Människan har länge varit fascinerad av – och känt rädsla inför – tanken på att vi kanske en dag kommer att ersättas av artificiell intelligens.  

Att någon form av robotliv skulle kunna ta människans plats har varit ett tema inom science fiction-litteraturen och -filmen så länge genren har funnits. Men i vissa branscher har utbytet av människor med robotteknik kommit ganska nära att bli ett vetenskapligt faktum. 

I fordonssektorn har man använt datorprogrammerade robotar för att montera en rad produkter i många år, med början i Japan på 1960-talet. Andra tillverkare har också tagit steget över till robotar, till exempel inom sina distributionscenter. Många av oss har sett filmer med robotar som susar runt på ett jättelikt lager medan de samlar in och förpackar varor åt kunder. 

En sektor som dock har legat en aning efter när det gäller robotteknik – och teknologi i allmänhet – är byggbranschen. I jämförelse med andra branscher har införandet av moderna metoder i byggbranschen gått minst sagt trögt.  

Robotteknik i byggbranschen och bristen på kompetens 

Det stämmer att tillverkning utanför byggarbetsplatsen och prefabricering snabbar på processen med att bygga bostäder och andra projekt samt bidrar till att se till att kvaliteten upprätthålls under vad som bokstavligen är fabriksförhållanden. Och i och med den kompetensbrist som har drabbat branschen, och den ökade efterfrågan efter pandemin, kommer användningen av teknologi på och utanför byggarbetsplatsen säkerligen att öka.  

Men den är fortfarande, relativt sett, i sin linda. Branschen är fortfarande beroende av att ett stort antal människor designar och sätter ihop den byggda miljö som vi alla bor och arbetar i.

Även om större automatisering skulle gynna produktiviteten i sektorn varierar inställningen till moderna byggmetoder inom branschen. Branschen är helt enkelt inte överens om användningen av teknologi – vissa företag går i bräschen för den, medan många andra inte gör det.   

En undersökning 2019 av konsultföretaget KPMG visade att av de 20 % av byggbranschens aktörer som betraktar sig som ”redo för teknologi” – de företag som KPMG kallar ”innovativa ledare” – använder 86 % byggnadsinformationsmodellering (BIM), 72 % drönare och 10 % byggrobotteknik.  

Det kan jämföras med de 20 % av företagen som ligger längst ner – de som KPMG menar ligger ”bakom kurvan” när det gäller teknologi. Deras siffror för samma kriterier är deprimerande läsning: 28 %, 3 % och 0 %. 

Förändring ligger i luften 

Robottillverkaren ABB tror dock att det här är på väg att förändras. En undersökning som ABB utförde bland 1 900 stora och små byggföretag i Europa, USA och Kina och som publicerades förra året visade att 81 % av de tillfrågade företagen planerade att antingen introducera eller öka användningen av robotteknik i byggbranschen under det närmaste årtiondet. 

Det här skulle visserligen vara att börja från en ganska låg bas. Som ett tecken på hur långt efter andra sektorer byggbranschen ligger visade ABB:s forskning att bara 55 % av byggföretagen använder robotar, vilket kan jämföras med 84 % i fordonsbranschen och 79 % inom tillverkning. 

Även om många byggföretag inser behovet av att effektivisera driften, särskilt nu när kompetensbristen slår till med full kraft, så visar det sig ofta i undersökningar att företagen placerar robotteknik och annan ny teknologi långt ner på listan över ”måsten” – inte minst på grund av kostnaden. 

Om byggbranschen ska kunna förbättra sin produktivitet måste den anamma mer teknologi, och det i sin tur innebär att man måste inse att användningen av robotar för vissa uppgifter kan leda till bättre resultat än vad som kan uppnås med människor. 

Brian Ringley, som ansvarar för byggteknologi hos robottillverkaren Boston Dynamics, betonar att 85 % av alla byggprojekt spräcker tidsschemat, och överskrider därmed också budgeten. Robotar, menar han, kan hjälpa till att få ner den här siffran genom att utföra uppgifter som platsinspektioner och kvalitetskontroll. Då får personalen möjlighet att fokusera på mer kreativa, mindre repetitiva och ofta säkrare uppgifter som kan bidra till att leverera projekten i tid. 

För det här ändamålet har Brian och hans team skapat en hundliknande robot som de kallar Spot, och som är utrustad med kameror och datainsamlingsteknologi. Spot travar omkring på byggarbetsplatsen och kontrollerar olika saker. ”Arbetet är tråkigt, och det är också extremt svårt för en människa att utföra det lika exakt som en robot”, säger Brian.

För- och nackdelar med robotteknik i byggbranschen 

Det finns helt klart fördelar med att låta robotar arbeta på ett byggprojekt. De kan jobba med vissa uppgifter dygnet runt, behöver inga raster och kan förbättra säkerheten för den mänskliga arbetskraften genom att utföra vissa av branschens farligare uppgifter som kan leda till skador. Enligt vissa kan de också leverera ett mer exakt resultat. 

En av nackdelarna med att använda robotar på ett byggjobb är att de bara gör det som de är programmerade att göra – de kan inte improvisera. Och det startkapital som krävs kan vara betydande – allt mellan 50 0000 dollar (drygt en halv miljon kronor) och 150 000 kronor (1,5 miljoner kronor) enligt vissa uppskattningar. Detta kan säkert avskräcka ett mindre företag från att investera i robotteknik.  

Det finns också en oro för att vissa kvalificerade jobb, till exempel murning, kommer att gå förlorade om robotmurare får fotfäste i branschen. Eller att 3D-betongskrivare ska utvecklas och rullas ut i en sådan skala att de kan slå upp ett hus eller en kontorsbyggnad på nolltid, vilket skulle skära ner arbetskraften på plats till en 3D-maskinoperatör och några kvalitetskontrollanter. 

Det råder ingen tvekan om att robottekniken kommer att göra ytterligare framsteg. Och ja, den kommer att hjälpa dem som designar och levererar den byggda miljö som vi alla bor och lever i. 

Men när allt kommer omkring kan robotarna aldrig helt ersätta människorna i byggprocessen.

Vi är varelser som genomsyras av fantasi, känsla och kreativ strävan. Byggbranschen behöver höja sin produktivitet, men den behöver också – och kommer alltid att innehålla – fantasi, uppfinningsrikedom och konstnärliga ambitioner.