Göteborg är en stad full av motsägelser. Sveriges näst största stad utgör landets ekonomiska och industriella kraftverk och är hem för världskända företag som Volvo och AstraZeneca. Just nu pågår en stor utbyggnad av staden till en kostnad av 1000 miljarder kronor och till 2035 är det tänkt att Göteborg ska bli Nordeuropas kommersiella och logistiska nav.
Kronan på verket blir en ny, tjusig skyskrapa – CityGate, som när den står klar längre fram i år kommer att vara Nordens högsta kontorsbyggnad.
Men om man googlar lite kring staden blir man snabbt bombarderad av artiklar om vilken grön, hållbar och allmänt fantastisk stad Göteborg är att bo i.
Så vad är det exakt som pågår här? Hur har just den här svenska staden lyckats kombinera en enorm utveckling med hållbar tillväxt?
För att verkligen förstå vad som händer måste vi backa bandet en aning. För omkring 40 år sedan genomgick Göteborg en stor förändring. Under 1980-talet var den varvsindustri som tidigare varit avgörande för stadens ekonomi på permanent nedgång.
Men det blev knappast någon dödsstöt för staden. Under 1990-talet byggde man om de stora, tomma varvsområdena till ett högteknologiskt nav för forskning och utveckling. Tack vare sina sjöfartsförbindelser kunde Göteborg utvecklas till en viktig handelshamn.
År 2014 presenterades Göteborgs strategi för utvecklingsplanering – en omfattande plan som skulle komma att forma stadens utveckling under de närmaste tjugo åren. Mellan 2016 och 2035 kommer man att spendera cirka 1000 miljarder kronor på att bygga ut infrastruktur som hamnen och spårvägsnätet och därtill bygga omkring 55000 nya bostäder.
Men trots den enorma ökningen av byggandet kompromissar Göteborg inte med sina miljömeriter. Det är lättare sagt än gjort, men den nya CityGate-skrapan är ett bra exempel på hur man uppnår det. Trots att det ska bli den största kontorsbyggnaden i Norden förväntas CityGate få den högsta LEED-certifieringen.
LEED skapades på 1990-talet som ett sätt att erkänna byggnader som håller en hög miljöstandard. Att nå den eftertraktade Platinum-certifieringen är så svårt att det bara är några tusen byggnader i världen som har lyckats.
För CityGate började de här miljömeriterna ta form redan på design- och byggstadiet. Man valde återvunnet aluminium till fasaden och en högteknologisk lösning för en av projektets mest förorenande aspekter: betongen.
Betongproduktionen står för omkring 8 % av de globala koldioxidutsläppen, men i den betong som används till CityGate har man ersatt den koldioxidintensiva cementen med flygaska – en restprodukt från kolindustrin som har mycket snarlika egenskaper.
Kanske är en av de mest imponerande bedrifterna att hela byggnaden kommer att drivas av en ny solcellspark som den är kopplad till och som ligger strax utanför Göteborg. Ja, det stämmer: Sveriges största kontorsbyggnad kommer till hundra procent att drivas av förnybar solenergi.
Men det är inte bara hållbarheten som gör det här projektet typiskt svenskt. Nästan hela det 144 meter höga tornet är dessutom prefabricerat.
Sverige har länge gått i bräschen för prefabricerad konstruktion och upp till 80% av alla bostäderi landet byggs på det sättet.
Betongkärnan var den enda delen av byggnaden som göts på plats – alla andra golvplattor, stålbalkar och paneler levererades och monterades ihop som en gigantisk LEGO-sats. Det passade perfekt för en liten tomt som ligger en aning inklämd mellan Ullevi-stadion, Gårda brandstation och andra projekt runt omkring.
Det innebar också att byggnaden kunde uppföras otroligt snabbt. När byggarbetet kom igång på allvar fick man upp hela skrapan på bara 14 månader. För att sätta det i sitt sammanhang är det lika lång tid som det tog att gräva ut den hårda göteborgsleran för att ge plats åt byggnadens fundament.
CityGate har också satt en ny nationell standard för att använda digitala byggverktyg som Bluebeam.
Projekt i den här storleksklassen kräver en hel del organisation och med så många digitala filer och meddelanden som flyger omkring är det verkligen viktigt att människor kan samordna med sina team och se till att de tittar på rätt information.
”Vi har 3000–4000 tekniska ritningar och allt måste genomgå samgranskning”, säger platschefen Jimmy Hemmingsson.”När vi har alla de här dokumenten sammankopplade digitalt blir det mycket enklare för alla i projektet att hitta det de letar efter.”
Förutom att det snabbar på arbetsflödena, minskar stressen och säkerställer att allt byggs på rätt sätt finns det också en hållbarhetsfördel med att göra sig av med papper.
”Det sparar också många träd eftersom vi inte behöver skriva ut alla de här ritningarna”, menar Jimmy.
Så imponerande som CityGate är, har Göteborg ett ganska avundsvärt rykte att upprätthålla. Men som vi har sett på andra ställen är det inte alltid som stora utgifter för viktiga utvecklingsprojekt leder till något positivt för lokalbefolkningen. Vad gör Göteborg annorlunda?
Redan från start var ett uttalat mål för Göteborgs strategi för utvecklingsplanering att främja företagstillväxten samtidigt som stadens beboelighet fortfarande låg högst på agendan.
Stadsplanerarna ville bevara känslan av att Göteborg var en liten och lokal stad. Snarare än att låta staden växa utåt till stora förorter med långa pendlingstider kräver stadsplanen att viktiga innerstadsområden ska utvecklas och förtätas.
Just nu bor ungefär var tionde göteborgare i centrum och där finns också 90 % av jobben. Dag Hammarskjöldsleden, som är en av de viktigaste infarterna till staden, ska byggas om från en oframkomlig motorled till en fotgängarvänlig boulevard med grönområden och ny kollektivtrafik.
Bostadssituationen i svenska storstäder har dock varit en kontroversiell fråga under flera decennier. Att hyra sin bostad är relativt vanligt i Sverige och det finns generösa skyddsmekanismer för att hålla hyrorna nere samtidigt som man kan ska kunna få ett stabilt långtidskontrakt.
Vissa menar att de här generösa reglerna har avskräckt husbyggare från att bygga nya bostäder.
Även om bostadsbristen är ett problem ligger den inte alls på så kroniskt höga nivåer som på andra ställen. Göteborg står inför samma press som många andra storstäder världen över, men verkar vara bra på att hantera problemen innan de blir alltför svåra.
Den här enorma, heltäckande planen utlöstes i viss mån av att Göteborgs kommunfullmäktige insåg att man kunde vänta sig en befolkningsökning på 150000 personer under de närmaste 20 åren. Det kan till exempel jämföras med Toronto, som förväntas växa med 2 miljoner invånare under de närmaste 10 åren men som inte har någon egentlig plan för att skapa bostäder ens åt den nuvarande befolkningen.
Kanske handlar det här inte helt och hållet om att en stad både kan äta kakan och ha den kvar, men Göteborg sätter onekligen ribban högt. Och det verkar som om staden kommer att fortsätta att ligga högt på listorna under lång tid framöver.
Den här videon och artikeln är en originalproduktion av The B1M i samarbete med Bluebeam. Klicka här för att se originalversionen.
