Under 2020 lades större vikt än någonsin på det fysiska och mentala välmåendet – i alla utrymmen, från bostäder till butiker. Att biofil design har hamnat i fokus är därför inte förvånande. Att avsiktligt ge människor möjlighet att vara nära naturen leder till minskad stress, bättre kognition och ett gladare humör.
Men det är inte allt. I sin nya bok Nature Inside: A Biophilic Design Guide hänvisar författarna Bill Browning och Catherine O. Ryan till omfattande forskning som visar att biofil design inte bara får människor att må bättre utan också ökar hållbarheten och vinsten. I boken ingår flera fallstudier, tillsammans med designverktyg och råd om hur biofila principer kan tillämpas i praktiken.
Bluebeam Built-bloggen diskuterade nyligen de vetenskapliga och affärsmässiga fördelarna med biofil design med Bill Browning, som också är medgrundare av designkonsultföretaget Terrapin Bright Green. Här tar vi en titt på hur biofil design kan ge positiva resultat för sjukhus, kontor och skolor.
Snabbare tillfrisknande inom vården
En kropp som stressas av faktorer som dålig belysning, oljud och instängning i en artificiell miljö tar längre tid på sig att läka, kan man läsa i Nature Inside, med hänvisning till ett antal akademiska studier. ”I den tidiga forskningen kring fördelarna med biofil design tittade man på vilken utsikt patienterna hade från sina sjukhussängar”, säger Bill Browning. ”Skillnader i patienternas resultat kunde förklaras bara genom utsikten från sängen.”
Bilden längst upp i den här artikeln visar hur arkitekterna HOK och CPG gav varje säng utsikt över naturen på Ng Teng Fong General Hospital i Singapore med hjälp av vertikala fönster som vetter mot små tropiska takträdgårdar.
I en undersökning som gjordes 1984 av Roger Ulrich (View through a window may influence recovery from surgery) visade det sig att 23 kirurgipatienter som tilldelades rum med fönster och utsikt över träd och buskar kunde åka hem fortare efter operationen, behövde mindre smärtstillande medicin och hade en mer positiv inställning (enligt sköterskorna) än 23 andra patienter i liknande rum men med utsikt över en tegelmur.
[SE OCKSÅ: Här kommer Nordamerikas största levande vägg]
Bland andra fördelar som forskningen har påvisat finns lägre blodtryck och hjärtfrekvens, lägre nivåer av stresshormoner, större välbefinnande och bättre hälsoresultat. Till och med en bild eller video av ett naturmotiv kan ge bättre resultat.
Enligt Nature Inside är de designfaktorer som man har forskat mest om inom vården är läkande trädgårdar och styrd tillgång till dagsljus. Båda erbjuder en möjlighet att avsevärt förbättra resultaten. Men det är inte bara patienterna som gynnas. Personalen upplever också mindre stress och större trivsel på arbetsplatsen, och besöken blir trevligare för de anhöriga.
Inspiration till kreativitet och produktivitet på arbetsplatsen
Från 1950-talets långa rader med skrivbord via 1980-talets kontorsbås till senare års öppna planlösningar, våra arbetsplatser utvecklas ständigt. Covid-19-pandemin har dock fått vissa att fråga sig om öppna miljöer verkligen är bra för hälsan. ”Om man har väl utformad ventilation är kontor med öppen planlösning inte mindre säkra än sådana med avgränsade utrymmen”, säger Bill Browning. ”Vi ser nu att människor sätter in plexiglaspaneler som en tillfällig lösning, men en del av konceptet med en öppen planlösning är att det främjar samarbete och delad energi.”
Öppna utrymmen ger möjlighet till ”prospect” – ett mönster inom biofil design som tillåter obegränsad sikt över ett större avstånd – för övervakning och beslutsfattande. Men en allt för stor öppenhet kan leda till stress. Kontor behöver också tillflyktsplatser som grupprum och äggfåtöljer för att skydda personalen från enbart snabba aktiviteter.
