Den ökade användningen av gröna byggmaterial – sådana som anses vara naturliga, exempelvis trä, sten eller halm, eller återvunna material som plast eller glas – är en del av byggbranschens svar på kraven på större hållbarhet i kölvattnet av klimatförändringarna.
Men trots branschens ansträngningar står den, om man tar med såväl byggande som drift i beräkningen, för närvarande för 39 % av de globala energirelaterade koldioxidutsläppen.
Det är inte alla arkitekter som designar med gröna material i åtanke, och alla entreprenörer väljer inte heller att använda dem. Men byggbranschen satsar allt mer på hållbarhet på bred front, bland annat på grund av ny lagstiftning, kundernas val och större kostnadseffektivitet.
I denna strävan ingår gröna byggmaterial, och de förutspås därför användas mer i byggprojekt.
Vissa marknadsprognoser stöder det här påståendet. Värdet av den globala marknaden för gröna byggmaterial förväntas nästan fördubblas mellan 2021 och 2027, från 280,5 miljarder US-dollar (3,14 biljoner kronor) till 523,7 miljarder US-dollar (5,87 biljoner kronor). Det motsvarar en årlig tillväxt på mer än 11 %.
Bland fördelarna med att använda vissa gröna byggmaterial i klimatförändringarnas tid kan nämnas att de är hållbara och förnybara.
Troget trä och fördelaktig bambu
Trä är det mest uppenbara exemplet på ett sådant material.
Det råder ingen tvekan om att trä är populärt inom bostadsbyggande. Omkring 70 % av världens befolkning bor i bostäder med trästomme. I USA används trästommar i över 90 % av låghusen, och i Storbritannien är de så populära att de ingår i upp till 90 % av de egenbyggda bostäderna. Ett del av de stora bostadsleverantörerna bygger också hus med sådana system.
Vissa träslag växer snabbt, och har rätt fysiska egenskaper för att man ska kunna använda dem för att bygga. Enligt vissa experter skulle det krävas 22 fullvuxna granar, var och en 80 meter hög, för att bygga ett medelstort hus, men tallar blir fullvuxna tillräckligt fort för att vara ett populärt val.
Bland andra gröna byggmaterial finns bambu, sten, halmbalar, cob – en lerliknande blandning av jord, sand, halm och kalk – kork samt en rad återvunna material som exempelvis glas, plast, burkar och gamla däck.
Bambu är vanligt i Sydostasien, där det tidigare kallades ”fattigmansvirke”. Nu när kraven på hållbarhet blir allt viktigare, och avskogningen leder till brist på lämpligt virke i vissa delar av världen, har bambu åter börjat bli populärt i byggbranschen.
En särskild konstruktionsmässig fördel med bambu är att dess tryckhållfasthet är dubbelt så stor som betongens, medan dess draghållfasthet ligger nära stålets.
Stadig sten och hållbar halm
Sten är ett robust, mycket hållbart och rikligt material – enbart i Storbritannien finns omkring 400 stenbrott. Sten kräver inte heller så mycket underhåll, även om vissa hävdar att den bilden inte är helt entydig. Halmbalar erbjuder å andra sidan bra värmeisolering och mycket lägre miljöpåverkan än många vanliga byggmaterial idag, skriver BRE. Enligt BRE är halmbalar lämpliga som fyllnadsisolering för byggnader med trästomme.
För- och nackdelar
De utvidgade fördelarna med att använda gröna byggmaterial är att det kan minska den långsiktiga kostnaden för projekt. Även om själva byggandet kan kosta mer än med icke-gröna komponenter, kan man tjäna in kostnadsskillnaden på mellan tre och fyra år enligt vissa observatörer.
Gröna byggmaterial är också bättre för miljön. Att använda förnybara och hållbara resurser sätter mindre press på vår omvärld.
Det finns dock några nackdelar. Tillgången på gröna material av rätt typ för projektet är en viktig faktor, och vissa komponenter kan vara svåra att få tag i. Eller också är de tillgängliga, men tar lång tid att få levererade. Detta kan påverka möjligheten att starta eller slutföra ett projekt. Att hitta arbetskraft som är van att jobba med vissa material kan också vara svårt, om än inte omöjligt.
Trots nackdelarna och risken för att stöta på hinder går det innovativa och kreativa tankearbetet vidare, och det gör även ambitionerna. Designers och utvecklare presenterar förslag på exempelbyggnader som inte behöver kosta skjortan.
Exempel på miljövänliga byggnader
Ta till exempel Bullitt Center i Seattle, Washington i USA. Teamet som byggde centret, som påstås vara världens grönaste byggnad, arbetade i två år med att hitta produkter som inte innehåll några rödlistade kemikalier, exempelvis kadmium, asbest, klorfluorkarboner eller halogenerade flamskyddsmedel.
Ett annat exempel är den flytande skolan Makoko i Lagos, Nigeria. Byggnaden ritades och byggdes 2013, och var ett svar på vad dess designers kallade samhällets ”sociala och fysiska behov med tanke på klimatförändringarnas effekter och ett Afrika som snabbt urbaniseras.”
Skolan byggdes av återvunna plasttunnor, lokalt anskaffad bambu och trä inköpt från ett lokalt sågverk.
Till sist har vi Pixel Building i Australien. Kontorsbyggnaden med fyra våningar levererades med återvunna, hållbart anskaffade byggmaterial och en särskild typ av betong med låga koldioxidutsläpp. Projektet uppnådde ”det högsta möjliga och högsta någonsin utdelade betyget från Green Building Council of Australia”.
Så länge som världen står inför ett klimatmässigt nödläge, och medan byggbranschen utforskar energieffektiva och hållbara metoder för att leverera den byggda miljö som vi alla behöver, kommer det att finnas utrymme för gröna och förnybara material på byggarbetsplatserna.
