steg i rätt riktning, men han menar också att det kommer att krävas ett större fokus på material – inte bara på förhållandena på byggarbetsplatsen – för att byggbranschen i Norge verkligen ska göra framsteg i sina miljömål.
”Betong och stål ligger båda högt på skalan för koldioxidavtryck”, säger han. ”Jag tror att den starka skogsindustrin kommer att göra att trä och massivträ blir lösningen på det.”
Ryan tror att nästa punkt på Norges dagordning kommer att bli en djupdykning i hur utvecklingen av material påverkar miljön. Han menar att ”livscykelanalyser av material för att fastställa deras övergripande koldioxidavtryck och investeringar i konstruerat trä” är viktiga teknologiska investeringar för en grönare byggbransch i framtiden.
Balans mellan kreativitet och hållbarhet
För Ryan Jorgensen och resten av teamet på Saunders har projekt som förenar miljöhänsyn med beboelighet och estetik alltid varit en viktig del av verksamheten – något som enligt Ryan kommer att fortsätta att vara prioriterat i företagets designprocess.
”Vi är särskilt stolta över våra projekt på Fogo Island i Newfoundland”, säger Ryan. ”Anläggningar utanför nätet, vattenuppsamling, naturlig ventilation, komposttoaletter och varsamhet med marken var alla viktiga aspekter av hållbarhetsmålen för det här avlägsna ösamhället.”
När Saunders-teamet skulle börja bygga ville de enligt Ryan skapa en struktur som hade minimal inverkan på miljön, samtidigt som den fungerade som en minnesvärd symbol för de personer som interagerar med den. Han hoppas kunna föra med sig det här konceptet till teamets nya designer under det kommande året. ”Vi har ett nytt projekt som ska inledas nästa år och som utvidgar de här hållbara metoderna”, säger Ryan. Det är ett av många pågående projekt som teamet på Saunders siktar på att skapa enligt de nya föroreningsreglerna.
För Ryan är regler som de nya utsläppsstandarderna för stadsområden en viktig aspekt av det som gör norsk arkitektur så minnesvärd. Att kombinera kreativitet med hållbarhet har alltid varit centralt för designarbetet på Saunders, och Ryan tror att grönare byggmetoder med ett större helhetsperspektiv på den omgivande miljön kommer att fortsätta att vara en prioritet för honom och hans kollegor när de tar sig an nya kreativa utmaningar. ”Som företag baserat i Norge har vi hållbara metoder och miljöstandarder inneboende i verksamheten”, säger Ryan. ”Myndighetsstandarder, lokal tillgång till certifierade material och kulturell praxis att arbeta i samspel med naturen ger en stadig grund för en heltäckande miljöpraxis. Kreativitet och hållbarhet är inte motsatta krafter utan integrerade delar av samma helhet.”
