Alla som vill lyckas med sitt företag måste veta exakt vad de jobbar med, varför de gör det och hur det ska gå till.

Att komma på en idé som fyller en lucka på en viss marknad är bara början. Entreprenören måste förstå marknadens dynamik, och hur luckan kan fyllas med den produkt eller tjänst som han eller hon har skapat. Man måste också uppnå en tillräckligt hög vinst för att klara att hålla verksamheten igång under en överskådlig framtid.

Man måste oundvikligen välja en affärsmodell och tillämpa en metod för att leverera produkten eller tjänsterna enligt den.Det finns många affärsmodeller att välja mellan beroende på vad företaget gör och hoppas kunna uppnå.

Olika erbjudanden, olika modeller

Harvard Business School (HBS) beskriver ett antal potentiella affärsmodeller.

Först och främst finns produktmodellen, där en viss vara tillverkas till en så låg kostnad som möjligt samtidigt som man bibehåller en rimlig kvalitetsnivå, och där ”målet är att maximera vinsten genom att sälja så många enheter som möjligt till ett så högt pris som människor är villiga att betala”.

Sedan har man tjänstemodellen, som innebär att man erbjuder någon annan hjälp mot en avgift. ”För att tjäna pengar på en tjänst erbjuder man färdigheter till andra som de själva inte kan eller vill använda. Om möjligt bör man upprepade gånger tillhandahålla den här fördelen med hög kvalitet”, säger HBS.

En modell med en delad tillgång – till exempel ett fitnesscenter – innebär att företaget tar betalt av sina kunder för att använda utrustning som företaget äger och driver. ”Att hitta rätt kunder är nyckeln till att lyckas med modellen för delade tillgångar”, säger HBS.

En prenumerationstjänst, till exempel regelbunden leverans av tidningar eller en streamingtjänst som Netflix, kräver en prenumerantbas som byggs upp genom att man erbjuder tillförlitligt värde över tid samtidigt som man lockar nya kunder.

Vid leasing anskaffar man en tillgång som man hyr ut under en avtalad tid mot en avgift. Enligt HBS är nyckeln här att ”se till att de intäkter man får från att leasa ut tillgången innan den förlorar i värde överstiger inköpspriset.”

Återförsäljning innebär att ett företag köper tillgångar och säljer dem vidare till ett högre pris. HSB säger: ”Återförsäljning är den process som de flesta större detaljhandlare använder, och där man anskaffar produkter som man sedan säljer vidare till köpare. Exempel på det är lantbrukare som levererar frukt och grönsaker till en livsmedelsbutik, och tillverkare som säljer varor till en järnaffär.”

Agentur eller marknadsföring innebär att man skapar värde genom att marknadsföra en tillgång som agenten/ombudet inte själv äger till en intresserad köpare. Man tjänar en avgift eller provision för att sammanföra köpare och säljare.

Välja en affärsmodell i byggbranschen efter specialism

Vilka slags affärsmodeller är då vanligast i byggbranschen? Variationer på HBS’ affärsmodeller förekommer över hela branschen.

Ett företag kan välja att fungera som entreprenör, och erbjuda byggtjänster till en kund. Företaget kan bygga projektet mot en avgift och anskaffa material och arbetskraft genom externa leverantörer samt genom att anlita underentreprenörer till att utföra olika uppgifter.

Företaget kan välja att ägna sig åt totalentreprenad, där man tar hand om samtliga behov för att leverera en byggd tillgång som ett hus – från inledande design till planering och sedan att bygga huset för kundens räkning.

Det kan också tillhandahålla en specialisttjänst. Det kan handla om rivningsexpertis, tjänster inom mekanik och elteknik, att arbeta med renovering eller montering eller att installera specialutrustning för exempelvis värme eller ventilation.

Alternativt kan företaget vara materialleverantör och fungera som mellanhand mellan tillverkaren av ett byggmaterial och byggföretaget.

För- och nackdelar

Huruvida man lyckas med någon av dessa metoder beror på flera faktorer, inte minst det ekonomiska läget i branschen vid varje given tidpunkt.

Entreprenörer måste lägga anbud på arbete, och när det råder stor konkurrens kan de tvingas lämna in ett pris på ett byggjobb som inte ger någon betydande vinst eller som kanske knappt täcker de egna kostnaderna. Marginalerna i byggbranschen överstiger sällan 2%.

Ingen entreprenör är för stor för att misslyckas – något som blev tydligt när Carillion, då Storbritanniens näst största byggföretag, gick under. Företaget hade i uppdrag att leverera två stora sjukhus och dussintals andra infrastrukturprojekt, och var till synes opåverkat av branschens toppar och dalar. Men Carillion tog sig an för många kontrakt som skulle visa sig vara olönsamma och blev därmed skuldsatt till en grad som gjorde att företaget inte kunde överleva.

Underentreprenörer och andra leverantörer kan drabbas hårt när en stor entreprenör som de är beroende av för arbete och ekonomisk överlevnad går under. I Carillions fall fanns obetalda skulder till leverantörerna på hela 2 miljarder pund (drygt 27 miljarder kronor), och många av dem gick i konkurs tillsammans med Carillion.

Husbyggarnas möjligheter att lyckas kan också variera. De som har gott om pengar och äger en avsevärd mängd mark klarar utmaningar som högre räntor och den minskade efterfrågan som följer, och kan öka sin aktivitet igen när det ekonomiska läget är mer gynnsamt.

Mindre företag, som levererar bostäder med snävare marginaler och utan tillgång till en massa extrakapital, är mer känsliga för ekonomins skiftande vindar.

Diversifiering och behovet av förändring

Med tanke på de krafter som är inblandade inser allt fler företag att man inte behöver låsa sig vid en viss affärsmodell. Behovet av större tydlighet kring leveranserna, tillsammans med ansträngningarna för att minimera avfallet och öka effektiviteten, har fått många företag att ändra sitt sätt att göra affärer.

Vissa företag inser behovet av att diversifiera, medan andra anammar teknologi som BIM. Andra ser fördelarna med att använda moderna byggmetoder där de kanske tidigare har använt mer traditionella metoder, som i dagens ekonomiska klimat riskerar att leda till förseningar eller problem med den färdiga produkten.

Samtidigt märker man över hela byggbranschen en större dragning mot en cirkulär ekonomi, vilket får vissa företag att ändra sin strategi. I en undersökning av en grupp forskare baserade i Kanada och USA undersökte man arbetsmetoderna för 81 byggföretag i hela världen och identifierade möjlighetsluckor och förbättringsområden.

Resurseffektivitet och grönare byggnader är en del av byggbranschens svar på kraven på att minska verksamhetens inverkan på miljön. Hur byggnader designas, byggs och drivs håller på att förändras fundamentalt.

Som en konsekvens av det utvecklas affärsmodeller som speglar de förändringar som branschen måste göra för att vara lämplig för sitt ändamål på 2000-talet. Förändringarna kan vara tuffa för företagen, men är ofta nödvändiga för att verksamheten ska blomstra.