Kanske är det besvärligaste problemet med öppna kontor de störande ljuden – telefoner som ringer, kontorsmaskiner och kollegors samtal – som kan inverka mycket negativt på produktiviteten. ”Det är stor skillnad mellan akustik och psykoakustik”, förklarar Bill. ”Akustiken talar om vilka material som ljud studsar på eller absorberas av, hur högt ljudet är och vilka ljud som når öronen. Psykoakustik talar om vad man faktiskt hör. Det beror på att hjärnan filtrerar ljuden och väljer vilka den ska bearbeta.”
När man har blivit avbruten i en uppgift tar det i genomsnitt 23 minuter att komma in i den igen. Vitt brus är kanske det mest effektiva sättet att maskera ljud, men det kan också med tiden bli irriterande för lyssnaren och faktiskt leda till ökad stress och missnöje. Men människan är särskilt anpassad för att höra naturljud. I jämförelse med traditionellt vitt brus leder naturliga ljudlandskap faktiskt till bättre resultat och en positiv känsla av välbefinnande.
Naturliga vattenljud, specifikt porlandet från en liten ström, är mest effektiva. Faktum är att vatten gav bättre resultat än fyra andra ljud för seriell återkallelse och kreativt tänkande. På ett kontor med 100 medarbetare motsvarar en minut improduktiv tid per arbetare och dag 18 000 dollar (drygt 150 000 kronor) per år i bortkastade löner, enligt data för 2017 från U.S. Bureau of Labor Statistics. Att introducera naturliga ljud på arbetsplatsen kan innebära klara fördelar ur en ekonomisk synvinkel.
Uppmuntra stödjande skolundervisning
Redan 1837 ville den tyske läraren Friedrich Fröbel vårda barn på samma sätt som man vårdar växter i en trädgård – vilket är ursprunget till de tyska daghemmen, ”Kindergarten”. Under större delen av 1900-talet var skolorna belysta av dagsljus och ventilerade av fönster som kunde öppnas och stängas och med utsikt över träd, moln, solsken och regn. Men på 1960-talet började det amerikanska utbildningsväsendet betrakta allt detta som störande.
Ny forskning visar dock på att sanningen är den motsatta. Dagsljus och utsikt har en enorm inverkan på den kognitiva utvecklingen och utbildningsresultaten. ”En undersökning bland 2 600 grundskoleelever i Barcelona visade att med demografiska faktorer borträknade hade barn i skolor med fler träd avsevärt bättre kognitiv utveckling under året”, säger Bill Browning. Undersökningen om gröna utrymmen visade på förbättringar av arbetsminnet och färre problem med bristande uppmärksamhet.
De förbättrade resultaten gäller även för äldre elever. En undersökning av gymnasieskolors landskap bekräftade att större exponering för naturen har ett positivt samband med skolupplevelsen, antal elever som tar examen och deras planer på att studera vidare. Detta påverkar även de ekonomiska och sociala resultaten senare i livet.
Resultatstyrd design
När man ska använda biofil design i en miljö bör man försöka åstadkomma ”flera och ihållande naturupplevelser under dagens gång”, säger Bill Browning. Betoningen tenderar att ligga på det visuella, men med tanke på hur stor del av hjärnan som används för seende ”kan man få mycket större effekter om man använder flera sinnen samtidigt”. Det är här magin uppstår.
I en tidigare bok beskrev Bill Browning och hans medförfattare 14 mönster för biofil design, men i Nature Inside har man lagt till ytterligare ett: ”awe”, eller förundran.”Vi plöjer ständigt igenom vetenskapliga undersökningar från olika områden, och vi kan nu kodifiera det arbetet som 15 naturupplevelser i den byggda miljön.” Detta betyder dock inte att man måste använda alla mönster samtidigt.
”Vilka mönster man väljer bör först och främst avgöras av målsättningen”, säger Bill. ”Bestäm vad du vill uppnå och vilket mönster du vill tillämpa och fokusera sedan på att göra just det riktigt bra.”
