Tidigare i år var jag i Kansas City-området och fick chansen att sätta mig ner och prata med en verksamhetschef för en lokal betongentreprenör. Jag älskar att lära mig allt om anpassade arbetsflöden, och väggpaneler av betong i tilt-up-teknik är utan tvekan en intressant process. Tidigare har jag skrivit om betongentreprenörer i 5 Ways Concrete Contractors Get the Most Out of Bluebeam Revu. Det här är några av de arbetsflöden jag lärde mig på plats, liksom bästa praxis för att lyfta dem till nästa nivå.
Låt oss ta en titt på några arbetsflöden:
- Jämför dokument/Överlagra sidor
- Mängdberäkning av betong
- Mängdberäkning av armering
- Placering av utrustning
- Klippdockor
Jämföra dokument, överlagra sidor
För flera år sedan fick jag som designer möjlighet att rita bygghandlingar för bostadsbyggande med prefabricerade element från Thermomass. Det krävde en oväntat hög detaljnivå. Innan det gick att gjuta någon betong behövde alla armeringsjärn, lyftfästen, fästplattor, eldosor och installationsrör placeras på exakt rätt plats. Alla dörr- och fönsteröppningar behövde träreglar, Det krävdes också träbockar runt öppningar, förberedelse för uppregling av golv och infällda fästen för takstolar. Det var minst sagt ett pussel.
I Revu skulle jag ha älskat funktionerna Jämför dokument och Överlagra sidor. Något så enkelt som att flytta placeringen av en vertikal väggfog kan vara riktigt svårt att se, men innebär en enorm skillnad vid design, gjutning och resning av korrekta väggpaneler. Med dessa verktyg hade det gått att tydligt se var ändringar gjorts. Verktygen Jämför dokument och Överlagra sidor är så enkla att även en helt ny Bluebeam-användare kan använda dem omedelbart.
Mängdberäkning av betong
Att hitta betongvolymen blir en standarduppgift med Revus mätverktyg. Spåra helt enkelt området på en horisontell platta i planvyn eller en vertikal panel i snittvyn, och lägg sedan till en tjocklek eller ett djup. Använd verktyget Urklipp för att kompensera för fönster, dörrar och andra öppningar. Se till att aktivera kolumnen Volym i markeringslistan för att se volymen för varje panel samt den beräknade totalvolymen.
Mängdberäkning av armering
Mängder kan betyda flera olika saker beroende på vem du frågar. En generalentreprenör kanske letar efter mängder av material, men det är inte säkert att de lägger till kostnader för dessa material. En specialentreprenör kommer att leta efter mängder av material och tillämpa kostnader både för material och för arbete. Det finns också ett par olika sätt att beräkna mängden armeringsjärn.
Vissa kalkylatorer beräknar mängden stål som en procentandel av mängden betong, medan andra tittar på armeringens exakta layout i betongen, räknar hur många järnstänger de behöver, uppskattar kostnaden för att skära och böja till dem samt använder bygghandlingarna för att komma fram till ett uppskattat pris. Med anpassade formelkolumner i markeringslistan har jag byggt verktyg som beräknar mängden löpmeter armeringsjärn. När du ritar en betongplatta eller väggpaneler får du längd och bredd från Revu, sedan är det bara att lägga till formler som använder avståndet mellan två armeringsjärn samt mellan armeringsjärn och kanter.
Placering av utrustning
Under åren har jag sett, och även byggt, flera platslogistikverktyg i Revu. De kan innehålla information om var dold utrustning i tak och under golv finns, platser för säkerhetsutrustning, avlastningsytor för lastbilar eller var större utrustning ska placeras – exempelvis lyftkranar i olika storlekar med lyftradien i korrekt skala.
Det eliminerar en del gissningar om var kranar ska placeras för att bäst minska eller rent av eliminera antalet gånger den måste flyttas. På den här byggarbetsplatsen såg jag något nytt och ganska coolt. De byggde ett verktyg som exakt visade storleken på en betongpump. De kunde sedan välja exakt plats för att bygga det underlag som krävdes för att bära denna temporära, men tunga, struktur.
Klippdockor
Det var ett nytt begrepp jag inte hade hört innan jag kom dit. ”Klippdockor” används för att fördela paneler i den platta som ska gjutas. Tidigare, med ett pappersbaserat arbetsflöde, klippte de ut varje panel från ritningen och la ut bitarna på ritningen över plattan. Syftet med pusslet var att avgöra det mest yteffektiva sättet att använda plattan, för att kunna gjuta så många väggpaneler som möjligt.
När jag lyssnat på dem och förstått processen kunde jag utveckla ett arbetsflöde i Revu. Efter att ha spårat betongpanelerna på ritningen så som beskrivs ovan lägger vi till markeringarna i en tillfällig verktygssats och ställer in skalan. Därefter går det att placera markeringarna på ritningen för att planera gjutningen. Efter att ha arbetat igenom idén och kommit fram till metoder för bästa praxis sparade teamet otaliga timmar vid planeringen av varje dags gjutning.
När man jobbar med betong går mycket tid åt att vänta på att betongen ska härda. Men det gör inte att betongentreprenörer ligger på latsidan, det tvingar dem bara att vara kreativa. Att beräkna volymen betong och mängden arbete som krävs varje dag görs inte utan planering. Effektiv planering av varje gjutning – som att överväga hur väggpaneler ska resas och att väga in alla övriga hantverkare som arbetar samtidigt – är en konstform som de flesta inte ens tänker på.
Tack och lov kan Revu med hjälp av ovanstående verktyg maximera processens effektivitet.
Mer information om hur tilt-up-entreprenörer kan använda sig av dessa arbetsflöden finns här.
