Strävan efter ekonomisk hållbarhet i byggbranschen

Som en del av kampen för att hejda – eller till och med vända – klimatförändringarna måste man ta itu med frågan om den byggda miljöns ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet. Efter klimattoppmötet COP26 som hölls i Glasgow nyligen ekade kraven på gröna lösningar för att trygga framtiden, och branschen måste nu vara ännu mer uppmärksam på behovet av att bygga nu med framtida generationer i åtanke.
Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på email

Ekonomisk hållbarhet – ett aktuellt ämne

De världsledare som nyligen deltog i COP26-konferensen i Glasgow hade mycket att säga om behovet av att utveckla starka och fungerande strategier för att ta itu med klimatförändringarna, särskilt genom att minska koldioxidutsläppen via en rad politiska initiativ.

Djärva planer presenterades för världens media och en förväntansfull allmänhet. De verkliga bevisen ligger dock i om de utlovade åtgärderna faktiskt kan genomföras. Trots den stora brådskan är det ännu ingen som vet.

Icke desto mindre ökar kraven från många håll på att företag och industrier ska skärpa sig och införa hållbara ekonomiska metoder och resultat som kommer att gynna framtida generationer. Den här rörelsen har nått ett antal branscher, i synnerhet byggbranschen.

Att anskaffa hållbara material, se till att arbetet på byggarbetsplatserna utförs på ett så hållbart sätt som möjligt och leverera mer långsiktigt hållbara projekt är nu allmänt erkänt som den rätta vägen framåt – snarare än bara sporadiska åtgärder kring grönt byggande.

Vad är ekonomisk hållbarhet i byggbranschen?

Vad är då ekonomisk hållbarhet? Och vilken betydelse har det för byggbranschen?

FN:s Brundtlandskommission definierade i en rapport 1987 hållbarhet som att ”uppfylla dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjlighet att uppfylla sina egna behov.” 

Detta ses av många som utgångspunkten för hållbarhet. Miljökonsultföretaget Circular Ecology menar att den här definitionen kan tas ett steg längre, och påpekar att det är allmänt accepterat att vi för att uppnå hållbarhet ”måste balansera ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer i harmoni”. Bara en av faktorerna räcker inte – de måste fungera tillsammans.

De här elementen har blivit kända som hållbarhetens ”tre grundpelare”, och nämns ofta av framsynta arkitekter, designers och utvecklare.

Om man tittar på de tre pelarna individuellt beskriver Cathi Colla Architects (CCA) miljömässig hållbarhet som en fråga om form, material och system i samband med ett tilltänkt projekt och den plats där det ska byggas.

Företaget föreslår att social hållbarhet i fråga om bostäder handlar om att skapa inkluderande, säkra och friska samhällen som är väl integrerade i bredare urbana system.

”Den byggda miljön kan bidra till ett mer jämställt, inkluderande och sammanhållet samhälle om platserna där vi bor, anläggningarna vi använder och våra stadsdelar och mötesplatser är utformade för att vara tillgängliga och inkluderande”, tillägger CCA.

Ekonomisk hållbarhet sägs innebära ”en noggrann avvägning mellan kostnader och verkligt värde”, inklusive en bedömning av byggkostnader, materialval och driftskostnader.

”En byggnad som har designats med hållbarhet i åtanke – till exempel med passiva designelement och hållbara material, inventarier och inredning – bör ha lägre löpande underhållskostnader tack vare det minskade beroendet av artificiellt belysning eller klimatstyrning inomhus”, säger företaget.

Att jämka mellan projektkostnader och värde

Vissa hävdar att byggprojekt som innehåller hållbarhetsfunktioner – till exempel teknologi för att säkerställa lägre driftskostnader – kan kosta mer att leverera än projekt där sådana funktioner inte ingår.

Men rätt utförda leder sådana utgifter ofta till bättre byggnadsprestanda, nöjdare invånare och fördelar för både närmiljö och den globala miljön tack vare hållbara byggmetoder och leveranskedjor. Och med tiden kommer det här att ge en investeringsavkastning som gör utvecklare och finansiärer glada över att de valde den hållbara vägen.

Naturligtvis är alla byggprojekt föremål för risker – en faktor som oundvikligen gör det svårt att förutsäga den ekonomiska hållbarheten för ett projekt. Forskare vid tekniska högskolan i Turin hävdar att även om kostnadsanalysen för livscykeln spelar en viktig roll för hur tekniskt och ekonomiskt genomförbart ett byggprojekt är, kan man aldrig vara helt säker på någonting när projektet inleds.

Enligt forskarna är det ”extremt svårt att exakt förutse det socioekonomiska sammanhanget på lång sikt, var byggnadsdriften kommer att äga rum och vilka konsekvenser den får för själva projektet.” Detta hindrar dock inte människor från att tänja på gränserna för vad som kan uppnås med rätt inställning, och deras ansträngningar kan skådas över hela världen.

Byggnader kan uppfylla framtida behov idag

Exempel på vad som rimligen kan anses vara ekonomiskt hållbara byggnader – och definitivt enligt den tidigare nämnda Brundtlandkommissionens definition av begreppet – är arbete av den norska arkitektfirman Link Arkitektur. Deras design av Zeb-laboratoriet i Trondheim till exempel, är ”en nollutsläppsbyggnad som producerar mer förnybar energi än sina koldioxidutsläpp under hela sin livscykel”. 

Företagets filosofi kring hållbart byggande går utöver det enbart miljömässiga, även om det i sig är mycket viktigt. Som marknadschefen Rolf Maurseth säger: ”Det är inte bara miljön som vi behöver tänka på för att skapa hållbar arkitektur. Vårt […] mål är att uppfylla vår generations behov på ett sätt som inte minskar möjligheterna för kommande generationer.”

Bland andra exempel på hållbart byggande finns Haycroft Gardens, ett hus byggt på en håltomt i norra London för tre generationer av samma familj. Arkitekten Sarah Wigglesworth säger att huset ”designades för att vara långvarigt, med låg påverkan och stor energieffektivitet.” 

Och så har vi Arups Christie Proton Beam Therapy Center i Manchester. Här erbjuds banbrytande cancerbehandling i en byggnad som levererades med så många miljö- och framtidssäkra element som möjligt.

Byggnader kan byggas för att hålla. Den moderna byggbranschen har kunnandet, de tekniska möjligheterna och framsyntheten för att leverera projekt som kommer att tjäna såväl framtida generationer som den nuvarande. Det är bara en tidsfråga innan det blir otänkbart att göra saker på något annat sätt.

Är netto noll-byggnader möjliga?