I januari 2018 hände något anmärkningsvärt i den brittiska byggbranschen. Carillion, en av landets största entreprenörer, kollapsade under vikten av sina skulder efter att ha misslyckats med att säkra ett räddningsavtal med sina banker och med regeringen.  

Trots att Carillion arbetade med fler än 400 projekt inom den offentliga sektorn, däribland ett joint venture-avtal om HS2 värt 1,4 miljarder pund (drygt 17 miljarder kronor), och verkade ha tagit sig igenom ett tufft föregående år så gick företaget i konkurs med skulder på 1,3 miljarder pund (16 miljarder kronor). Än mer oroande var att företaget bara hade tillgång till 29 miljoner pund (358,6 miljoner kronor) i kontanta medel. 

Carillions kollaps skickade chockvågor genom den brittiska byggbranschen och satte stor press på många mindre företag. Entreprenadsektorn började omvärdera sin verksamhet, i synnerhet i fråga om finansieringen. 

För hur kunde ett företag av Carillions storlek – som vid en tidpunkt hade 42 000 anställda – hamna i så stora ekonomiska svårigheter? Varför hade de så lite kontanter på banken?  

Carillion var helt enkelt villiga att bjuda under sig själva för att få uppdrag och ta sig an kontrakt som kanske inte skulle ge någon vinst. Företagets oförmåga att omvandla de redovisade vinsterna till kontanter ledde till allt större skulder, enligt en stor utredning av kollapsen. Det här ledde till en spiral av problem som till sist fick ödesdigra konsekvenser. 

Kassaflöden i byggbranschen Förutom att ha tillräckligt mycket pengar för att finansiera arbetet med ett projekt måste man också kunna förutse hur mycket kontanter som kommer att krävas för att slutföra det.  

Om ett företag tar på sig för mycket arbete med för små marginaler, och det sedan uppstår problem med att slutföra projekt i tid och inom budget, kan företagets likviditet – och dess möjlighet att betala sina utgifter – komma att hotas.  

Experterna råder företagen att övervaka sina projekt för att snabbt identifiera hur varje projekt sannolikt kommer att påverka företagets övergripande budget. Att säkerställa bästa möjliga villkor från leverantörerna är avgörande, liksom punktlig fakturering och möjligheten att spåra utgifter. 

2011 publicerade Royal Institute of Chartered Surveyors (RICS) en vägledning om kassaflöde, där man lyfter fram att kontanter är själva ”livsnerven” i byggbranschen. Så här skriver man om frågan: ”Kontanter är en drivkraft för varje företag, och att hantera in- och utflödet av kontanter i en verksamhet är avgörande för dess överlevnad. Det är också något som är viktigt för ensamföretagare att ta hänsyn till i sin affärsplanering och sina prognoser.”  

Den här kommentaren påminde branschen om att betalningsvillkoren för de flesta kontrakt innebär att arbetet vanligtvis betalas i efterhand, ”så det är viktigt att entreprenörer och konsulter förstår vilka skulder de har och när de själva kommer att få betalt”.  

”Ofta används checkkrediter på banken för att hantera eventuella glapp, men betalningsförseningar, tvister med kunder eller omförhandlade kreditvillkor kan få katastrofala konsekvenser för ett företags framtid”, tillägger man i dokumentet. 

Kryptovaluta och blockkedjor i byggbranschen: en universallösning för kassaflödet?

Den digitala transformationen av byggbranschen fortsätter, och företagen anammar byggnadsinformationsmodellering (BIM) och ny teknologi som digitala tvillingar. Att byggbranschen har börjat inse värdet av kryptovaluta och blockkedjor som hjälp i hanteringen av kassaflödet borde därmed inte komma som någon överraskning. 

Institution of Civil Engineers (ICE) publicerade 2018 en rapport där man beskrev fördelarna med blockkedjeteknologin, som även kallas ”distribuerade liggare”. Byggbranschens leveranskedja är fragmenterad, och det finns stor potential för fel, förseningar och olyckshändelser vid olika stadier i ett projekt. Allt det kan förebyggas med hjälp av blockkedjor, skriver ICE, genom att dessa möjliggör transparens, spårbarhet och ansvarighet. 

”Ett av de lämpligaste användningsområdena för blockkedjor i byggbranschen är att bädda in en blockkedjebaserad plattform i projektgenomförandet. Plattformen kan initiera betalningar baserade på digitalt godkänt arbete, avtalsvillkor och smarta avtalsåtgärder”, skriver ICE i sin rapport. 

Användningen av så kallade ”smarta avtal” skulle innebära snabbare betalningar, så att entreprenörerna och deras leverantörer undviker risken för att inte få betalt. 

Krypto-konsekvens 

Och hur är det med blockkedjans kusin, kryptovalutan? Enligt Steven Cooke, gruppchef för strategisk tillväxt på konsultföretaget Linesight, kan kryptovaluta tack vare att den är digital användas för att göra omedelbara virtuella betalningar.  

”Detta bidrar till att lösa kassaflödesproblem och öppnar dörren för automatiserade betalningsprocesser, till exempel smarta avtal, som gör det möjligt att skapa incitament för omedelbara betalningar vilket i sin tur kan öka produktiviteten.”  

”Byggföretag kan också betala entreprenörer snabbt, baserat på värderingar, eller enkelt verkställa ekonomiska påföljder för försenat arbete”, säger Steven.

Som med all ny teknologi finns det naturligtvis risker med att använda kryptovaluta. Teknologin är fortfarande i sin linda, reglerna är knapphändiga och skattefrågorna är ännu inte lösta. De som väljer att använda kryptovaluta måste hålla sig informerade om såväl potentiella fallgropar som fördelar. 

Men att använda kryptovaluta på ett försiktigt sätt skulle kunna effektivisera kassaflödeshanteringen i byggbranschen. Det skulle kunna leda till en mer transparent, spårbar och ansvarig byggbransch, där kontanterna åter blir kung, leverantörerna får betalt snabbt och projekt slutförs utan rädsla för ekonomiska katastrofer.